tisdag 8 april 2014
Debatt om EU:s sociala dimension
måndag 7 april 2014
Tid för Sverige att gå med i bankunionen
torsdag 6 februari 2014
EU behöver en gemensam krisfond för banker
Det är viktigt för stabiliteten inom Europas banksektor att vi skapar en gemensam bankunion och en gemensam fond, och Sverige bör på sikt vara en del av denna union. Genom att anta ekonomiutskottets förhandlingsmandat hoppas parlamentet på genombrott i förhandlingarna med EU-ländernas finansministrar om den sista delen av bankunionen. Europaparlamentet säger dock tydligt säger nej till att använda EU:s budget eller nationella budgetar för att rädda banker i kris. Fonden måste istället finansieras av bankerna själva genom avgifter.
Det är viktigt att svenska skattebetalare inte ska stå för förluster i utländska banker om vi går med i bankunionen. Varje EU-land har ansvar för att sköta sina egna statsfinanser. Man ska inte kunna vältra över ansvaret för fallerande banker på något annat land och dess skattebetalare.
Europaparlamentet sätter nu press på Europas finansministrar att se över den överenskommelse de träffade före jul som förordade ett mellanstatligt avtal i stället för i EU-förordningen om SRM.
Det finns en risk för att den demokratiska legitimiteten och transparensen blir lidande i arbetet med fonden. Europaparlamentet och de nationella parlamentens roll borde stärkas genom till exempel genom public hearings. Dock är dagens omröstning ett steg i rätt riktning mot en lösning på problemet.
fredag 15 november 2013
Folkpartiet tar tydlig ställning för euron
Ett mycket trevligt inslag på landsmötena är mötena med partivänner från när och fjärran. Också från fornstora dagar, då vi hade en Folkpartistisk statsminister.
Ola Ullsten, fd folkpartistisk statsminister, signerar sina memoarer på landsmötet |
Min trevliga bänkgranne Ingemar Mundebo, fd. folkpartistisk budgetminister |
torsdag 14 november 2013
EU-seminarium under Folkpartiets landsdagar
Jag, Cecilia Wikström, Marit Paulsen och Lars Ströman under dagens EU-seminarium |
fredag 3 maj 2013
På besök i Jämtland
Det har varit en intressant och lärorik dag. Det är härligt att se vilket entreprenörskap, innovationskraft och tillväxtpotential regionen har.
Här är jag och Anna Omberg på på Europadirekt med regionala folkpartister däribland Pär Löfstrand. |
onsdag 27 mars 2013
Skånska ungdomar på besök!
Det var en pigg och nyfiken grupp ungdomar som var på besök i Bryssel. Flera kom från Eritrea och vi talade länge om Dawit Isaak, regimen i Eritrea och det senaste påhoppet om att Sverige inte är demokratiskt.
Ledaren för gruppen var Philip Sandberg, en ung och driven Folkpartiskt som engagerat sig för invandrarungdomar i Lund och har hjärtefrågor som rör globala rättvisa och integration. I den ekvationen är EU viktig, och jag är glad att Philip och många andra liberaler tar chansen att lära känna EU alla de fördelar samarbetet innebär. Jag påminde även om att det är lätt för Sverige att sätta sig på höga hästar. I jämförelse med andra EU-länder har Sverige en unik historia, vi har inte varit i krig sedan början av 1800-talet. Resten av Europa har inte haft samma förutsättningar. Dessutom satt vi i samma båt som dagens krisländer i början på 90-talet. Jag kommer ihåg när jag satt som riksdagsledamot i finansutskottet och räntan låg på 200 %!
Stort tack till Philip Sandberg och hans ungdomar som kom och hälsade på. Europaparlamentet, precis som riksdagen, är ert parlament.
Här är jag och hela gruppen, ledaren Philip Sandberg står i mitten. |
lördag 9 mars 2013
Vi ska tillhöra EUs kärna
Tillsammans med Marit Paulsen och Cecilia Wikström inledde jag dagen med att tala om arbetet i parlamentet under ett seminarium på temat "Sverige behöver EU".
Jag tryckte på vikten av att komma ihåg Europas historia och bakgrunden till skapandet av EU. Detta måste dagens medborgare påminnas om. Vi är inte vaccinerade mot oförrätt. Varje generation måste vinna kampen mot nationalism och intolerans.
Jag framhöll även att folkpartiet fortsatt måste vara Sveriges mest EU-vänliga parti. Vägen ur krisen och mot EUs framtid går genom mer integration och samarbete. Sverige kan inte stå på sidolinjen och se passivt på utvecklingen. Vi ska tillhöra EUs kärna!
I veckan ansök Lettland om medlemskap i EMU och Estland står på tur. Snart är Östersjön omgärdat av euro-länder. Många av mina kollegor i parlamentet har känslan av att Sverige blir mer och mer EU-skeptiskt. Detta leder till krympande förtroende för oss från andra medlemsländers perspektiv.
Sverige måste vara en positiv kraft och en konstruktiv lagspelare i utvecklingen mot närmare samarbete och integration i EU.
söndag 24 februari 2013
Mer att lära sig i Halmstad och Ystad
I samband med att jag meddelade min sorti från EP funderade jag över hur många resor runt om i landet jag gjort genom åren.
Vi träffade studenter på högskolan, hade ett samtal om framtidens högskola i vårt land med högskolans rektor, intressant information om det lyckosamma företaget, Comfort Audio, inom hörselprodukter samt en djupgående diskussion med garnisonsledningen på Lv6 i Halmstad om Sveriges försvar och hur EU:s Nordic Battle Group klara sitt uppdrag. En ung kvinna från Svedala förevisade den radarutrustning som med personal från Halmstad i somras skyddade Olympiaden i London från attacker av små luftfarkoster som inte kan upptäckas av traditionell radarteknik. Vid Themsens mynning var de svenska soldaterna stationerande.
Dagen avslutades med ett offentligt möte i det vackra biblioteket vid Nissans strand. Stimulerande att diskutera Europas framtid med ett insatt och vetgirigt auditorium.
Luftvärnsregementet Lv 6 i Halmstad |
Comfort Audio utvecklar och tillverkar hörselhjälpmedel för personer med nedsatt hörsel, idag finns deras produkter i ett tjugotal länder. |
Hans Hulthén, hamnens VD Björn Boström och jag under besöket i hamnen. |
fredag 7 december 2012
Besök vid ett av världens effektivaste kraftverk
I mitt arbete i Europaparlamentet har jag under hösten skrivit ett betänkande om Europas energiframtid för år 2050. I Europa är vi alla beroende av varandras energipolitik och Öresundsverket är ett lokalt exempel. En gemensam marknad för energi skulle innebära att producenter och konsumenter i hela EU kan se vilken energi som är billigast och renast. På så sätt kan vi slippa överlappningar, flaskhalsar och luckor i EU:s energinät.
Här är jag i mitten efter dagens besök till Öresundsverket. |
fredag 4 maj 2012
Liberal politik i Landskrona
I Landskrona träffade jag kommunstyrelsen ordförande och Folkpartisten Torkild Strandberg som varit pådrivande i flera intressanta projekt i kommunen. Efter det senaste rekordvalet Folkpartiet gjorde i kommunen har man profilerat sig genom en tydlig liberal politik.
I dag är en av folkpartiets slogan ”att ställa krav är att bry sig”. Med det menar vi att människor kan ta eget ansvar för sin försörjning och att skolelever ska klarar kunskapsmålen. Just det här är nu ledord för politiken i Landskrona och nu ser vi de goda resultaten av en ansvarstagande socialförvaltning och moderniserad pedagogik.
Ett liberalt parti är ett idéburet parti, och vars yttersta skyldighet är att i striden för demokrati, tolerans, och en fri ekonomi stå fast vid sina värderingar. Det personliga ansvaret kan aldrig ersättas av politiska beslut.
Folkpartiet och Torkild Strandberg har gjort mycket bra för Landskrona och det var roligt att se de positiva konsekvenserna av en tydlig liberal politik. Att ställa samma krav på individer, oavsett social bakgrund, är att ge alla samma chans till bra utbildning och stärkt ställning i arbetslivet.
måndag 30 januari 2012
Liberalism och Tunisien
Seminarierna bjöd på bra diskussioner, stort intresse och god uppslutning. Dessutom -enastående glädjande - hade vi besök av en tunisisk delegation som hade mycket att berätta om den pågående strävan för ett demokratiskt och öppet Tunisien.
En intressant nyhet är bland annat att Progressiva demokratiska partiet (PDP) och Afek Tounes bildar en ny centerallians som leds av Maya Jribi. Detta innebär, förutom att en kvinna blir oppositionsledare (!), förhoppningsvis att den liberala oppositionen äntligen kan enas om att formera ett trovärdigt regeringsalternativ som kan arbeta målmedvetet mot nästa val efter det att den nya konstitutionen antagits.
Noteras kan också att just Tunisien utmärker sig i årets rapport från Freedom House, som det land som under 2011 gjort bästa framsteg vad gäller demokrati och mänskliga rättigheter.
Låt oss hoppas att det inte blir alltför många eller alltför tunga bakslag på den fortsatta, alls inte enkla vägen!
tisdag 10 januari 2012
Liberala visioner
Folkpartiet samlar in allehanda tankar och idéer, gör din röst hörd genom att skicka in dina svar via denna enkät.
Det kommer i alla fall jag att göra.
torsdag 20 oktober 2011
Seminarium i Karlstad om EU:s framtida utmaningar och prioriteringar
Det var mycket glädjande att det blev en fullsatt sal, trots att seminariet hölls en vardag och samtidigt som FP:s utskottsförhandlingar!
Rolf Gustavsson ledde diskussionerna.
Hela panelen samlad. Från vänster: Marit Paulsen, Cecilia Wikström, Rolf Gustavsson och jag, Olle Schmidt.
onsdag 10 augusti 2011
Kvinnor gör Europa rikare
Av den ekonomiska kris som Europas länder drabbas av finns i huvudsak två slutsatser att dra. För det första måste länderna på kort sikt prioritera ordning och reda i statsfinanserna, för det andra måste Europa som helhet bättre värna de välståndsbildande krafterna.
År 2000 enades världens ledare vid FN:s millennietoppmöte om att insatser för jämställdhet mellan kvinnor och män är ett av de absolut effektivaste medlen för att bekämpa några av vår tids största utmaningar, såsom fattigdom, hunger och sjukdomar.
Europa är inget undantag. EU har ett ansvar att arbeta för jämställdhet mellan män och kvinnor. Inte enbart för att det är ett moraliskt ansvar, utan också för att det är en förutsättning för utveckling och välfärd. För att detta ska bli möjligt måste Europas kvinnor beredas större plats i arbetslivet, näringslivet och politiken.
I Europa 2011 finns fortfarande en utbredd tradition av att kvinnan har ensamt ansvar för hem, barn och åldrande släktingar. Denna ordning gör att miljontals kvinnor i Europa inte kan arbeta alls, eller inte så mycket som de skulle vilja. Trots att Europas kvinnor är välutbildade har endast 60 procent av unionens kvinnor i förvärvsarbetande ålder ett jobb. I vissa länder är siffran lägre än 50 procent. Fyra gånger så många kvinnor som män arbetar deltid och män tjänar nära 20 procent mer än kvinnor i EU. Detta begränsar kvinnors ekonomiska självständighet och frihet samtidigt som det påverkar deras framtida pension.
Eftersom många kvinnor i Europa saknar möjligheten att kombinera karriär med familjebildning väljer allt fler bort möjligheten att skaffa barn. Detta är förödande i ett Europa med allt större åldrande befolkning. Gamla familjetraditioner där kvinnan ensam har ansvaret för familjen är förlegade och det är dags för Europas pappor att ta sitt ansvar för familjetillsynen.
Att kvinnors vilja att arbeta inte tas till vara fullt ut är framför allt ett frihetsproblem, men det är också ett samhällsekonomiskt problem. Om fler kvinnor får möjligheten att förvärvsarbeta skulle detta innebära högre bnp och därmed högre skatteintäkter. Därför är det är en angelägen utmaning för unionen och de enskilda länderna att fler kvinnor kommer i arbete.
Det är också högst solidariskt att skapa förutsättningar för alla kvinnor i EU att arbeta, inte minst för kvinnor i våra nyare medlemsländer. Detta är ett sätt att komma åt trafficking och människosmuggling, och det är det säkraste sättet att få igång ländernas ekonomier.
Sveriges alliansregering har drivit igenom det gemensamma målet, i unionens nya tillväxtstrategi EU2020, att mäns och kvinnors sysselsättning ska vara minst 75 procent i EU. Detta är något att vara stolt över. Liksom att vi kan vara stolta över att Sverige på många områden är världsledande när det gäller jämställdhet. Vår välfärd med förskola och äldreomsorg är en av förklaringarna till att kvinnor i Sverige i högre grad deltar på arbetsmarknaden än i många andra länder i Europa. Samtidigt är Sverige långt ifrån tillräckligt jämställt och vi måste förbättra oss på flera områden.
Ett exempel är föräldraförsäkringen. För sjutton år sedan röstade riksdagen igenom den första pappamånaden. Att pappor ska ta sitt ansvar är för oss en självklarhet. Men att staten går in och detaljstyr våra liv har aldrig varit vår musik. Därför var vi då tveksamma till beslutet.
Med åren har vi haft allt lättare att leva med både den första och andra pappamånaden. Det hörs också få röster i samhällsdebatten som kräver att pappamånaderna ska tas bort. När det nu, bland annat inför Folkpartiets landsmöte i höst, diskuteras en tredje pappamånad känns det inte så dramatiskt längre. Tider och samhällen förändras. Politiska verktyg behövs för att åstadkomma jämställdhet, rättvisa och tillväxt. Vi kan inte blunda för att det lönegap som ökar mellan kvinnor och män under småbarnsåren aldrig sluts igen.
Med två pappamånader står det klart att pappor är hemma betydligt mer med sina barn än tidigare, på så sätt har reformen fungerat. Men fortfarande är ojämlikheten i småbarnsfamiljer slående. Pappor tar i genomsnitt endast ut 23 procent av föräldradagarna. Detta får konsekvenser för kvinnors löneutveckling, karriär och pension, och det försämrar också konkurrenskraften i svensk ekonomi.
Finns det då verkligen inga bättre verktyg för att nå ökad jämställdhet? Vi är beredda att med öppnare visir än tidigare lyssna på den kommande debatten i Folkpartiet inför landsmötet i höst. Vi hoppas också på en bredare samhällsdebatt i frågorna. Kan jämställdhetsbonusen förbättras? Kan arbetsmarknadens parter ta ett ökat ansvar? Kan offentliga arbetsgivare bättre gå i bräschen?
Men om vi inte snart får se en ökad politisk kreativitet inom jämställdhetspolitiken återstår för oss bara att, om än motvilligt, acceptera att ytterligare en månad knyts till pappan. Vår principiella tveksamhet finns naturligtvis kvar, men för oss är det inget alternativ att låta den bristande jämställdheten bestå.
Sverige ses som något av ett föregångsland för många länder i EU vad gäller pappors ansvar i hemmet. Ska vi fortsatt framstå som ett land i framkanten för ett mer jämställt Europa måste vi vara beredda att kritiskt kunna granska vår egen utveckling. Också vi som tidigare hävdat principiella invändningar mot pappamånader i föräldraförsäkringen måste ta ett ansvar för att motarbeta de brister vi ser.
OLLE SCHMIDT (FP), Europaparlamentariker
CHRISTER NYLANDER (FP), riksdagsledamot
Publicerat i Sydsvenskan den 11 augusti. Artikeln återfinns också här.
torsdag 20 maj 2010
Krisen visar att euron behövs!
Se också Per Altenbergs blogg.
onsdag 19 maj 2010
Folkpartiet vänder inte kappan efter vinden om euron
Vi i Folkpartiet släpper inte kravet på en folkomröstning under nästa mandatperiod, inte heller efter det som hänt i Grekland. Vi vill nämligen inte att Sverige ska sitta på staketet och titta på medan andra formar vår framtid. Vi vill att Sverige ska delta fullt ut i EU och tillhöra kärnan i Europasamarbetet. Det kan vi inte göra om vi inte har euron.
Förra veckans EU-beslut om en ny krishanteringsmekanism är historiskt. Tillsammans med lån från Internationella Valutafonden (IMF) är paketet värt minst 720 miljarder euro. Besluten visar att EU förmår agera för att stabilisera situationen på de finansiella marknaderna. Inget enskilt EU-land hade klarat det på egen hand. Genom överenskommelsen skaffar sig unionen muskler för att genomföra den typ av insatser som kritikerna anser har saknats.
Därmed inte sagt att Folkpartiets inställning till euron är blåögd. Stabilitets- och tillväxtpakten har bevisligen inte fungerat. Och grekiska skattebetalare ska betala grekiska skulder även i framtiden. Landet har medvetet vilselett omvärlden och misskött sina statsfinanser. Det är det som är roten till problemet - inte euron! Därför är det viktigt att de lån och garantier vi nu ger är förknippade med tydliga krav på budgetsanering.
Om Greklandskrisen har illustrerat något så är det att alla EU-länder sitter i samma båt. Socialdemokraterna däremot anser att Sverige ska sitta på staketet när det gäller beslutsfattande men inte när det gäller finansiering. De vinglar i sina besked om euron.
Ska Sverige som enda EU-land runt Östersjön fortsätta att ha en egen valuta under överskådlig framtid?
Isåfall står vårt hopp till de närsynta, till att ”överskådlig framtid” är ett mycket kort tidsbegrepp. Maximalt fyra år, som Thomas Östros menade häromdagen i Dagens Industri: "Nu säger [Thomas Östros] till DI att ”överskådlig tid” snarast ska uppfattas som fyra år: Jag ser framför mig en mandatperiod." (Dagens Industri 18 maj 2010, sidan 11)
Läs också mitt och Birgitta Ohlssons debattinlägg på Aftonbladet idag!