Europaparlamentets Ekonomiutskott 2009-2014

I detta foto syns jag och de flesta av mina kollegor i ekonomiutskottet från den gågna mandatperioden. Vi har i min mening åstadkommit en hel del gott under dessa fem år.

Presskonferens med Ekonomiutskottets delegation i Warszawa

Hög tid för öppna kort i försäkringsbranschen

Idag deltog jag vid BIPARs (European Federation of Insurance Intermediaries) halvårskonferens i Bryssel. Där talade jag om mitt arbete med EU-direktiven MiFID2, PRIPS och IMD2 i Europaparlamentet. Direktiv som reglerar försäkringsförmedlarnas verksamhet.

Försäkringsförmedlarnas kompetens inom sitt arbetsområde behövs i lagstiftningsprocessen. Jag påminde om likheten mellan politiker och försäkringsförmedlare, då väljarnas respektive kundernas förtroende är fundamentalt. Detta förtroende har vi ett ansvar att förvalta och förbättra i dessa tider, då Europaparlamentsvalet närmar sig och populistiska krafter växer sig starkare i Europa. Ökad öppenhet är den enda vägen för finansbranschen om det tappade förtroendet ska återvinnas.

Jag är relativt nöjd med de överenskommelser vi nått i Ekonomiutskottet kring nytt försäkringsförmedlardirektiv, IMD2, men underströk vikten av att inte överreglera. Förutom de politiska anledningarna att värna om en fri marknad och handlingsutrymme för finansiella aktörer finns det även praktiska skäl att undvika reglering. Om de administrativa och ekonomiska kostnaderna blir för höga på grund av nya regler är det inte försvarbart att implementera dem.

I Europaparlamentet har vi i behandlingen av IMD2 diskuterat regler om dolda ersättningar diskuterats flitigt. I arbetet med ett nytt försäkringsförmedlingsdirektiv, IMD2, kräver Europaparlamentet bland annat att provisioner för försäljning av sparandeförsäkringar och pensionsförsäkringar redovisas helt öppet och tydligt. Försäkringsbolag, banker och försäkringsförmedlare måste vara helt öppna med de provisioner och avgifter de tar ut och redovisa dessa för kunderna.

 

Samtal med Storbritanniens finansminister

Just nu besöker jag London med en delegation från Europaparlamentets utskott för ekonomi och valutafrågor. På dagordningen står diskussioner om skattebrott, reformer och reglering av banksektorn samt finansiell stabilitet. Det är frågor som både jag och Europaparlamentet har arbetat hårt med sedan finanskrisen och är av yttersta vikt för att den europeiska gemenskapen ska kunna fortsätta att utvecklas. Hittills har mötet på 11th Downing Street med George Osborne, finansminister i Storbritannien, varit av speciellt intresse. Det var ett bra samtal där han talade väl om EU och uttryckte sin önskan att Storbritannien stannar kvar som medlem i Unionen.

Men för att det ska ske måste förändringar till i form av förändringar i EU:s fördrag, i synnerhet för eurozonen. Till dess att de är på plats kommer Storbritannien inte att gå med i bankunionen, vilket jag beklagar. Storbritannien behövs för att skapa legitimitet och stabilitet i de mekanismer som nu byggs upp för att skydda oss från nästa finansiella kris.

 

Många likheter finns mellan Osbornes och Anders Borgs argumentation om varför man ska stå utanför bankunionen. Osborne framhöll vikten av ett dynamiskt och flexibelt London som Europas viktigaste finanscentrum och det är förvisso sant, men Europas ledare måste lyfta blicken och inse att ensam är inte stark. För att klara framtidens ekonomiska och sociala utmaningar krävs mer samarbete inte mindre.



Från vänster: Hong Ngoc Liem, Adolfo Barberá del Rosal, Sayed Kamall, Sharon Bowles, Herbert Dorfmann, George Osborne, Pablo Zalba Bidegain, Olle Schmidt

Överlappande EU-regelverk resultat av bankunionen

Under måndag eftermiddag besökte Europeiska Centralbankens chef, Mario Draghi, Europaparlamantet för offentlig utfrågning i utskottet för ekonomi och valutafrågor. Bland annat diskuterades hur det nya regelverket för bankunionen kommer att fungera i praktiken och hur demokratisk kontroll ska kunna utkrävas. Jag fick möjlighet att ställa en fråga.

Jag berömde Draghi för ECBs nya jämställdhetspolicy som innebär att man ska fördubbla antalet kvinnor på ledande positioner i banken. Det är ett ämne som ligger mig varmt om hjärtat.
Min första fråga till Mario Draghi rörde vilka konsekvenser en fullständig bankunion (som berör euroländerna) skulle få för det Europeiska systemet för tillsyn av de finansiella marknaderna där alla 28 EU-länder deltar. Blir inte det institutionella ramverket för EU för komplext och överlappande?

Risken är att man inte längre kan reagera snabbt vid en kris eftersom ECB är tillsynsmyndighet för storbanker i euroområdet och nationella tillsynsmyndigheter är tillsynsmyndighet för banker utanför euroområdet.  Draghi vidhöll att institutionerna kommer att kunna fortsätta verka effektivt i det nya institutionella ramverket. Ramverket kommer att innebära en viss överlappning för att säkerställa ett nödvändigt informationsutbyte mellan institutionerna.

Ordförande Sharon Bowles menade dock att frågan om överlappande regelverk är en fråga som diskuteras mellan medlemsstaterna.

Jag frågade också hur det nya ramverket kommer att påverka övervakningen av banker som har sitt säte i länder utanför eurozonen men har verksamhet inne i eurozonen. För Sverige, som ju tyvärr inte är med i eurosamarbetet, är det en högst relevant fråga. Draghi menade att övervakningen i framtiden kommer att utföras på samma sätt som idag. Från ett övervakningsperspektiv kommer alltså, enligt honom, ingenting förändras för svenska banker.

EU borde städa framför egen dörr innan man petar i privata bolag

Idag röstade Ekonomiutskottet om yttrandet på EU-kommissionens förslag till direktiv om jämnare könsfördelning i bolagsstyrelser, som ska tvinga Europas ca 5000 börsnoterade bolag att ha minst 40 procent kvinnor i styrelserna år 2020, annars väntar böter.

Jag har varit rapportör för yttrandet och glädjande nog röstade en stor majoritet i utskottet till mitt förslag att överväga lagstiftning också för EU:s institutioner och myndigheter vid nästa översyn av direktivet.

Kvotering är fel metod och jag tror på att införa den danska modellen också i resten av Europa. Modellen innebär att företag måste sätta upp individuella jämställdhetsmål för ledningsnivån och upprätta en jämställdhetspolicy. Det är dags att göra något åt den manliga dominansen i europeiska storföretag.

Vårt yttrande skickar en tydlig signal till EU-kommissionen att sopa rent framför egen dörr och se till att EU:s institutioner och myndigheter, som Europeiska Centralbanken, inför en jämn könsfördelning i dess styrande organ. Ett steg i rätt riktning vore ju om man, som jag föreslagit, nominerar en kvinna och en man i urvalsprocessen till höga poster inom institutioner och myndigheter.

Cypernlösning svår att finna

Igår kom Eurogruppens nya ordförande Jerome Dijsselbloem, finansminister i Nederländerna, till ekonomiutskottet för att diskutera den ekonomiska politiken i eurozonen. Mycket fokus låg självklart på situationen i Cypern och Dijsselbloem fick utstå kritik från ledamöterna när det gäller Eurogruppens beslut om att beskatta sparkonton som en del i ett nödpaket för att rädda banksektorn i landet.

Jag tillhör kritikerna när det gäller Eurogruppens förslag. Sparare måste vara trygga i att deras investeringar inte tvångsbeskattas genom införande av skatter utan förvarning. Om spararna inte litar på banksystemet riskerar man mycket olyckliga smittoeffekter i hela EU. Det handlar om att värna konsumentsskydd och spararnas förtroende. Risken är annars mycket stor att pengarna tas ut och stoppas i madrassen eller flyttas till ett annat land med lägre skatter.

EU-direktivet om insättningsgaranti garanterar att alla sparare är får tillbaka upp till 100 000 euro vid en bankkrasch. Därför är det en mycket olycklig politisk signal som EU sänder genom att öppna upp för plötsliga tvångsbeskattningar även på konton under denna tröskel. De gemensamma EU-reglerna om insättningsgaranti måste värnas!

Under ekonomiutskottets möte tog Dijsselbloem på sig ansvaret för de beslut som tagits när det gäller Cypern. Därmed tycker jag att han gav ett bra intryck. Han kunde även medge att han personligen hade föredragit att lägga en större börda på de större insättningarna i förhållande till de mindre.

Eftersom att Cyperns parlament förkastade Eurogruppens förslag har regeringen nu tills på måndag på sig att ta fram ett nytt förslag som gör samma besparingar på 5.8 miljarder euro. Med förhoppning om att man lyckas skydda småspararna. Det är ett mycket knepig situation cyprioterna försatt sig i.

En stor vinst i debatten om revisionspaketet

Igår kväll röstade ekonomiutskottet om ett yttrande om EU:s revisionspaket, för vilken jag har varit den liberala gruppens förhandlare. En knapp majoritet antog förslaget om att ta bort EU-kommissionens krav på obligatoriskt byte av revisor vart sjätte år.

Det har varit mycket svårt att enas eftersom det är en så tydlig höger-vänster fråga. Där vänstern vill in och detaljstyra i företagen önskar jag istället stärka revisionskommitténs roll. Tvingande byrårotation leder inte till ökad konkurrens, utan stärker snarare de fyra stora aktörerna på revisionsmarknaden.

Jag har också varit kritisk till att kommissionen vill reglera revisionen inom EU genom en förordning och inte genom ett direktiv. Ett direktiv tar hänsyn till hur det fungerar på de nationella revisionsmarknaderna och ger utrymme för nationella tolkningar av reglerna.

Eftersom det främst är i finansbranschen som vi har sett bristande revision så anser jag att det är här fokus bör ligga och inte på att detaljreglera från Bryssel genom en förordning, som ger mindre utrymme för nationella anpassningar. Utfallet av omröstningen går i denna riktning och yrkar på att en större del av regleringen ska ske genom direktiv.

Ytterligare något som röstades igenom var ökade krav på upphandling av rådgivningstjänster.

Stort stöd för förslag om jämställda bankstyrelser

 Europaparlamentets Ekonomiutskott röstade i går kväll om kommissionens förslag om ett förbättrat och mer enhetligt kapitaltäckningssystem för banker samt nya regler som ska stärka bankernas riskhantering och bolagsstyrning. Där fick jag stort stöd för mitt förslag att stärka andelen kvinnor i bankernas styrelser.

Jag föreslog att tillsynsmyndigheterna ska kräva att bankerna och nomineringskommittéerna tar konkreta steg mot en mer jämställd representation i styrelserna, tex i form av en list med kvalificerade kvinnliga kandidater och ett nomineringsförfarande där man presenterar en kandidat av varje kön.

Glädjande nog ställde sig Europaparlamentet bakom mitt förslag och det är en viktig signal inför dagens möte med Ekofin, finansministrarna i EU.

Uppmaning till Europas finansministrar: nominera en kvinna till styrelsen för ECB!

I vår byts en ledamot av Europeiska centralbankens styrelse (ECB) ut. Det är nu dags att nominera kandidater och jag uppmanar Europas finansministrar att nominera en kvinna till posten. Styrelsen saknar kvinnlig representation vilken är helt oacceptabelt med tanke på att banken fattar viktiga beslut som berör alla medborgare i Europa.

Europas ledare betonar ständigt vikten av en balanserad representation av män och kvinnor på inflytelserika poster - både i den privata eller den offentliga sfären. Vi vet alla att mångfald i styrelser och regeringar säkerställer en bredare kompetens och bredare perspektiv. Att rekrytera enbart män eller kvinnor innebär ett snävare urval och risken att missa potentiellt utmärkta kandidater. Dessutom saknar argumentet att det inte finns några kvalificerade kvinnliga kandidater trovärdighet.

Ändå märker jag att EU-ländernas nomineringar till några av de viktigaste och mest inflytelserika EU-institutionerna ofta resulterar i en skrämmande ensidig lista av kandidater. Ett uppenbart exempel är ECB. Det finns inte en enda kvinna i varken i direktionen, i ECB-rådet eller allmänna rådet.

Jag finner detta nedslående. Jag tvivlar inte minsta på kandidaternas kompetens, men kan inte låta bli att undra om det finns ett systematiskt fel i processen när det gäller att nominera kvinnor.

I samband med att ECB-chefen Mario Draghi utfrågades i ekonomiutskottet i höstas frågade jag honom om varför det saknas kvinnlig representation i ECB:s ledning och styrelse, men han duckade i frågan och gav inget besked om vad han avser att göra för att förändra detta.

Är det inte i EU: s intresse och i linje med kommissionens avsikt att aktivt arbeta mot en mer jämställd representation i ECB?

Europaparlamentet måste nu agera kraftfullt och skyndsamt. Jag kommer aktivt att driva på processen å Folkpartiets vägnar. Bland annat kommer jag att ställa en muntlig fråga till rådet under Europaparlamentets sammanträde i Strasbourg i februari, skriva ett brev till Margarethe Vestager som är det danska ordförandeskapets ordförande i Ekofin och ett till van Rompuy ordförande i Europeiska rådet.


Fakta: Beslutsprocess ny styrelseledamot ECB:s styrelse
Det är Europas finansministrar i Ekofin - rådet för ekonomiska och finansiella frågor - som nominerar ledamot till ECB:s styrelse. Det är stats- och regeringscheferna i Europeiska rådet som beslutar.

Tydligt besked om europakten av danska Ekonomiministern

Idag höll Ekonomiutskottet en utfrågning av Margarethe Vestager, Ordförande i rådet och Danmarks Ekonomiminister. Jag fick möjlighet att ställa några frågor, bland annat varför Danmark kommer att gå med i europakten.

- Det är tre saker, sa Vestager som svar på min fråga.

- Att det danska undantaget respekteras, att vi kan göra det utan att ändra grundlagen och att de ekonomiska målen om stabilitet uppnås genom pakten. Det är nödvändigt att gå med eftersom spelreglerna ändrades på toppmötet den 9 december då euroländerna beslutade sig för att enas om ett eget fördrag, fortsatte hon.