Möte med Polens finansminister med Ekonomiutskottets delegation till Warszawa

 

På dessa bilder syns Europaparlamentets Ekonomiutskotts (ECON) delegation under vårt möte med den polske finansministern Mateusz Szczurek. Tråkigt nog var han tämligen otydlig vad gäller Polens inträde i euron. Jag hade förväntat mig ett klarare besked, inte minst i dessa dagar då Ukrainakrisen visar vikten av ett nära sammanhållet EU. Marek Belka, som är chef för den polska centralbanken har gett tydligare besked, och menar uttryckligen att Rysslands agerande gör det  angeläget att påskynda ett polskt eurointräde.

Positiv ECB-chef undvek att svara

Idag var Europeiska Centralbankens (ECB) chef Mario Draghi återigen i utskottet för ekonomiska och monetära frågor för att höras av Europaparlamentarikerna om ECB:s monetära politik. Draghi presenterade centralbankens beslut från förra veckan, att ECB kommer att behålla styrräntan på samma låga nivå, eller ännu lägre, inom en överskådlig tid. Detta givetvis på grund av det tuffa ekonomiska klimat som råder i Europa, och i eurozonen i synnerhet.


Jag beklagar att Draghi fick så många frågor om den kritiserade IMF-rapporten där man utmålar EU:s institutioner efter deras hantering av situationen i Grekland då krisen var som värst. Jag framhöll den danska filosofen Kierkegaards ordspråk: att livet kan bara förstås baklänges, men måste levas framlänges. Det är lätt att i efterhand kritisera agerandet under krisåren. Men man måste komma ihåg att rädslan för vissa alternativa utfall gjorde att man agerade från ett annat perspektiv än vad man gör idag, med facit i hand.


Jag frågade Draghi om han inte tror att rättegången i Tysklands konstitutionsdomstol skadar ECB:s trovärdighet. Det är trots allt mycket som är på spel. Domstolen överväger huruvida ECB:s obligationsköpsprogram "outright monetary transactions", OMT, är förenliga med Tysklands konstitution. Draghi svarade att han inte var orolig.


På min fråga om huruvida bankunionen inte kommer att leda till ökade klyftor mellan länder inom och utanför eurozonen undvek Draghi att svara. Han påpekade istället vikten av en solid bankunion på plats för att minska fragmenteringen inom eurozonen. Möjligtvis kan det tolkas som en signal mot länder som Sverige som står vid sidan om.

Grönt ljus för "2-packet" i plenum

Under plenarsessionen i Strasbourg röstade ledamöterna idag igenom de två förordningar gällande skärpt ekonomisk styrning i euroländerna som brukar benämnas 2-packet. Det är ett kompletterande lagstiftningspaket till det så kallade 6-packet. Efter trilogförhandlingar med rådet och EU-kommissionen gav parlamentet nu ett sista OK till de framförhandlade lagtexterna.

De två förordningarna stärker bland annat kommissionens befogenheter att övervaka nationella budgetar. Jag välkomnar dessa förslag eftersom att de är en förutsättning för att euroländerna ska kunna reda ut sina problem - med allt för höga budgetunderskott och höga statsskulder.

Rapporterna har blivit ett slagträ i parlamentet mellan höger och vänster. Där högern, inklusive liberalerna, vill skärpa ländernas budgetpolitik, medan socialisterna vill göra den mer flexibel.

En viktig vinst för den liberala gruppen var att vi fick igenom ett förslag om en s.k. skuldinlösenfond . Det innebär att euroländer med mycket hög statsskuld ska kunna överföra en del av skulden till en gemensam fond. På så sätt delar medlemsstaterna på skuldansvaret vilket reducerar marknadens tryck på de mest skuldsatta länderna som således får hjälp att växa. Kommissionen ska nu tillsätta en expertgrupp som ska utvärdera möjligheten att upprätta en sådan fond.

Andra viktiga ändringar från parlamentets sida i de två förordningarna är bestämmelser om ökad transparens och demokratisk översyn. Man hindrar också åtstramningspolitiken från att få för stora konsekvenser på viktiga budgetposter som utbildning och sjukvård i krisande länder.

En stor vinst i debatten om revisionspaketet

Igår kväll röstade ekonomiutskottet om ett yttrande om EU:s revisionspaket, för vilken jag har varit den liberala gruppens förhandlare. En knapp majoritet antog förslaget om att ta bort EU-kommissionens krav på obligatoriskt byte av revisor vart sjätte år.

Det har varit mycket svårt att enas eftersom det är en så tydlig höger-vänster fråga. Där vänstern vill in och detaljstyra i företagen önskar jag istället stärka revisionskommitténs roll. Tvingande byrårotation leder inte till ökad konkurrens, utan stärker snarare de fyra stora aktörerna på revisionsmarknaden.

Jag har också varit kritisk till att kommissionen vill reglera revisionen inom EU genom en förordning och inte genom ett direktiv. Ett direktiv tar hänsyn till hur det fungerar på de nationella revisionsmarknaderna och ger utrymme för nationella tolkningar av reglerna.

Eftersom det främst är i finansbranschen som vi har sett bristande revision så anser jag att det är här fokus bör ligga och inte på att detaljreglera från Bryssel genom en förordning, som ger mindre utrymme för nationella anpassningar. Utfallet av omröstningen går i denna riktning och yrkar på att en större del av regleringen ska ske genom direktiv.

Ytterligare något som röstades igenom var ökade krav på upphandling av rådgivningstjänster.

Röstar nej till klåfingrig fondreglering

När Europaparlamentets ekonomiutskott ikväll röstar om nya regler för kapitalförvaltare kommer jag att rösta emot både socialdemokrater och konservativa. Förslaget som innebär en hårdare reglering av riskkapitalfonder riskerar strypa Europa på kapital. Därför röstar jag och liberalerna emot majoriteten i utskottet.

Idag publicerar Svenska Dagbladet på sin webbsida en debattartikel där jag utvecklar och förklarar mitt ställningstagande.

Även ekonomijournalisten Annika Creutzer, Privata Affärer, SvD och Europaportalen skriver om omröstningen.

Det är främst förslaget om reglering av så kallade tredjelandsfonder som jag vänder mig emot.

Förslaget är felkonstruerat. Det försvårar och förhindrar för utomeuropeiska fonder. Regelverket är tyvärr konstruerat på ett sätt som omöjliggör för de flesta utomeuropeiska fonder och fondbolag att få tillträde till Europa.

Effekten blir att EU stänger ute en stor del av den globala finansiella finansmarknaden som pensionsfonder och andra investerare skulle behöva ha tillgång till. Den liberala gruppen håller med om att vissa regleringar är nödvändiga - till exempel för att få bukt med problem som penningtvätt och oegentligheter - men förslaget som ligger nu är inte välbalanserat.

Förslaget slår alltför hårt mot svenska fondbolag, exempelvis UCITS-fonder och hedgefonder som vill investera i fonder i tredje land och svenska pensionsbolag som placerar i hedgefonder.

Förslaget riskerar att leda till färre investeringar och mindre kapital till Europa, vilket betyder att europeiska fonder blir mindre intressanta att investera i. Det får förödande konsekvenser för små- och medelstora tillväxtbolag som är beroende av nytt riskkapital från alternativa investeringsfonder. Även svenska pensionssparare drabbas genom att pensionsbolagen får ökade kostnader.

Efter omröstningen i Ekonomiutskottet ikväll kommer den liberala gruppen att försöka uppnå en bättre kompromiss inför omröstningen i plenum, en kompromiss som på ett mer balanserat sätt uppnår säkrare villkor inom världens finanssystem men utan att strypa Europa på kapital.