Om Sverige. Om Irak. Om Syrien.

200 år av fred i Sverige!

Idag, den 14 augusti år 1814,  slöts freden mellan Norge och Sverige i Moss, den sk konventionen i Moss. Samma dag stupade den siste svenske soldaten, Berndt Storm från Bohusläns regemente. Förhoppningsvis den siste soldaten som stupat i ett svenskt anfallskrig.
Professor Sverker Oredsson i Lund och jag skrev en gemensam artikel förra året, där vi föreslog ett mer omfattande högtidlighållande av dessa 200 år. Så mycket av detta blev det tyvärr inte!

Irak och Syrien faller ihop!

Kurderna behöver vårt stöd.

Konstigt att Sverige inte skulle kunna bidra med vapen för undvika ett folkmord av yazider och kristna.
Kurdistan behöver vårt stöd i sin kamp för frihet och självständighet. 

Vackra ord blir till slut just bara vackra ord! 

Jag delar helt Fredrik Malms uppfattning att Sverige borde reagera positivt på en vädjan från det regionala ledarskapet i Kurdistan. 

Obama borde lyssna på sin tidigare utrikesminister!

Hillary Clinton dristar sig att kritisera president Obamas strategi för Syrien.
Att USA och EU inte förmådde att stödja det moderata motståndet mot president al-Assad, när revolten mot diktatorn i Damaskus var i sin linda, öppnade fördämningarna för allehanda militanta fraktioner. Idag ser vi resultatet med Isis framstormande i sitt mördande.
FN har misslyckats totalt med att leva upp till de stolta deklarationerna om "Ansvar att beskydda", R2P.
Världen har låtit sig duperas av Putin och Ryssland. Idag är närmare 180.000 döda i kriget i Syrien och miljontals människor på flykt.
Läs gärna några av mina tidigare artiklar om Syrien.
Jag har svårt att följa DN:s ledarskribent idag och hans argument att det vi ser idag inte kunde ha undvikits. En defaitistisk syn som inte jag delar!

Syrien
Hur länge får Syrien förblöda?

Åter på hemmaplan - misstanke om hatbrott!

Åter hemma.
Nu startar mitt skrivande utifrån min gamla utsiktspost i Malmö.
Det mesta av flyttandet från Bryssel/Strasbourg är nu klart. Jag inväntar mina tio lådor med allehanda innehåll, som blev kvar efter mitt ihärdiga sorterande den sista veckan på kontoret i Bryssel. Lägenheten lämnas senare i höst.
Jag vill tacka er alla som följt mitt skrivande under de här åren. Nog fortsätter jag tycka till med fortsatt en hel del om Europa, men förmodligen mer om den svenska politiken och Skåne och Malmö.
Jag har ju kvart mitt uppdrag som vice ordförande i Alde-partiet i Europa.

Israels flagga - nog för att bli misshandlad.
Häromdagen handlade återigen rubrikerna om Malmö och misstanke om hatbrott. En israelisk flagga skall ha uppretat några med misshandel som följd.
Det är övermåttan dystert att yttrandefriheten sitter så trångt i Malmö. Det är tyvärr alltför vanligt att kritik mot våldshandlingar i Mellanöstern ger någon eller några rätt att trakassera dem som inte delar uppfattningen, både verbalt och fysiskt.
Själv minns jag med sorg hur den manifestation vid Rådhuset i Malmö för Israels rätt att existera och  för fred mellan Israel och Palestina vintern 2009 gick överstyr.
Fyrverkerier och glåpord slängdes mot oss, där bl a Birgitta Ohlsson och jag försökte framföra vårt budskap.
Polisbevakningen var enorm och motdemonstranterna gjorde det mesta för att tysta oss.

I förra månaden var jag i Israel och fick då en genomgång av Israels syn på det politiska läget i hela regionen. Med en gång fick jag kritik för att jag lyssnat på Israels syn. Detta händer varje gång jag uttalar mig om konflikten. Kritik accepterar jag givetvis, dock inte glåpord eller hatiska verbala utbrott.

Våldet i Mellanöstern måste upphöra, härom är säkert de flesta ense om. Men tyvärr verkar få vilja göra något reellt för att stoppa mördandet i Syrien och Irak.  Våldsspiralen mellan Israel och Palestina måste också förhindras. Det kan vara så att palestinierna med Abbas i spetsen försöker hitta en enighet för att sedan förhandla om varaktig fred med Israel. Men jag förstår Israels inställning till att direkt eller indirekt förhandla med Hamas.
Hamas bedriver terror och har som mål att utplåna staten Israel.
Vill Abbas ha omvärldens stöd måste han på allvar ta itu med Hamas och dess ledarskap.

Val i höst
Jag kandiderar till kommunfullmäktige i Malmö vid höstens val. En återkomst efter nästan 20 års uppehåll, hoppas jag på. En av mina absoluta huvudfrågor kommer att handla om ett öppet och tolerant Malmö. I Malmö skall alla kunna uttala sina åsikter utan att vara orolig för att bli nedslagen. I Malmö skall alla kunna bära religiösa symboler utan att trakasseras.

"I MALMÖ SKALL MAN VÅGA BÄRA KIPPA!"

Fonddagen

Deltar i i Fondbolagens förening Fonddag. Intressant diskussion om mina erfarenheter som Europarlamentariker och EU:s finansmarknadsreglering.

Jag tycker att vi lyckats tämligen väl i vårt arbete i Europarlamentet. Bankunionen har varit viktigast beslutet under mandatperioden.

Skånes man i EU tackar för sig

Radio Malmöhus reporter Anna Bubenko följde med mig en arbetsdag under sista sessionen i Strasbourg i april. Här kan du lyssna på det trevliga reportaget: http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=96&artikel=5857767

En praktikants bokslut - Valter Selén

Mitt namn är Valter Selén, och jag har under den gångna våren varit praktikant hos Olle Schmidt här i Europaparlamentet. Min tid som praktikant har varit helt otrolig, och jag har lärt mig mer under dessa månader än jag hade kunnat föreställa mig. Till vardags studerar jag politiskt kandidatprogram vid Lunds universitet, och är aktiv i Liberala Ungdomsförbundet.

När jag först sökte praktikanttjänsten hos Olle Schmidt hade jag inga föreställningar om mina chanser att få den eftertraktade platsen. Då ett halvårs praktik är en del av min utbildning såg jag min ansökan som ett sätt att testa mina vingar inför ansökningar till mindre prestigefyllda praktiktjänster. Trots detta kunde jag inte undvika att drömma om att få chansen att komma till Bryssel.

Därför blev min förvåning stor när Julia Lindholm från Olles kontor kontaktade mig i början av december förra året. På kort tid fick jag skriva en argumenterande text om ett svenskt EMU-medlemskap, och blev positivt överraskad när jag fick komma på en intervju. Iklädd nyinförskaffade business-casualkläder genomgick jag en nervös intervju som jag tyckte gick sådär. Trots Julias intryck av mig som tystlåten gavs jag chansen att få praktisera hos Olle och lyckan var total.

 Under min tid i Europaparlamentet har jag verkligen fått vara med om allt möjligt spännande. Jag fick följa med till Sverige på Folkpartiets riksmöte i Örebro, jag fick vara med under en omröstningssession i Strasbourg och jag fick besöka EU-kommissionen och Cecilia Malmströms kontor.

Att jag har fått möjligheten att arbeta med Olle Schmidt och fått uppleva EU-politiken från första parkett känns fantastiskt. Jag har fått hjälpa till med allehanda utskottsarbete främst tillsammans med politiskt sakkunnige Rickard Ydrenäs, arbetat med kontorets administration, arrangerat och tagit hand om besök och framförallt fått känna på det höga tempo och spännande liv Bryssel kan erbjuda. Det har blivit en hel del research, utkast till olika skrivningar och intensiv aktivitet på diverse sociala medier. En fantastisk upplevelse var också att få vara med på ALDEs partimöte, där Guy Verhofstadt valdes till det liberala europeiska partiets kandidat till kommissionens president.

Jag har verkligen uppskattat min tid som praktikant, och känner att jag tar med mig många lärdomar hem till Sverige. Jag är väldigt tacksam för all den hjälp jag har fått från Julia, Rickard och såklart Olle, och har nu ännu mer positivt att säga om Europaparlamentet än tidigare. Störst tack riktar jag självklart till Olle, som förutom mig har gett många andra ungdomar chansen att få uppleva EU-politik på nära håll under sina många år i parlamentet. Nu hoppas jag på ännu ett framgångsrikt val för Folkpartiet i EU-valet.

Freden i Europa får aldrig tas för given

I en gästkrönika i Göteborgsposten påminner jag om Europas mörka förflutna, som aldrig är långt borta. När händelserna i Ukraina väcker oro för ett upprepande av historien är det viktigare än någonsin att komma ihåg EU:s ursprung som ett fredsprojekt. Läs min krönika här.

Utnyttja möjligheten att personrösta i EU-valet

När nu min sista mandatperiod i Europaparlamentet går mot sitt slut finns det en risk för att det inte finns en enda skånsk parlamentariker kvar i Bryssel. Det är oerhört viktigt att de som ska representera vårt land i EU kan representera alla delar av Sverige, och särskilt en så dynamisk och inflytelserik region som Skåne. Under gårdagen följde Sydnytt med mig under en arbetsdag i Sverige, och vi talade bland annat om den stora övervikten stockholmska kandidater till Europaparlamentet. I Europaparlamentet är det personliga mötet och kontakter hemmavid ännu viktigare än i Sveriges riksdag. Därför hoppas jag att de svenska väljarna utnyttjar sin möjlighet att personrösta, så att en av Sveriges stora regioner kan skicka en representant till EU även nästa mandatperiod.

Länken till reportaget i Sydnytt finner du här.

Den samvetsgranna politikertypen

Karin Svanborg-Sjövall myntade nyligen i en debattartikel en ny sorts politikertyp som varken är en fullblodspolitiker eller expert. Hon kallade den typen för den samvetsgranna politikern, och anser att jag som politiker devis passar in i denna kategori. Jag är tacksam för hennes bedömning, då jag anser att politiker bör sträva efter att vara samvetsgranna och undvika populism. Jag vill dock påminna om min gamla mammas ord: tänk om hälften vore sant. 

Länken till artikeln finns här.

Nya EU-regler för att få skadestånd från karteller

Idag leder var fjärde kartellärende till skadestånd. Därför står jag helt bakom kommissionens mål att öka möjligheten för de som drabbats av karteller att också få ersättning - oavsett var i ledet man befinner sig.

Vi måste säkerställa att konsumenter som handlar på den inre marknaden har bästa tänkbara möjlighet att försvara sig mot överprissättning, vårdslösa företag eller produktfel. Och det görs allra bäst genom en Europeisk grupptalan. Idag har 16 medlemsländer regler som möjliggöra grupptalan. Dessa kan vara alltför restriktiva eller verkningslösa, och därför krävs enhetliga regler på EU-nivå.

Som rapportör för inremarknadsutskottets yttrande hade jag gärna sett att grupptalan funnits med i direktivet, men det är ju upp till parlamentarikerna som tar vid i juli att driva frågan vidare.

New rules adopted on claiming damages from cartels Today MEPs voted through new rules on the ability of consumers and businesses to claim damages when harmed by an infringement of competition law. Key issues relate to disclosure of evidence and the binding effect of national decisions in other member states. The final agreement allows an exemption from disclosure of the leniency statement, that is, the document in which there is an admission of involvement in a cartel. However, the Parliament did negotiate some safeguard provisions. It was also agreed that a decision of a national competition authority would be binding over the courts in that member state, but not binding over the courts of other EU member states. Chair of the European Parliament's Economic and Monetary Affairs committee Sharon Bowles (LibDem, UK) said: "The Parliament was initially concerned about a generic principle of protecting leniency statements from disclosure, but accepted that opening these up would be detrimental to the work of the Commission in cartel detection. "This was a landmark agreement as the first co-decision procedure on competition policy, for which Commissioner Almunia should be given credit for responding to the Parliament's request. Under a very fast timeframe, we have finalised one of the most important pieces of consumer legislation in this mandate. "This should end the practice whereby cases are brought under certain jurisdictions because offending parties know they will get softer treatment." ALDE shadow rapporteur Olle Schmidt (Folkpartiet, Sweden) said: " Anti-competitive practices cause substantial harm to the EU's economy and affect the trust of consumers. High costs and procedural and legal obstacles discourage both private individuals and SMEs from exercising their rights. The new rules provide real and higher levels of redress for consumers and businesses that have been harmed by cartels and make it easier to claim damages, especially for those further down in the supply chain."

Den fria rörligheten måste vara en självklarhet inom EU

 

Jag talade igår i Europaparlamentet om hur viktigt det är att den fria rörligheten ökar inom EU. I dagsläget är rörligheten inom union alltför låg, då enbart 0,1% flyttar för arbete i andra arbetsländer. I detta läge kan vi absolut inte begränsa denna rörlighet inom unionen genom protektionistiska och snävt nationella regler. Vi behöver mer rörlighet för att stimulera ekonomin och främja ett öppet Europa, inte mindre.

Protektionism och administrativa bördor är inte ett recept på produktsäkerhet

 

Jag talade idag i parlamentet om hur viktig produktkvalitet är för konsumentsäkerheten på vår inre marknad. Men detta innebär inte att en produkts ursprung avgör dess kvalitet. Ursprungsmärkningar är långt ifrån alltid rättvisande. Den föreslagna utökade ursprungsmärkningen kommer att resultera i stora administrativa kostnader för EU:s små- och medelstora företag, samtidigt som det är svårt att bestämma exakt var en produkt producerats. En sko med läder från Kambodja och sula från Vietnam, som sytts ihop i Italien, kommer att betraktas som en produkt med ursprung i Italien. Förslaget är helt enkelt ett utslag av protektionism i syfte att försvåra försäljningen av utomeuropeiska varor.

Ovan min replik till Sergio Paolo Francesco Silvestris från den konservativa gruppen.

En produkts kvalitet ska avgöras av tester, inte av protektionistiska fördomar om produktens ursprungsland. Ökade administrativa kostnader för små- och medelstora företag gagnar knappast Europas konsumenter, precis som protektionism inte gagnar vår inre marknad.

Röstade ja till EU:s bankunion

Bankunionen som vi röstade om idag är av stor politisk och ekonomisk betydelse för valutaunionen och EU. Kanske den viktigaste omröstningen under hela mandatperioden. Jag röstade för bankunionen.

Nu får vi en gemensam stark europeisk tillsynsmyndighet i form av ECB - inte 28 svaga. Också en gemensam stabilitetsfond, så att skattebetalarna inte drabbas.

Valutaunionen har ifrågasatts av ekonomer och opinionsbildare ända från dess början.

De som inte trodde att euron skulle bli verklighet hade fel.

De som trodde att euron skulle kollapsa hade fel.

De som för två år sedan trodde Grekland skulle tvingas lämna valutaunionen hade fel.

Tid för eftertanke för dem som inte förstår beslutskraften som unionen kan uppbåda i orostider. Europa reser sig ur den värsta krisen sedan 20- och 30-talen.

Grekland har återvänt till internationella kapitalmarknaden. Också Irland och Portugal håller på att återhämta sig.

EU har visat sin styrka i svåra tider - bankunionen skapar stabilitet och trygghet. Men reformerna måste nu fortsätta. Jag beklagar att Sverige står utanför bankunionen. Det är inte bra för de svenska storbanker och försvagar Sveriges inflytande i EU.

Europaparlamentets Ekonomiutskott 2009-2014

I detta foto syns jag och de flesta av mina kollegor i ekonomiutskottet från den gågna mandatperioden. Vi har i min mening åstadkommit en hel del gott under dessa fem år.

Politisk försoning krävs i Egypten

Idag träffade jag en delegation från Egypten som var oroliga för utvecklingen i landet. Det har sannerligen varit tvära kast sedan revolutionen började våren 2011.

 

Under revolutionen 2011 avgick president Hosni Mubarak som varit vid makten sedan 1981. Egypten styrdes därefter av Mohamed Hussein Tantawi och de väpnade styrkornas högsta råd fram till den 30 juni 2012 då den folkvalde Muhammad Mursi från Muslimska Brödraskapet svors in som ny president. Det dröjde dock inte länge innan nya protester mot Morsis eskalerade och den 3 juli 2013 avsattes han av militären. Landet leds nu på nytt av de väpnade styrkornas högsta råd och dess ordförande Abdul Fatah al-Sisi tillsammans med den interimistiska presidenten Adli Mansour.

 

Ett presidentval är planerat till maj eller juni i år och Mohamed El-Orabi, före detta utrikesminister från Kongresspartiet, trodde att det här valet skulle bli annorlunda. Hans analys var att det egyptiska folket 2012 var trötta på korruption och fusk och trodde att det inte kunde finnas inom det religiösa partiet. Nu har de sett att oegentligheter finns i alla partier och El-Orabi trodde inte att Brödraskapet kunde vinna den här gången. Jag frågade honom om de 528 medlemmar av Brödraskapet som nu dömts till döden, och han försäkrade att alla var lika upprörda över domen. Jag anser att du är lika mycket politiska fånge oavsett vilken politisk åskådning du företräder. Även företrädare för islamistiska partier ska ha en rättvis och lagenlig rättegång.  Saudi Arabien meddela för en månad sedan att partet var på deras lista över terroristgrupper, och Storbritanniens premiärminister David Cameron har bett om en utredning om partiets koppling till terrorgrupper.

 

Möte med Mohamed El-Orabi, fd utrikesminister i Egypten för Kongresspartet.

 

Jag passade också på att ta upp frågan om människosmuggling i Sinaiöknen. En tjänsteman från Egyptens ambassad i Bryssel har deltagit i de seminarier jag ordnat om just Sinai och de tyckte att EU gjorde för lite. El-Orabi påpekade att säkerhetsläget i Sinai är mycket problematiskt och att resurser från EU är nödvändiga för att komma åt människosmugglingen. Jag lovade att fortsätta ta kontakt med EU:s högsta utrikesrepresentant Catherine Ashton och med EU:s polismyndighet Europol som redan har förslag på att de kan hjälpa till att utbilda poliser och säkerhetspersonal i Egypten.

Efter mötet ville egyptisk TV ha en kommentar om hur EU ser på Muslimska Brödraskapet.

 

Egypten är nära EU, främst geografiskt men också genom människors rörlighet till EU. EU har ett ansvar att hjälpa Egypten att hitta lösningar för att politisk försoning och för att hjälpa alla de eritreaner som idag plågas i Sinaiöknen.

Debatt om EU:s sociala dimension

Deltar i debatt om EU:s sociala dimension, arrangerad av Spring Alliance. #BetterEuropeNow 

Krisen i Europa måste politikerna ta ansvar för. För få politiker har tagit för lite ansvar för krisen.

Hög arbetslöshet måste bekämpas, men det görs främst av medlemsländerna och inte av EU! 

Biståndsfrågor är viktiga för mig. Jag har arbetat för Folkpartiets biståndspolitik.

Minimilöner är problematiskt. Kollektivavtal ska bestämmas av företag och fack! 

Jag stödjer den nordiska modellen, med relativt höga skatter, en välfärdsstat med ett starkt skyddsnät, en väl fungernade offentlig sektor, kollektivavtal, en privat sektor som kan blomstra utan för mycket detaljreglering. 

Finansiell transaktionskatt borde stoppas

Under utfrågningen i ekonomiutskottet frågade jag Skattekonmissionär Semeta om varför elva länder tvekar att införa den gemensamma finansiella transaktionskatten.

Semeta höll med om att det är svåra förhandlingar och att skatten kommer införas stegvis. Finansministrarna diskuterar utformningen. Undantag från skatten kommer sannolikt bland annat göras för statspapper. Oklart är också hur svenska investerare kommer att drabbas av skatten. 

Vice ECB-chefen utfrågad i utskottet

Under hearingen med ECB:s vice ordförande Vitor Constancios om ECB:s årsrapport så fick jag möjlighet att ställa liberala gruppens fråga.

Jag frågade Constancios om skattekonsolidering. Behövs mer strukturella åtgärder i ekonomin? Och ska Frankrike tillåtas vänta med att uppnå balans i sina budgetar? 

Det är upp till Kommissionen att utvärdera om Frankrike lever upp till sina löften för att ha en budget i balans. Det är upp till varje land att bestämma om man vill höja skatterna eller sänka sina utgifter.

Har vi för lite, för mycket eller lagom mycket sparande?

Constancios svarade undvikande. Men han uttryckte sitt stöd för budgetkobsoliderinh, att länderna i kris måste minska sina skulder. Problemet är att efterfrågan är låg i hela världen. Detta dämpar ekonomisk tillväxt.

Vice ECB-chefen utfrågad i utskottet

Under hearingen med ECB:s vice ordförande Vitor Constancios om ECB:s årsrapport så fick jag möjlighet att ställa liberala gruppens fråga.

Jag frågade Constancios om skattekonsolidering. Behövs mer strukturella åtgärder i ekonomin? Och ska Frankrike tillåtas vänta med att uppnå balans i sina budgetar? 

Det är upp till Kommissionen att utvärdera om Frankrike lever upp till sina löften för att ha en budget i balans. Det är upp till varje land att bestämma om man vill höja skatterna eller sänka sina utgifter.

Har vi för lite, för mycket eller lagom mycket sparande?

Constancios svarade undvikande. Men han uttryckte sitt stöd för budgetkobsoliderinh, att länderna i kris måste minska sina skulder. Problemet är att efterfrågan är låg i hela världen. Detta dämpar ekonomisk tillväxt.

Tid för Sverige att gå med i bankunionen

Artikel i Kvällsposten 4 april tillsammans med Jasenko Selimovic: Bankunionen innebär att Europeiska centralbanken, ECB, i slutet av året blir europeisk tillsynsmyndighet för euroområdets 130 största banker. Det ger stabilare banker, minskar splittringen på finansmarknaderna och stärker euroområdet. I en tid av ekonomisk osäkerhet är ECB den kanske viktigaste stabiliserande faktorn i EU. Läs hela artikeln på Kvällspostens webbsida.

En praktikants dagbok – Erik Hammar

Mitt namn är Erik Hammar och jag har tillbringat en vecka på Olle Schmidts kontor i Bryssel.  Jag växte precis som Olle upp i Skärv, Västra Götaland, och till vardags studerar jag filosofi, statskunskap och ekonomi vid Oxfords universitet i Storbritannien.

På måndagen anlände jag vid Europaparlamentets ingång i samma stund som Kinas president Xi Jinping. Jag kunde inte ha fått en tydligare indikator på att jag i sanning anlänt till ett av världens viktigaste politiska centra. Efter en introduktion till personalen och en rundtur i parlamentet fick jag möjlighet att närvara vid en gemensam session mellan Europaparlamentet och Panafrikanska parlamentet. Bland annat diskuterades den känsliga frågan om homosexuellas rättigheter. Det var mycket intressant att se hur de olika delegaterna ställde sig till saken.

På tisdagen fick jag en närmare inblick i hur det dagliga arbetet på kontoret. Mina kollegor Julia, Rickard och Valter har alla varit mycket vänliga och behjälpliga under min resa mot bättre förståelse av denna komplexa institutions olika mekanismer. Denna dag bestod till övervägande del av att förbereda material och underlag för de olika omröstningar som skulle ske på onsdagen. Tunga rapporter och komplicerade ändringsförslag var legio.

Under onsdagen skedde plenumdebatter vilka jag hade förmånen bevittna. Dessa föregicks av ett otroligt intressant gruppmöte med den liberala partigruppen (ALDE). Jag kom att förstå att gruppmötena spelar en väldigt viktig roll i samordnandet av ställningstagandena till de mycket komplexa och ofta tekniska förslag som behandlas i stora kvantiteter i parlamentet. Utan partigrupperna som institutionell samordningsmekanism dristar jag mig säga att parlamentets arbete vore nära nog ogörligt.

Idag (torsdag) har jag deltagit i ett av politisk energi pulserande förmiddagsmöte. Detta var med anledning av de omröstningar som skulle ske 11:30, innan vilka de svenska liberalerna (C och Fp) med tjänstemän samlades för att ta ställning i de sista kontroversiella frågorna. Efter detta och lunch deltog jag i en rundvandring med besökare från Trygg Hansa och deras samarbetspartner, Akademikerorganisationen SACO.  Vi hade även ett möte där Olle talade om de frågor som dominerat parlamentets arbete den senaste tiden.

Imorgon kommer jag att tillbringa förmiddagen på kontoret innan jag tar mig ut till Charleroi-flygplatsen för att återvända till Sverige. Det har varit en mycket berikande vecka där jag fått en djupare förståelse för de mekanismer och processer som resulterar i beslut som påverkar människor i Europa och världen varje dag. Framför allt vill jag tacka Olle för att han accepterade min förfrågan att komma till honom, samt Valter, Rickard och Julia för att de gjorde upplevelsen mycket minnesvärd.

En kort tillbakablick på min tid som Europaparlamentariker

För några dagar sedan blev jag intervjuad av SVT om min långa tid som Europaparlamentariker. Tillsammans med socialdemokraternas Göran Färm blickar jag tillbaka på hur Europaparlamentet har förvandlats till ett riktigt europeiskt parlament. Under mina år som parlamentariker har jag verkat för ett framgångsrikt öppnande av den inre marknaden, samtidigt som jag har fått uppleva ett mognande parlament som tar större ansvar för sitt ökade inflytande. Mitt råd till blivande europaparlamentariker var att inte predika sin politik, utan att istället försöka förstå och samarbeta med kollegorna i Bryssel.

Länken till intervjun hittar du här.

Respekten för minoriteters rättigheter är inte förhandlingsbar

Idag deltog jag på Europaparlamentets möte mellan Panafrikanska parlamentet och EU (EP-PAP) innan det kommande EU-Afrikamötet i Bryssel. Parlamentets president Martin Schultz höll ett viktigt inledande tal om de gemensamma värderingar som förenar våra två parlament. En ömsesidig och otvetydig respekt för minoriteter är fundamental för att EU ska kunna samarbeta med de afrikanska länderna, och det gäller även homosexuellas rättigheter. Det är alla politikers skyldighet att beskydda sitt lands minoriteter, oavsett vilket land dessa minoriteter råkar befinna sig i, något jag påminde Ghanas representant om. Att skylla diskriminering av homosexuella på kulturella traditioner är inte acceptabelt i demokratiska samhällen.

 

 

Mötet följdes av en trevlig lunch, där jag fortsatte diskussionen om homosexuellas rättigheter i Afrika med mina kollegor från Burkina Faso, Kongo-Brazzaville och min liberala vän Louis Michel i mitten, som är före detta belgisk utrikesminister och numera europaparlamentariker. EU måste fortsätta värna minoriteters i alla sammanhang, och inför EU-Afrikamötet hoppas jag att båda parter kan mötas med samma uppfattning om minoriteters grundläggande rättigheter.

På studieresa till Färöarna

Så blev jag där äntligen också "expert" på makrillfiske, eftersom min kollega Pat The Cop Callagher från Irland var tvungen att vara hemma för att kampanja.

Jag fick framföra hans kärva budskap till kollerna från Island och Grönland. På dagordningen fanns också säljakten på Grönland.

Presskonferens med Ekonomiutskottets delegation i Warszawa

Möte med Polens finansminister med Ekonomiutskottets delegation till Warszawa

 

På dessa bilder syns Europaparlamentets Ekonomiutskotts (ECON) delegation under vårt möte med den polske finansministern Mateusz Szczurek. Tråkigt nog var han tämligen otydlig vad gäller Polens inträde i euron. Jag hade förväntat mig ett klarare besked, inte minst i dessa dagar då Ukrainakrisen visar vikten av ett nära sammanhållet EU. Marek Belka, som är chef för den polska centralbanken har gett tydligare besked, och menar uttryckligen att Rysslands agerande gör det  angeläget att påskynda ett polskt eurointräde.

Välkommet beslut om bankunionen

Efter långa och tuffa förhandlingar kom EU:s medlemsländer, Kommissionen och Europaparlamentet i morse överens om bankunionens sista steg. Det är ett välkommet beslut.

Genom beslutet i morse lades den sista byggstenen på plats för skapandet av bankunionen. Överenskommelsen innebär att det skapoas en gemensam europeisk myndighet för avveckling av banker i kris och en gemensam europeisk fond, som ska kunna stötta banker som är på väg att gå i konkurs. Skattebetalare ska inte längre ta upp notan för fallerande banker utan fonden, som finansieras av bankerna, ska kunna rädda bankerna.

Uppgörelsen innebär att fondens medel kan användas gemensamt för att rädda fallerande banker. Sverige bör delta i bankunionen, för att garantera vår egen och Europas finansiella stabilitet. 

Länder utanför euron ska ha likvärdigt inflytande och svenska skattebetalare ska inte stå för förluster i utländska banker. Det ska gå att utkräva ekonomiskt ansvar av dem som styrt och finansierat bankverksamheten, att det offentliga ekonomiska risktagandet ska minimeras och att svenska skattebetalare inte ska stå för förluster i utländska banker.

Allvarlig men hoppfull stämning på mitt sista AVS-EU-möte

Nu har mandatperiodens, och tillika mitt, sista möte med AVS-EU länderna avslutats här i Strasbourg. Det har varit flera intressanta debatter på agendan, men mest infekterad är frågan om HBTQ-personers rättigheter i AVS-länderna.

 

Michel Sidibé från UNAIDS var på plats för att berätta om de framgångar som nåtts med att bekämpa AIDS och det stigma som de smittade lever med. Michel talade främst om narkomaner, sexarbetare och homosexuella män. Att stigmatisera, eller ännu värre, kriminalisera grupper som är särskilt utsatta för infektionen försämrar deras tillgång till medicin. Idag kostar medicinen 80 dollar om året per person, en enorm förbättring jämfört med för bara ett par år sedan. Men fortfarande väntar 18 miljoner människor på att få behandling. Med politisk vilja, tolerans och medicinsk utveckling kan vi vinna striden mot denna hemska infektion.

En annan intressant diskussion är sambandet mellan terrorism och Internet. Min somaliska kollega var för första gången med på ett av dessa möten och påminde oss alla om att det är dem det handlar om. Somaliska ungdomar lockas till extremism och radikalisering av terrorgrupper som finns i utkanten av samhället. Radikalisering och extremism måste motverkas på alla sätt, även på Internet. Men att stänga ner websidor eller övervaka sina medborgare är inte rätt väg att gå. Internet är också det bästa sättet att ge förtyckta eller översedda grupper sin röst tillbaka. Med Internet säkras också yttrandefriheten.

Jag kommer verkligen att sakna dessa möten och mina kolleger, att få diskutera demokratins grunder med parlamentariker från världens alla hörn är väldigt inspirerande!

Het debatt om Zimbabwe och HBTQ-rättigheter i Afrika

Under mina år som ledamot av AVS-EU församlingen har jag särskilt intresserat mig för Zimbabwe. Jag gav mig in i politiken under sent 1960-tal på grund av apartheid-systemet i Sydafrika, och har sedan 2006 suttit i AVS-EU församlingen. EU behöver Afrika mer än Afrika behöver EU, och det har varit värdefullt att få ta del av mina afrikanska kollegors åsikter om dagens afrikanska despoter.

 

Presidenten Robert Mugabe fyllde nyligen 90 år och sitter på all makt i landet. EU och USA har sedan länge haft ekonomiska och politiska sanktioner mot landet och dess ledare, men för en månad sedan valde EU:s utrikesministrar att lätta på dessa sanktioner. Kvar finns sanktioner mot president Mugabe, hans fru, landets militärära industri samt vapenembargot.

 

Idag ordnade jag och Arthur Gwagwa, från Zimbabwe Human Rights NGO Forum, en organisation som försöker stärka civilsamhället i Zimbabwe. Att normalisera förhållandet till Zimbabwe kan vara ett steg i rätt riktning, men alla de som lidit och fortfarande lider under regimens får inte glömmas bort. Den 31 juli förra året hölls val i Zimbabwe och de afrikanska organisationer som släppet in för att observera valet har inte gett en entydig bild. Klart är att våldet, men också transparensen, uteblev.

 

Arthur Gwagwa från Zimbabwe Human Rights NGO Forum och jag ledde dagens lunchmöte.

Makhosini Hlongwane som företräder det styrande Zanu-PF partiet är en ung och ambitiös politiker jag lärt känna under åren. han var stark kritisk till att organisationer som finansierades av Europeiska länder och stödprogram uttalade sig kritiskt om situationen i Zimbabwe. Han hävdade att de var tvungna att kritisera regeringen för att få finansiering. Mot den bakgrunden kan vi först de svårigheter civilsamhället i Zimbabwe har att göra sin röst hörd. Däremot var både han och hans kolleger från Zimbabwe besvikna på att den här diskussionen inte fördes på hemmaplan.

 

Jag kan hålla med om att en bredare debatt behövs på plats, men ibland kan det vara nödvändigt att lyfta diskussionen till en oberoende plats med fler parter. På lunchmötet fanns delegationer från Botswana, Kenya, Uganda, Liberia, Nigeria och Sydafrika representerade. En viktig fråga för alla var att inte bli förbisedda som parlamentariker. De hade erfarenhet av att organisationer gick direkt till presidenten eller inte tog dem seriöst på andra sätt, och här kunde vi dela erfarenheter om att våga ta debatter man inte är inbjuden till och att hålla sin dörr öppen för allmänheten.

 

Betydligt mer infekterad blev diskussionen om minoriteters rättigheter, och då främst HBTQ-personers rättigheter i Afrika. Kollegerna var upprörda över att vice ordförande av församlingen, Louis Michel, hade kritiserat Ugandas nya lag som kriminaliserar homosexualitet. De ansåg att de representerade folk som ville ha sådana här lagar, och att det var orättvist att kritisera Afrikanska länder när bl.a. USA har lika restriktiva lagar. Debatten var het men respektfull, och vi avslutade med vänliga

Nästa 30 kolleger kom till lunchmötet om Zimbabawe för att diskutera landets framtida roll i regionen.

AVS-EU länderna möts i Strasbourg

Idag hölls den formella inledningen av den 27:e sessionen för den gemensamma parlamentariska församlingen för EU och länder i Afrika, Västindien och Stilla havet, den så kallade AVS-EU församlingen. Mötet är det sista innan valet till Europaparlamentet i maj.

 

Mötet skulle ha ägt rum i Aten, eftersom Grekland för tillfället håller i ordförandeklubban i EU-rådet, men på grund av den ekonomiska och politiska situationen är vi istället i Europaparlamentets lokaler i Strasbourg.

 

Församlingens två ordförande, min liberala kollega och före detta EU-kommisionär för utvecklingsfrågor Louis Michel och Jamaikanska parlamentarikern Fitz Jackson berörda samma aktuella ämnen men från olika perspektiv.

 

Ordförande Fitz Jackson från Jamaica under mötets öppnanade.

De talade både om de väpnade konflikterna i AVS-länderna, som genast måste få ett slut för att få regionerna på fötter, om behovet av privat och offentligt partnerskap och småföretag. Louis Michel påpekade att Europas ekonomi till 70 procent utgörs av små- och medelstora företag, och att samma andel i Afrika är 10 procent. Svårtolkad lagstiftning, social oro och liten tillgång till finansiering är stora problem. Ett nyligen föreslaget program för att hjälpa små- och medelstora företag i Karibien och Afrika är mycket välkommet.

 

En känsligare frågar var AIDS, diskriminering av smittade, och fram för allt homosexuella. Den senaste tiden har de diskriminerande lagarna i Uganda och Nigeria fått stor uppmärksamhet.  Louis Michel underströk att kriminalisering av homosexualitet strider mot de konventioner om mänskliga rättigheter som dessa länder själva skrivit under. Jag anser att här det är viktigt att komma ihåg demokratins grundläggande betydelse, att demokratiska värden inte bedöms efter majoritetens vilja utan hur majoriteten respekterar minoriteter som avviker från deras vilja. Och här har flera afrikanska länderna mycket att jobba med. Fitz Jackson sa däremot att alla änder har olika kulturella traditioner som måste respekteras, ett argument vi ofta får höra. Den jamaikanska parlamentarikern avslutade lämpligt med att citera legenden Bob Marley, "Let's all come together".

 

Sessionen varar tills på onsdag och på agendan finns blanda annat Zimbabwe, Internet och terrorism, handelshinder och hållbar utveckling. Detta är min sista AVS-EU session innan jag i sommar kliver av som Europaparlamentariker, så det ska bli roligt att nu träffa alla mina AVS-kolleger.



Mötet hålls i Europaparlamentets plenarsal i Strasbourg, som vi annars använder en vecka i månaden för att rösta om de lagförslag som förhandlats i Bryssel.

Artikel i Nordisk försäkringstidskrift: Öppna kort i försäkringsbranschen gynnar alla

Europaparlamentet röstade med sex rösters marginal nej till att införa europeiskt provisionsförbud i sin omröstning i Strasbourg om försäkringsförmedlardirektivet, IMD2, den 26 februari. Men full transparens ska enligt parlamentet gälla för avgifter och provisioner vid förmedling av sparförsäkringar.

Medlemsländer som vill kan dock gå längre och själva införa provisionsförbud, enligt parlamentet. Förhoppningsvis kan man i höst komma överens med Ministerrådet och Kommissionen om IMD2, skriver EU-parlamentarikern Olle Schmidt i artikeln.

Du kan läsa hela artikeln på Nordisk försäkringstidskrifts webbplats.

Mitt tal om Trojkans insatser för EU under finanskrisen

Jag talade igår om den så kallade trojkan (EU-kommissionen, IMF och ECB) och den ekonomiska krisen. Det är viktigt att inse vilka svåra förutsättningar trojkan arbetat i, och att samtidigt lägga ansvaret för EUs problem vid rätt dörr. Att skylla på unionen är den förrädiskt enkla utvägen, men i verkligheten ligger ansvaret för den ekonomiska och sociala krisen i de nationella huvudstäderna.

Säkerhetsfrågor och personlig integritet kräver en balanserad analys

Igår avstod jag att rösta om Europaparlamentets förslag om en europeisk åtgärdsplan för att motverka massövervakning av EU-medborgare. Massavlyssning av europeiska medborgare är inte acceptabel, och jag stödde de delar av parlamentets förslag som fördömde sådan övervakning. Jag uppmuntrar EUs försök att utreda och begränsa övervakningen av medborgare inom unionen. Dock var EUs åtgärdsplan enbart baserad på Snowdens läckta uppgifter och inte på säkerställd fakta. För liten hänsyn togs till nationella säkerhetstjänsters behov av att kunna övervaka misstänkta kriminella för att kunna garantera medlemsländernas säkerhet, och jag lade därför ner min röst.

Jag var skeptisk till att rösta för en rapport som så ensidigt kritiserar USA. Vi vet att flera EU-länder har förlitat sig på information från amerikanska säkerhetstjänsten och NSA. Planen föreslog att det planerade frihandelsavtalet med USA skulle komma att äventyras om inte landet helt upphörde med sin övervakning. Ett försämrat förhållande till landet hade skadat EU mer än USA, och vi har inte råd att stöta ifrån oss USA när Ryssland slår sig för bröstet. I sitt agerande mot Ukraina har Putin visat EU sitt rätta ansikte, där militär makt överordnas internationell rätt.

Visselblåsare, personer som avslöjar oegentligheter, spelar en viktig roll i fungerande demokratier. Snowdens avslöjanden har väckt en nödvändig debatt om var gränsen mellan personlig integritet och nationell säkerhet går, men röjandet av en enorm mängd konfidentiell data gjorde mer skada än nytta. Därför behöver EU se till att det finns interna kontroller av våra säkerhetstjänster, och en möjlighet för potentiella visselblåsare att avslöja missförhållanden för överordnade utan risk för repressalier. Det var EUs och USAs övervakningsprogram som möjliggjorde kartläggningen av Anders Behring Breiviks kontaktpersoner efter terrordådet på Utöya, vilket påminner oss om att vi behöver en stark säkerhetstjänst mer än någonsin förut.

Radiointervju om opinionsmätning om Europaparlamentsvalet

Intervjuad idag i Studio 1 om en ny opinionsmätning om Europaparlamentsvalet i maj. 

Lyssna på intervjun här: http://t.sr.se/OZHzuC

EU måste sätta press på Putin

Situationen i Ukraina blir allt mer ohållbar. Ryssland har i praktiken tagit kontrollen över Krimhalvön och verkar inte ge efter för hot om sanktioner och politisk isolering. När det gäller Ryssland fungerar bara retorik som det finns riktig maktpolitik bakom. Tomma ord faller platt. 

 

Hittills har EU gjort för lite, och måste nu ta sitt ansvar. Idag var Ukrainas särskilda sändebud för Krimhalvön, Boris Tarasyuk i Europaparlamentets utrikesutskott för att ge sin syn på situationen. Han var tacksam för det stöd som den den demokratiska rörelsen fått från EU. Han var mycket tydlig med vikten av ett enat EU som kraftfullt fördömmer Rysslands agerande. Hårda ekonomiska sanktioner både mot landet och mot enskilda individer i den ryska regeringen var några av hans förslag till åtgärder. Riktade sanktioner är ett medel som EU använt sig av förut, och är bara effektivt om andra länder följer EU:s exempel. Tarasyuk ansåg att EU, Nato och omvärlden behöver använda alla tillgängliga medel för att säkerställa ett fredligt återupprättande av Ukrainas territoriella suveränitet på halvön. Han var rädd att Ryssland inte kommer nöja sig med Krimhalvön, utan strävar efter att kontrollera hela Ukraina.

 

EU kan inte dra ut på ett agerande, utan måste sätt på press på Putin. I helgen var jag i Vilnius för att prata EU-val med ett litauiskt liberal parti, och de kände av den ökande oron i regionen. Baltikum känner Ryssarna och vill inte vänta tills den björnen vaknar.

 

Tack till Mario Draghi!

Jag tackade Mario Draghi för hans insatser som ECB-chef. Berömde honom föe hans insatser att rädda euron och förbättra jämställdheten inom ECB.

Min sista fråga till Mario Draghi

Under den sista utfrågningen med ECB-chefen Mario Draghi fick jag möjlighet att ställa tre frågor för den liberala gruppen.

Till att börja med tackade jag Mario Draghi för hans insatser de senaste åren som ECB-chef och att han styrt EU ut ur krisen.

Jag ställde tre frågor till Draghi: 1. vilka effekter situationen i Ukraina får för Eurozonen? 2. När ECB kommer publicera mötesprotokoll från dess lednings- och styrelses möten? 3. Som ledamot från ett land utanför eurområdet, kommer inte bankunionen leda till ett mer delat och splittrat Europa? 

Draghi svarade utförligt på mina frågor.

1. ECB-chefen hävdar att situationen i Ukraina har liten ekonomisk effekt på eurozonen, men att det kan ha en stor geopolitisk effekt! Vi måste noga följa utvecklingen, konstaterade Draghi! 

2. Draghi hävdar att han startat en dialog inom ECB om publicering av mötesprotokoll och hoppas att det kommer ett beslut om att publicera mötesprotokollen de närmaste fem åren. Det var ett löfte från honom. 

3. Bankunionen är ett steg mot ett djupare ekonomiskt och politiskt samarbete! Fler steg måste tas! Det viktigaste med EMU är att det är en öppen design, alla medlemsländer i EU ska kunna delta i bankunionen! Inga länder får stängas ute! 

Socialdemokraterna och moderaterna och röstade emot transparens om provisioner

I går röstade Europaparlamentet om ett reviderat försäkringsförmedlardirektiv, IMD2. Idag kan vi se hur de olika partigrupperna röstade. Noterbart är att det var ett jämt resultat i omröstningen om att införa ett provisionsförbud för försäkringsförmedlare. 316 ledamöter röstade för ett förbud, däribland socialdemokraterna och miljöpartiet. Emot röstade 322 ledamöter, samtliga borgerliga partier var emot. 9 ledamöter avstod i omröstningen.

Europaparlamentet röstade för att införa transparens kring avgifter, kostnader och provisioner rörande sparförsäkringar. Moderaterna och socialdemokraterna röstade emot utskottets förslag kring skarpare krav om öppenhet kring avgifter och provisioner för sparförsäkringar, vilket Olle Schmidt drivit igenom i utskottet.

Det är märkligt att socialdemokraterna, men tyvärr också moderaterna, röstade emot utskottets skarpare krav på  transparensen och öppenheten kring sparprodukter. Ett av de stora problemen har ju varit att investeringsprodukter sålts utan att konsumenten haft tillräcklig information om avgifter och provisioner. Här försökte jag forma en bred majoritet som vi brukar göra i Sverige där vi värdesätter öppenhet och transparens. Särskilt lätt var det att komma överens med miljöpartiet.

 Parlamentets text om omröstningen finner du här.

Stärkt konsumentskydd vid köp av försäkringar

Idag röstade vi igenom ett reviderat försäkringsförmedlardirektiv och jag är positiv till vad vi kom fram till, framförallt det stärkta konsumentskyddet. Det nya direktivet innebär också förbättrad genomlysning av avgifter och provisioner.

Jag är speciellt glad att vi i den liberala gruppen fick igenom ett krav på att även företag, t ex resebyråer och biluthyrningsföretag, som säljer försäkringar som sidoverksamhet ska omfattas av direktivet. Detta stärker konsumentskyddet, du som konsument ska vara lika trygg om du köper en reseförsäkring på resebyrån som när du köper en reseförsäkring som del av din hemförsäkring.

Det har varit känsligt i förhandlingarna när det gäller frågan om försäkrningsförmedlarna ska omfattas av ett provisionsförbud vid försäljning av sparförsäkringar. Nu kom vi överens om en kompromiss där de medlemsländer som vill ska kunna gå så långt som att införa provisionsförbud och det är jag nöjd med.

 

Nyheter i försäkringsförmedlardirektivet som röstades i parlamentet:

• Direktivets tillämpningsområde utvidgas till all distribution av försäkringar. Till exempel måste resebyråer om de säljer reseförsäkring utbilda sin personal i enlighet med direktivets regler. Undantag görs dock även i fortsättningen för försäljning av en försäkring som komplement till en vara, t.ex. vid köp klockförsäkring i samband med köp av klocka.

• Reglerna för att informera kunden om avgifter och provisioner för sparförsäkringar skärps. De medlemsländer som vill ska kunna införa ett provisionsförbud. Reglerna ska samordnas med regelverket som är beslutat i MiFID2 för sparprodukter.

• Det införs ett förköpsfaktablad också för produkter som omfattas av IMD2, ett produktinformationsblad, PID.

• Det införs strikta regler kring så kallad "tying" av försäkring med en kompletterande produkt. Kunden måste få information om pris för de separata delarna av ett paket och kunna köpa delarna tillsammans eller separat. Undantag görs för försäkringar som har olika nivåer på försäkringsskyddet och eller försäkringar som täcker flera risker, t.ex. hemförsäkring

• Sanktionsreglerna skärps jämförs med nuvarande direktiv. Bland annat införs miniminivåer för böter för brott mot direktivet på 5 miljoner euro.

• Den europeiska tillsynsmyndigheten EIOPA ska tillfälligt kunna förbjuda eller begränsa försäljning av produkter.

• Det införs regler och skydd för uppgiftslämnare upptäcker regelbrott hos en förmedlare vid s.k. whistle blowing.

• Försäkringsförmedlare som säljer försäkringar via internet inkluderas i direktivet, d.v.s. försäkringsförmedlare på nätet som Insplanet måste följa reglerna i IMD.

• Personal hos försäkringsförmedlare måste få en fortbildning på minst 200 timmar under en femårsperiod (40 timmar per år). Ett oberoende organ måste kontrollera och certifiera kompetensen hos personalen.

 

Debatten om provisionsförbud för försäkringsförmedlare är känslig, men viktig

Igår talade jag i Europaparlamentet om hur viktigt det är att hantera den känsliga frågan om ett mer omfattande provisionsförbud för försäkringsförmedlare. Detta är i grunden bra, då det förhindrar intressekonflikter för försäkringsförmedlarna. Dock måste hänsyn tas till hur individuella försäkringsprodukter påverkas, för att inte göra sådana förbud urskiljningslösa.

EU måste agera mot förföljelsen av HBTQ-personer i Uganda

Igår var en dyster dag för mänskliga rättigheter i Uganda, då landets president igår skrev på ett lagförslag som ytterligare kriminaliserar HBTQ-personer. Denna lag tvingar föräldrar, lärare och läkare att anmäla HBTQ-personer till myndigheterna, en rent kriminell förföljelse av denna ugandiska minoritet.

 

Förutom att förstärka den befintliga anti-sodomilagstiftningen bestraffar den nya lagen även personer som äger eller sköter fastigheter och rum för 'homosexuella syften'. På detta vis kan regimen ge fastighetsägare eller föräldrar till HBTQ-personer upp till sju år i fängelse.

Detta omfattar även de som 'främjar homosexualitet'. Detta får allvarliga konsekvenser för de som värnar mänskliga rättigheter i Uganda, även heterosexuella aktivister. Att de som arbetar för alla människors lika rättigheter inte ens får göra sina röster hörda är ingenting annat än förfärligt.

Tidigare omfattade lagförslaget även dödsstraff för HIV-smittade eller de som klassas som 'återfallsförbrytare', men dessa så kallade brott innebär nu istället livstids fängelse. FN:s program mot spridning av HIV och AIDS, UNAIDS, har varnat för att kriminaliseringen av homosexualitet får allvarliga konsekvenser för kampanjer mot HIV och även för folkhälsan i allmänhet. Vi måste göra allt i vår makt för att visa att utvecklingen är oacceptabel, innan det är för sent.

 

Min kollega Michael Cashman som även är ordförande i Europaparlamentets HBTQ-grupp reagerade starkt på nyheten. Han uppmanar EU:s medlemsländer och EU-kommission se över en uteslutning av Uganda från ACP-EU församlingen och Cotonou-avtalet, med motivet att diskrimineringen är ett brott mot de mänskliga rättigheterna.

 

Utvecklingen i Uganda och länder som Nigeria är otroligt farlig och hotar HBTQ-personers säkerhet. Homosexuella, bisexuella och transsexuella människor borde få vara fria att leva sina liv utan hot om godtycklig arrestering och våld. EU och dess medlemsländer borde använda alla tillgängliga medel för att se till att homosexualitet avkriminaliseras, och samtidigt ge drabbade HBTQ-personer rätt till asyl i EU på grund av diskriminering i deras hemland. I mars hålls den gemensamma AVS-EU församlingen sista session för mandatperioden i Strasbourg, och jag ska då lyfta frågan med mina afrikanska kolleger. Den här orimliga diskrimineringen måste stoppas.

 

Vad hade alternativet till EUs krispolitik varit?

Jag talade idag i Europaparlamentet om hur krishanteringen inom EU var nödvändig, trots att det finns stora sociala problem i krisens Europa. Det är inte hållbart av vänstergrupperna inom parlamentet att ensidigt kritisera trojkans reformer om de inte själva bidrar med några alternativ. Reformerade offentliga sektorer och liberaliserade arbetsmarknadsreformer var nödvändiga. Utan konkreta motförslag från vänsterns håll blir kritiken ohederlig och orealistisk.

Ökad konkurrens bland EU:s kortföretag

I går röstade Europaparlamentets ekonomiutskott om en viktig och kontroversiell rapport om kortavgifter. I juli förra året presenterade kommissionen ett förslag där de avgifter som banker tar ut av varandra vid ett kortköp skulle regleras. Dessa betalningstransaktioner har inte fungerat så som det var tänkt då en extra avgift ofta läggs på, en multilateral förmedlingsavgift mellan handlarens bank och konsumentens bank.

 

Den här avgiften har varierat kraftigt mellan EU-länderna beroende på hur vanligt det är att använda kort, från runt 2 procent till hela 20 procent i Polen. Att marknaden har blivit så snedvriden beror på att de två stora kortföretagen VISA och MasterCard ofta har monopol på kredit- eller debet marknaden. Höga förmedlingsavgifter för handlaren leder till höga slutpriser för konsumenten, som ofta inte ens är medveten om att avgiften finns. Konkurrensen mellan de två stora kortföretagen har varit att erbjuda så höga avgifter, som den förmedlande banken tjänar på, vilket lett till att priserna pressats upp och inte ned.

 

Kommissionens förslag är att alla kortföretag inom EU inte får ta ut en högre avgift än 0,3 procent för kreditkorts transaktioner och 0,2 procent för debetkort transaktioner.  Idag finns ingen lagstiftning om förmedlingsavgifter i EU, förutom indirekt i Danmark för serviceavgiften som inte finns, då kunden har direkt kontakt med säljaren. Däremot är Storbritannien, Tyskland och Italien på väg att införa liknande lagstiftningar.

 

Jag är tveksam till all sorts prisreglering och vill gärna att marknaden regler sig själv genom konkurrens och konsumentinflytande.Så har det inte varit i det här fallet. Då marknaden totalt domineras av två företag har det varit ytterst svårt för mindre kortföretag att slå sig och konkurrera med bättre priser. Jag valde därför att stödja kommissionens förslag, men med vissa ändringar.

 

Jag föreslog tillsammans med min nederländska kollega Sophie in't Veld att även andra kortföretag än VISA och MasterCard skulle regleras på samma sätt, men bara om de hade en tillräckligt stor del av marknaden. På så sätt kan vi tillåta företag att växa till sig och vid en given marknadsandel konkurrerar de på samma villkor som de stora företagen.

I Sverige och andra nordiska länder finns ett fenomen som är ovanligare i EU, nämligen att betala en kopp kaffe med kortet. För att mindre handlare inte skulle gå back på att låta kunder betala små summor med kort såg vi till att ett golv på 7 eurocent skulle införas, vilket fick stort stöd i ekonomiutskottet. 

 

Rapporten fick stort stöd i utskottet och nu är det upp till hela Europaparlamentet att rösta om saken innan påsk. Jag hoppas vi kan landa i samma balanserade

 

EU måste samarbeta för att stoppa fusket

Idag röstade Europaparlamentets budgetkontrollutskott för ett betänkande om att inrätta en Europeisk Åklagarmyndighet för att stoppa bedrägeri med EU:s finansiella medel.

Varje år förlorar EU minst 500 miljoner euro i utgifter och inkomster genom misstänkta bedrägerier. Det är därför rimligt att inrätta en ny europeisk åklagarmyndighet för att stänga de kryphål som gör att kriminella personer kan försnilla skattebetalarnas pengar. EU:s byrå för bedrägeribekämpning, OLAF, har under de senaste åren fått tillbaka 200 miljoner bortfuskade euro till EU:s budget - och till skattebetalarna. I dessa tider av ekonomisk kris behöver vi mer än någonsin se till att hela denna enorma summa kommer tillbaka till den lagliga ekonomin.

Lissabonfördraget gör det möjligt att inrätta en Europeisk Åklagarmyndighet om minst nio medlemsländer så vill. Myndigheten ska ha en decentraliserad organisation med säte i Luxemburg och med minst en delegerad europeisk åklagare i varje medlemsstat som ska se till att EU:s finansiella medel används på rätt sätt.

Jag asner att det är beklagligt att den svenska regeringen inte stödjer EU-kommissionens förslag. Jag välkomnar förslaget och vill att det europeiska samarbetet mot bedrägeri ska utvecklas. Om det kan göras mer effektivt genom samarbete finns inga ursäkter för att ställa sig vid sidan av.

Betänkandet fick stort stöd i budgetkontrollutskottet där även flera av mina ändringsförslag fick stöd. Nu är det upp till det ledande utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter att rösta om sitt interim betänkande denna veckas torsdag, den 20 februari. Vi får hoppas på ett lika positivt resultat