Allvarlig men hoppfull stämning på mitt sista AVS-EU-möte

Nu har mandatperiodens, och tillika mitt, sista möte med AVS-EU länderna avslutats här i Strasbourg. Det har varit flera intressanta debatter på agendan, men mest infekterad är frågan om HBTQ-personers rättigheter i AVS-länderna.

 

Michel Sidibé från UNAIDS var på plats för att berätta om de framgångar som nåtts med att bekämpa AIDS och det stigma som de smittade lever med. Michel talade främst om narkomaner, sexarbetare och homosexuella män. Att stigmatisera, eller ännu värre, kriminalisera grupper som är särskilt utsatta för infektionen försämrar deras tillgång till medicin. Idag kostar medicinen 80 dollar om året per person, en enorm förbättring jämfört med för bara ett par år sedan. Men fortfarande väntar 18 miljoner människor på att få behandling. Med politisk vilja, tolerans och medicinsk utveckling kan vi vinna striden mot denna hemska infektion.

En annan intressant diskussion är sambandet mellan terrorism och Internet. Min somaliska kollega var för första gången med på ett av dessa möten och påminde oss alla om att det är dem det handlar om. Somaliska ungdomar lockas till extremism och radikalisering av terrorgrupper som finns i utkanten av samhället. Radikalisering och extremism måste motverkas på alla sätt, även på Internet. Men att stänga ner websidor eller övervaka sina medborgare är inte rätt väg att gå. Internet är också det bästa sättet att ge förtyckta eller översedda grupper sin röst tillbaka. Med Internet säkras också yttrandefriheten.

Jag kommer verkligen att sakna dessa möten och mina kolleger, att få diskutera demokratins grunder med parlamentariker från världens alla hörn är väldigt inspirerande!

AVS-EU länderna möts i Strasbourg

Idag hölls den formella inledningen av den 27:e sessionen för den gemensamma parlamentariska församlingen för EU och länder i Afrika, Västindien och Stilla havet, den så kallade AVS-EU församlingen. Mötet är det sista innan valet till Europaparlamentet i maj.

 

Mötet skulle ha ägt rum i Aten, eftersom Grekland för tillfället håller i ordförandeklubban i EU-rådet, men på grund av den ekonomiska och politiska situationen är vi istället i Europaparlamentets lokaler i Strasbourg.

 

Församlingens två ordförande, min liberala kollega och före detta EU-kommisionär för utvecklingsfrågor Louis Michel och Jamaikanska parlamentarikern Fitz Jackson berörda samma aktuella ämnen men från olika perspektiv.

 

Ordförande Fitz Jackson från Jamaica under mötets öppnanade.

De talade både om de väpnade konflikterna i AVS-länderna, som genast måste få ett slut för att få regionerna på fötter, om behovet av privat och offentligt partnerskap och småföretag. Louis Michel påpekade att Europas ekonomi till 70 procent utgörs av små- och medelstora företag, och att samma andel i Afrika är 10 procent. Svårtolkad lagstiftning, social oro och liten tillgång till finansiering är stora problem. Ett nyligen föreslaget program för att hjälpa små- och medelstora företag i Karibien och Afrika är mycket välkommet.

 

En känsligare frågar var AIDS, diskriminering av smittade, och fram för allt homosexuella. Den senaste tiden har de diskriminerande lagarna i Uganda och Nigeria fått stor uppmärksamhet.  Louis Michel underströk att kriminalisering av homosexualitet strider mot de konventioner om mänskliga rättigheter som dessa länder själva skrivit under. Jag anser att här det är viktigt att komma ihåg demokratins grundläggande betydelse, att demokratiska värden inte bedöms efter majoritetens vilja utan hur majoriteten respekterar minoriteter som avviker från deras vilja. Och här har flera afrikanska länderna mycket att jobba med. Fitz Jackson sa däremot att alla änder har olika kulturella traditioner som måste respekteras, ett argument vi ofta får höra. Den jamaikanska parlamentarikern avslutade lämpligt med att citera legenden Bob Marley, "Let's all come together".

 

Sessionen varar tills på onsdag och på agendan finns blanda annat Zimbabwe, Internet och terrorism, handelshinder och hållbar utveckling. Detta är min sista AVS-EU session innan jag i sommar kliver av som Europaparlamentariker, så det ska bli roligt att nu träffa alla mina AVS-kolleger.



Mötet hålls i Europaparlamentets plenarsal i Strasbourg, som vi annars använder en vecka i månaden för att rösta om de lagförslag som förhandlats i Bryssel.

Bilder från Lusaka

Vi besökte Zambias parlament, the national assembly, där bland andra FN:s generalsekreterare Ban Ki-Moon talade.







Intressanta möten med bland annat UNAIDs och experter på HIV/AIDS-epidemin som drabbat Zambia oerhört hårt. Informationskampanjer, konomfrämjande och - kontroversiellt i vår pågående svenska debatt - manlig omskärelse är några av verktygen som används.



Vi besökte också ett av sjukhusen i Lusaka - en helt annan verklighet jämfört med det ytterst enkla sjukhus jag besökte i Conakry i november.

Slutligen: denna man lärde jag känna och numera ingår även en Folkpartiet-pin i hans samling av medaljer!

Om HIV, ACTA och tillgång till läkemedel

Andra dagen i Lusaka handlar om skolutbildning och om HIV/Aids.

Dr Sheila Tlou, regional direktör för UNAIDS i östra och södra Afrika, gav dystra siffror om situationen i SADC-området. År 2010 infekterades 2,7 miljoner människor totalt i världen. 1,2 miljoner av dem finns i östra och södra Afrika och den södra delen är särskilt hårt drabbad.

En intressant synpunkt som Dr Tlou framförde var att avkriminalisering av homosexualitet skulle vara till hjälp för att hindra utbredningen av HIV/Aids. Men religioner och ålderdomliga föreställningar gör HIV-preventionen svårare.

Jag frågade om hur Dr Tlou såg på ACTA, vars befarade konsekvenser hon verkade omedveten om. Istället svarde David Martin (s&d) som också deltar i mötet, och som är rapportör för ACTA i Europaparlamentet. Han tonade ner oron men var inte heller helt övertygad om att striktare gränskontroller inte skulle kunna försvåra Afrikas möjlighet att få tillgång till generiska läkemedel.

Kongo-Kinshasa: korruption, fattigdom och gatubarn

Den 20:e upplagan av den gemensamma parlamentariska församlingen för AVS- och EU-länderna har precis öppnats och Demokratiska Republiken Kongos president Joseph Kabila Kabange höll inledningstalet. Han talade bland annat om att Kongo var på väg åt rätt håll och att den värsta perioden nu ligger bakom landet, om alla kongolesers lika värde och vikten av att vi arbetar tillsammans för att få stopp på den globala uppvärmningen. Kabila Kabange har skrivit under de flesta internationella deklarationerna, nu senast barnrättsdeklarationen, men tyvärr lever landet sällan upp till sina åtaganden.

Kongos utmaningar: korruption, svag stat, osäkerhet
I tisdags kväll var jag inbjuden till den svenska ambassaden på midag tillsammans med mina skandinaviska kollegor. Det var en mycket givande tillställning och vår ambassadör Johan Borgstam gav en mycket lärorik inblick i situationen i Kongo. Enligt Borgstam är de fruktansvärda massvåldtäkterna bara ett av de många problemen i Kongo. Ett land utan fungerande stat där det enda sättet för många statsanstälda att överhuvudtaget överleva, eftersom lönerna sällan betalas ut, är att ta emot mutor. Eller om man är polis, kräva in en del böter direkt på plats.

Den oroliga situationen i landet tillsammans med den ytterst osäkra juridiska, polisiära och militära situationen, den oerhörda fattigdomen och olika konkurrerande miliser gör att landet är genomsyrat av korruption och staten är svag. Det är kanske i ljuset av detta som man ska se det pampiga upplägget inför presidentens intågande i församlingsmötet: vikten av att hålla upp bilden av en fungerande stat med en stark ledare.

Utbildning och jämställdhet vägen framåt?
Hur Kongo ska ta sig ur den post-konfliktuella situationen de befinner sig i var även temat för gårdagens workshop som jag ledde. Innan frågan diskuterades besökte vi ett vattenreningsprojekt och ett sjukhus som konstruerats med hjälp av kinesiska investeringar, för att få bättre bild av situationen i landet. Personligen tycker jag att det mest intressanta var bussturen till vattenredningsverket, då vi passerade igenom stora delar av staden. Vi fick se hur närvarande Kina nu är i Afrika.

I de givande diskussionerna efteråt kändes det hoppingivande att flera av mina kolleor från AVS-länderna poängterade vikten av att inkludera hela befolkningen i utvecklingsstrategierna och att satsa på utbildning, en avgörande ingrediens i det svenska utvecklingsbiståndet. Hur den kongolesiska ledningen ska lyckas med att "väcka den kongolesiska jätten" (reveil du geant) återstår dock att se.

Att kvinnorna får en starkare roll i landet verkar dock för mig vara av avgörande betydelse. De hemska massvåldtäkterna är tyvärr bara ett synligt uttryck för kvinnornas svaga ställning i det kongolesiska samhället.

1 december: internationella HIV/aids-dagen
Igår uppmärksammade vi även den internationella Aids-dagen. HIV/aids är en utbredd sjukdom även i Kongo. Min medarbetare Astrid Burhöi besökte under eftermiddagen ett läkemedelscenter för gatubarn, som fokuserar på flickor och unga kvinnor och deras hälsoproblem. Ett av centrets uppgifter är att informera de unga kvinnorna om hur de kan undvika aids, de distribuerar kondomer och erbjuder aidstester. Men centret är även en tillflyktsort dit flickorna kan komma och få skydd och tillgång till allmänsjukvård. Ett viktigt arbete som det tyvärr finns ett mycket stort behov av eftersom en ovanligt stor andel av Kinshasas gatubarn är flickor, på grund av den utbredda tron på att häxor kan visa sig i skepnad av barn och skapa missöde för hela familjen. En hemsk vidskepelse som tyvärr underbyggs av många kyrkor.