Röstade ja till EU:s bankunion

Bankunionen som vi röstade om idag är av stor politisk och ekonomisk betydelse för valutaunionen och EU. Kanske den viktigaste omröstningen under hela mandatperioden. Jag röstade för bankunionen.

Nu får vi en gemensam stark europeisk tillsynsmyndighet i form av ECB - inte 28 svaga. Också en gemensam stabilitetsfond, så att skattebetalarna inte drabbas.

Valutaunionen har ifrågasatts av ekonomer och opinionsbildare ända från dess början.

De som inte trodde att euron skulle bli verklighet hade fel.

De som trodde att euron skulle kollapsa hade fel.

De som för två år sedan trodde Grekland skulle tvingas lämna valutaunionen hade fel.

Tid för eftertanke för dem som inte förstår beslutskraften som unionen kan uppbåda i orostider. Europa reser sig ur den värsta krisen sedan 20- och 30-talen.

Grekland har återvänt till internationella kapitalmarknaden. Också Irland och Portugal håller på att återhämta sig.

EU har visat sin styrka i svåra tider - bankunionen skapar stabilitet och trygghet. Men reformerna måste nu fortsätta. Jag beklagar att Sverige står utanför bankunionen. Det är inte bra för de svenska storbanker och försvagar Sveriges inflytande i EU.

Tid för Sverige att gå med i bankunionen

Artikel i Kvällsposten 4 april tillsammans med Jasenko Selimovic: Bankunionen innebär att Europeiska centralbanken, ECB, i slutet av året blir europeisk tillsynsmyndighet för euroområdets 130 största banker. Det ger stabilare banker, minskar splittringen på finansmarknaderna och stärker euroområdet. I en tid av ekonomisk osäkerhet är ECB den kanske viktigaste stabiliserande faktorn i EU. Läs hela artikeln på Kvällspostens webbsida.

Äntligen en kvinna föreslagen till ECB

I går fick vi i ekonomiutskottet för första gången möjlighet att fråga ut en kvinna som är nominerad till en plats i styrelsen för Europeiska centralbanken. Mycket glädjande för mig som jobbat hårt under lång tid för en ökad jämställdhet i det så totalt mansdominerade ECB.

Nominerad från Tyskland är Sabine Lautenschläger, en mycket kompetent person, som vi i utskottet efter mötet igår kväll godkände som ledamot av ECB. På torsdag röstar vi i Europaparlamentet om att  fastställa Sabine Lautenschläger som medlem av ECB.

Svenska Dagbladet och Dagens Industri uppmärksammar det på nyhetsplats.
Ett bra första steg mot en bättre jämställdhet inom EU:s institutioner och ECB, medlemsstaterna har ett ansvar för att främja kvinnor till dessa höga positioner. Bra att Tyskland visar vägen med nomineringen av Sabine Lautenschläger.

Överlappande EU-regelverk resultat av bankunionen

Under måndag eftermiddag besökte Europeiska Centralbankens chef, Mario Draghi, Europaparlamantet för offentlig utfrågning i utskottet för ekonomi och valutafrågor. Bland annat diskuterades hur det nya regelverket för bankunionen kommer att fungera i praktiken och hur demokratisk kontroll ska kunna utkrävas. Jag fick möjlighet att ställa en fråga.

Jag berömde Draghi för ECBs nya jämställdhetspolicy som innebär att man ska fördubbla antalet kvinnor på ledande positioner i banken. Det är ett ämne som ligger mig varmt om hjärtat.
Min första fråga till Mario Draghi rörde vilka konsekvenser en fullständig bankunion (som berör euroländerna) skulle få för det Europeiska systemet för tillsyn av de finansiella marknaderna där alla 28 EU-länder deltar. Blir inte det institutionella ramverket för EU för komplext och överlappande?

Risken är att man inte längre kan reagera snabbt vid en kris eftersom ECB är tillsynsmyndighet för storbanker i euroområdet och nationella tillsynsmyndigheter är tillsynsmyndighet för banker utanför euroområdet.  Draghi vidhöll att institutionerna kommer att kunna fortsätta verka effektivt i det nya institutionella ramverket. Ramverket kommer att innebära en viss överlappning för att säkerställa ett nödvändigt informationsutbyte mellan institutionerna.

Ordförande Sharon Bowles menade dock att frågan om överlappande regelverk är en fråga som diskuteras mellan medlemsstaterna.

Jag frågade också hur det nya ramverket kommer att påverka övervakningen av banker som har sitt säte i länder utanför eurozonen men har verksamhet inne i eurozonen. För Sverige, som ju tyvärr inte är med i eurosamarbetet, är det en högst relevant fråga. Draghi menade att övervakningen i framtiden kommer att utföras på samma sätt som idag. Från ett övervakningsperspektiv kommer alltså, enligt honom, ingenting förändras för svenska banker.

Positiv ECB-chef undvek att svara

Idag var Europeiska Centralbankens (ECB) chef Mario Draghi återigen i utskottet för ekonomiska och monetära frågor för att höras av Europaparlamentarikerna om ECB:s monetära politik. Draghi presenterade centralbankens beslut från förra veckan, att ECB kommer att behålla styrräntan på samma låga nivå, eller ännu lägre, inom en överskådlig tid. Detta givetvis på grund av det tuffa ekonomiska klimat som råder i Europa, och i eurozonen i synnerhet.


Jag beklagar att Draghi fick så många frågor om den kritiserade IMF-rapporten där man utmålar EU:s institutioner efter deras hantering av situationen i Grekland då krisen var som värst. Jag framhöll den danska filosofen Kierkegaards ordspråk: att livet kan bara förstås baklänges, men måste levas framlänges. Det är lätt att i efterhand kritisera agerandet under krisåren. Men man måste komma ihåg att rädslan för vissa alternativa utfall gjorde att man agerade från ett annat perspektiv än vad man gör idag, med facit i hand.


Jag frågade Draghi om han inte tror att rättegången i Tysklands konstitutionsdomstol skadar ECB:s trovärdighet. Det är trots allt mycket som är på spel. Domstolen överväger huruvida ECB:s obligationsköpsprogram "outright monetary transactions", OMT, är förenliga med Tysklands konstitution. Draghi svarade att han inte var orolig.


På min fråga om huruvida bankunionen inte kommer att leda till ökade klyftor mellan länder inom och utanför eurozonen undvek Draghi att svara. Han påpekade istället vikten av en solid bankunion på plats för att minska fragmenteringen inom eurozonen. Möjligtvis kan det tolkas som en signal mot länder som Sverige som står vid sidan om.

Jag välkomnar bankunionen

Den 13 mars skrev Gunnar Hökmark (M) på DI debatt att bankunionen inte behövs. Jag håller inte med. Den allvarliga krisen i euroområdet och den senaste bankkrisen då hela banksystemet var nära att kollapsa visar att vi behöver mer och bättre tillsyn av banksektorn på EU-nivå. 

  
Jag välkomnar bankunionen - för kan bryta bankernas beroende av ett skyddsnät i form av statsgarantier. Skattebetalarna ska inte behöva rädda fallerande banker igen. 
  
Om det vore så enkelt att alla banker vore nationella, skulle jag kunna köpa Gunnar Hökmarks resonemang. Med nationella banker behövs ingen EU-lagstiftning eller bankunion. Då behövs ingen europeisk bankreglering. Men varför välkomnar Nordeas vd Christian Clausen och ordförande för svenska och europeiska bankföreningen bankunionen och vill att Sverige går med? 
  
Jo, därför att Nordea har verksamhet i både euroländer och icke-euroländer, i både Sverige, Danmark och Finland samt i Baltikum. Bankerna är inte längre nationella utan internationella, därför måste också tillsynen också vara europeisk. Clausen säger att på längre sikt gynnas Sverige av att vara med i bankunionen. En europeisk bankunion skulle fungera som dagens banktillsyn i Sverige: gemensamma regler, en tillsynsmyndighet och rutiner för att hantera krisbanker. Varför är Hökmark emot det vi redan har i Sverige? 
  
Att ECB blir tillsynsmyndighet är problematiskt utifrån ett svenskt perspektiv eftersom vi inte är med i euron, men ECB är den myndighet som för tillfället har störst trovärdighet på marknaden. 
  
Det Hökmark presenterar i sina kompromissförslag i parlamentet till krishanteringsdirektiv är ett komplement till bankunionen - men kan inte på ett trovärdigt sätt ersätta en stark europeisk tillsyn och gemensamma regler. 
  
Hökmark måste lyfta ögonen från sitt strikt svenska nationella perspektiv och se varför bankunionen kom till. Det handlar om att rädda euron. Om euron fallerar vore det förödande för svenska företag och banker. 
  
Istället för att säga nej borde Sverige därför så snart som möjligt går med i bankunionen när de legala hindren om lika rösträtt i ECB har rättats till. Genom att säga nej bidrar vi till att dela upp unionen. Istället borde vi bejaka ett närmare europeiskt samarbete.

Kvotering löser inte brister i jämställdheten

Den 6 mars gick ledande socialdemokrater ut med tio punkter de anser skulle bidra till ökad jämställdhet och också tillväxt och jobb (i Barometern OT). Bland dessa punkter finns klassiska liberala förslag som Folkpartiet länge drivit och diskuterat, både i Sverige och på det europeiska planet. Socialdemokraterna har varit alltför tysta i dessa frågor så därför vill jag välkomna dem in i debatten!
 
Men även om jag kan skriva under på många av problembeskrivningarna i artikeln så tror jag inte på kvotering eller rätten till heltid som lösning på problemen kring bristande jämställdhet och glastak. Andra metoder har bättre effekt. Läs gärna repliken i sin helhet här.

ECB borde tydligare föra fram fördelarna med euron

Igår deltog jag i den s.k. monetära dialogen då europeiska centralbankens ordförande Mario Draghi kom till utskottet för ekonomiska och monetära frågor för att presentera och diskutera den monetära och ekonomiska utvecklingen i EU.

Mycket av debatten kom att handla om den stigande arbetslösheten och bristen på tillväxt i Europa. Draghi hävdade i optimistisk anda att de länder med störst ekonomiska problem kommit långt under de senaste året tack vare ambitiösa strukturprogram och finanspolitisk återstramning, även om detta inte än har fått önskad effekt på arbetsmarknaden.

Draghi menade att den största utmaningen man står inför nu är att se till att små och medelstora företag, som står för 70 % av arbetstillfällena i EU, får tillgång till finansiering från banksektorn.

Jag frågade Draghi vilka argument som finns idag för att Sverige och Danmark ska gå med i euron. Jag har förespråkat ett svenskt inträde i euron sedan en lång tid tillbaka men Draghi har inte visat sig tillräckligt offensiv i debatten för att få med sig nya medlemsländer i euron. När ekonomin i de nordiska länderna går som på tåg behöver man en påminnelse om varför eurosamarbetet är viktigt ur ett långsiktigt perspektiv.

Draghi påpekade att euron på många sätt varit ett lyckat projekt, då eurozonens medlemsländer hade historiskt låga lånekostnader, prisstabilitet osv innan krisen. Draghi påpekade även att dagens ekonomiska kris hade varit än värre om man i eurozonen hade haft en rad olika valutor. Jag uppmanade Draghi att vara mer framåt i sitt sätt att framhäva eurons positiva sidor och efter mötet fick jag medhåll från honom.

Jag bad även Draghi att ta ställning till det nya förslaget på den finansiella transaktionsskatten som kommer att få ödesdigra effekter på handeln i EU, framförallt mellan länderna i eurozonen och de som står utanför. Här ville inte Draghi inte kommentera.

EU-parlamentet står upp för jämställdhet i ECB

Europaparlamentet beslutade nyss att inte nominera Luxemburgs centralbankschef Yves Mersch till den Europeiska Centralbankens högsta ledning, direktionen.


Detta beslut grundade sig på rådets underlåtenhet att respektera Europaparlamentets krav på att det skulle finnas två kandidater att välja mellan - en man och en kvinna.

Jag vällkomnar beslutet eftersom det var jag som inititerade diskussionen om jämställdheten inom ECB när ECB-chefen Mario Drahi tillträde som chef för banken.

Jag tvivlar inte på Yves Mersch kompetens, men det är oerhört nedslående och jag blir lika besviken varje gång det inte förs fram en enda kvinnlig kandidat. ECB är en manlig bastion. Det finns inte en enda kvinna i direktionen (sex män), i ECB-rådet (23 män) eller i det allmänna rådet (29 män). Att det inte finns en enda kvinna i ECB:s styrande organ visar på ett systemfel i rekryteringsprocessen, ett fel som vi nu hade chansen att ändra på. Om det vore sant att kön inte spelar någon roll hade vi redan haft kvinnor i ledningen och i styrelsen för banken. Att ECB:s högsta ledning enbart består av män är fullständigt oacceptabelt.

Genom beslutet har vi skickat en signal till medlemsländerna att de måste nominera också kvinnor till ECBs direktion. Som liberal är jag övertygad om att en större mångfald i direktionen också höjer kvaliteten i beslutsprocessen i ECB.

EU-parlamentets ekonomiska utskott står upp för jämställdheten

Ikväll röstade Europaparlamentets ekonomiska utskottet emot att stödja den enda kandidaten till den vakanta platsen i Europeiska centralbankens styrande råd. EU-rådets kandidat, Yves Mersch som nu är chef för Luxemburgs centralbank, var en mycket kompetent person och en av Europas mest kunniga centralbankschefer. Det utskottet motsatte sig var principen att Yves Mersch var den enda kandidaten trots att vi från Europaparlamentets sida klart och tydligt efterfrågat två kandidater - en man och en kvinna.

Att det inte finns en enda kvinna i ECB:s styrande organ visar på ett systemfel, ett fel som vi nu hade chansen att ändra på. Diskussionerna i utskottet var heta och många hävdade att kandidatens kön inte kan spela någon roll. Om detta vore sant hade vi redan haft kvinnor i de styrande organ. Jag frågade Yves Mersch om han var beredd att dra tillbaka sin kandidatur för att på så sätt ge plats för en kvinnlig kandidat. Han svarada tyvärr inte på frågan utan sade bara att han blivit nominerad och inte kunde påverka processen. Detta var lite ironiskt då det är just denna process vi kritiserar.

Jag tror inte på kvotering, jag tror på att näringsliv och myndigheter själva kan få ett stopp på detta systematiska fel att missunna kunniga kvinnor inom vissa branscher. Jämställdhet och solidaritet är Europeiska värderingar inskrivna i EU:s fördrag, men om om detta inte ska vara tomma ord måste något göras, och det gjorde vi ikväll.

Nu har vi i det ekonomiska utskottet sagt vårt. Jag hoppas att Europaparlamentet kan göra det samma när vi på torsdag röstar om utnämingen av ECB:s styrande råds nästa medlem.

EU måste ta tag i jämställdheten

Europa måste bli bättre på att ta tillvara kvinnors kompetens i de mäktigaste organen.

Jag skriver idag, tillsammans med jämställdhetsminister Nyamko Sabuni, på Brännpunkt i Svenska Dagbladet om vikten av att EU säkerställer jämställdheten i de egna leden.

EU-kommissionen förbereder omfattande förslag kring jämställdhet i börsbolagens styrelser, men det är minst lika viktigt att EU tittar över sina egna institutioner och hur jämställdheten fungerar där. Det blir ju slående när man ser på Europeiska Centralbankens högsta ledning som enbart består av män, och där man återigen nominerar endast en kandidat, en man, till detta uppdrag.

Anders Borg borde kräva jämställd ledning i ECB

 I dag presenterade EU-kommissionens ordförande José Manuel Barroso ett förslag om att ge Europeiska centralbanken mer makt genom att den också ska ansvara för tillsyn över EU:s banksektor.

Det är ett bra förslag men det är oacceptabelt att Europeiska centralbankens ledning och styrelse helt domineras av män. För att kunna ha en demokratisk legitimitet när man fattar beslut som berör alla medborgare i Europa är det självklart med en jämställd ledning och styrelse tycker jag.

Som jag skrev för någon dag sedan inställdes måndagens utfrågning av den nya tänkta ledamoten i Ekonomiutskottet därför att inte någon kvinna föreslagits. EU-ländernas nomineringar till de viktigaste EU-institutionerna har oftast en skrämmande ensidig kandidatlista, ECB är bara ett exempel. 

Jag blir oerhört besviken varje gång man inte lyckas föra fram en enda kvinna som kandidat. Självklart borde det tas fram en lista med kandidater som Ekonomiutskottet frågar ut där det ska finnas med åtminstone en kvinna. Vår liberala grupp har tagit fram en lista med lämpliga kvinnor.

Finansminister Anders Borg borde i kontakterna med sina kollegor kunna verka för att de ser över nomineringsprocesserna, som det är nu kan jag inte låta bli att undra om det finns ett systemfel i processen som hindrar nominering av kvinnor.

Förslag till bankunion

Idag höll Kommissionens ordförande José Manuel Barroso sitt årliga tal om "Tillståndet i unionen".


- Vi måste röra oss mot en federation av nationella stater. Det är vad som måste vägleda vårt arbete. Vi kan inte fortsätta lösa europeiska problem med nationella lösningar. Vi måste ta beslut nu, med en politisk union hägrande vid horisonten, sa Barosso. Detta kan leda till behovet av ett nytt EU-fördrag. En förverkligad ekonomisk och monetär union kan dras igång under det nuvarande fördraget, men kan bara genomföras under ett nytt, konstaterade Barosso.


I Kommissionens förslag till bankunion, som Barosso presenterade ingår en gemensam förbättrad tillsyn av Europas finansiella sektor genom att ECB blir tillsynsmyndighet för EU:s alla banker.


Det är bra med en gemensam EU-tillsyn av banker och andra finansiella institutioner. Alla EU-länder borde ingå och inte enbart euroländerna. ECB borde få en avgörande roll i tillsynen på EU-nivån för att få en enhetlig och effektiv tillämpning av bestämmelserna.

Euroobligationer nej tack

I Europaparlamentet diskuteras införandet av så kallade stabilitetsobligationer, också kallade för euroobligatioer. Även franska presidenten Hollande argumenterar för att införa dessa obligationer som ett sätt att komma ur skuldkrisen i Europa.

Införandet av euroobligationer innebär att ECB, europeiska centralbanken, ger ut särskilda euroobligationer för hela euroområdet. Euroländer garanterar därigenom varandras statsobligationer. I stället för olika räntenivåer om någon vill låna länderna pengar så har alla länder samma låga räntenivå.

Situationens allvar kräver att man utvärderar alla de befintliga förslag som förtecknas i kommissionens grönbok och förslaget från den tyska rådet av ekonomiska experter.

Vi måste skapa ett större stöd för EU och euron. Jag vill därför betona vikten av att det är nödvändigt att ha en offentlig debatt om fördelar och nackdelar med att införa gemensamma obligationer.

Det måste finnas en acceptans från allmänheten och ett brett stöd för att införa obligationerna bland majoriteten av medborgarna.

Dessutom är en nödvändig förutsättning för euroobligationer är att EU-länderna med urusla statsfinanser kraftigt minska sina nuvarande underskott och skuldsättning. Incitamenten för ett land att sköta sin ekonomi får inte undermineras genom att det införs euroobligationer.

Det behövs en bättre balans i unionen mellan det rika norr och det fattiga söder innan euroobligationer med trovärdighet kan införas. Men jag blir inte förvånad om det går snabbare att införa dessa än vad vi förväntar oss på gund av det politiska trycket att agera.

Mångfald lönar sig alltid!

Se Olles tal i plenum om den dystra situationen gällande jämställdhet i Europas näringsliv och institutioner.

Krossa glastaket för Europas kvinnor!

Efter Olle Schmidts muntliga fråga till kommissionen förra veckan om den totala bristen på kvinnlig representation i ECB-rådet, tillkännagav Viviane Reding igår att kommissionen kommer att överväga alternativ för att få bort "glastaket "för kvinnor i bolagsstyrelser.

I ett pressmeddelande går ledamöter i den liberala gruppen, ALDE, ut med sitt stöd till kommissionen att vidta djärva åtgärder för att krossa könsbaserade glastak, oavsett om det gäller styrelser eller andra positioner.

Olle Schmidt säger i pressmeddelandet att: Vi måste arbeta mycket mer aktivt för att få en mer balanserad representation i EU: s institutioner. När det gäller ECB så uppmanar vi medlemsstaterna att komma överens om en modell för val av kandidater där varje medlemsstat nominerar två kandidater , en man och en kvinna!

Förslag på kvinnor till ECB:s styrelse

Idag kan EU: s finansministrar besluta om vem som ska ta över efter Gonzalez Palermo i ECB:s styrelse. Det finns idag inte en enda kvinna i direktionen, som består av sex män, eller i ECB-rådet, som utgörs av 23 män.

Olle Schmidt, initiativtagare inom ALDE-gruppen om en muntlig fråga till kommissionen på ämnet, säger i ett pressmeddelande den 29 februari 2012 att detta inte är en fråga om att ifrågasätta kandidaternas kompetens, utan en fråga om huruvida det finns ett systemfel i utnämningsprocessen som hindrar nominering av kvinnor.

Precis som att det inte råder någon tvekan om nuvarande kandidaters kompetens, råder det heller ingen tvekan om det faktum att det finns många kvalificerade kvinnor som kan övervägas i urvalsprocessen. Vi har tagit fram en lista med namn som vi kommer presentera för EU:s finansministrar, fortsätter Olle Schmidt.

Läs gärna pressmeddelandet i sin helhet här.

Här kan du också läsa Olle Schmidts och Bonnie Bernströms artikel i UNT om ämnet.

EU:s outnyttjade resurs

I förra veckan gick Fredrik Reinfeldt, tillsammans med många europeiska regeringschefer, ut med ett viktigt och tydligt budskap: Europa kan aldrig bli starkt och verkligt konkurrenskraftigt om kvinnor fortsatt hålls utanför ledande poster.

Det är mycket bra att Europas ledare tar sådan tydlig ställning. Nu har de dessutom en praktisk möjlighet att visa att de i handling menar vad de säger – genom ett konkret initiativ i frågan om nomineringsprocesserna till Europeiska Centralbanken (ECB).

ECB är en av världens viktigaste och mäktigaste centralbanker. Den har i uppdrag att ansvara för penningpolitiken i de medlemsstater som bildar euroområdet.

I vår är det dags för en ny ledamot att utses till ECB:s direktion som ansvarar för centralbankens löpande arbete. EU:s finansministrar har endast nominerat män till posten – igen. Det finns i dag inte en enda kvinna i direktionen, som består av sex män, eller i ECB-rådet, som utgörs av 23 män.

Jag och min kollega Bonnie Bernström, ordförande för Liberala Kvinnor, ifrågasätter om den könssegregerade ledningen är den mest lämpliga för ett sådant mäktigt organ som ECB. Centralbanken fattar oerhört viktiga beslut som berör en halv miljard medborgare i EU, som till hälften består av kvinnor. Det är ett underbetyg för demokratin och jämställdheten att EU:s medlemsstater inte klarar av att nominera en kandidatlista som mer rättvist speglar EU:s befolkning.

Läs gärna hela vår artikel i UNT på ämnet.

Uppmaning till Europas finansministrar: nominera en kvinna till styrelsen för ECB!

I vår byts en ledamot av Europeiska centralbankens styrelse (ECB) ut. Det är nu dags att nominera kandidater och jag uppmanar Europas finansministrar att nominera en kvinna till posten. Styrelsen saknar kvinnlig representation vilken är helt oacceptabelt med tanke på att banken fattar viktiga beslut som berör alla medborgare i Europa.

Europas ledare betonar ständigt vikten av en balanserad representation av män och kvinnor på inflytelserika poster - både i den privata eller den offentliga sfären. Vi vet alla att mångfald i styrelser och regeringar säkerställer en bredare kompetens och bredare perspektiv. Att rekrytera enbart män eller kvinnor innebär ett snävare urval och risken att missa potentiellt utmärkta kandidater. Dessutom saknar argumentet att det inte finns några kvalificerade kvinnliga kandidater trovärdighet.

Ändå märker jag att EU-ländernas nomineringar till några av de viktigaste och mest inflytelserika EU-institutionerna ofta resulterar i en skrämmande ensidig lista av kandidater. Ett uppenbart exempel är ECB. Det finns inte en enda kvinna i varken i direktionen, i ECB-rådet eller allmänna rådet.

Jag finner detta nedslående. Jag tvivlar inte minsta på kandidaternas kompetens, men kan inte låta bli att undra om det finns ett systematiskt fel i processen när det gäller att nominera kvinnor.

I samband med att ECB-chefen Mario Draghi utfrågades i ekonomiutskottet i höstas frågade jag honom om varför det saknas kvinnlig representation i ECB:s ledning och styrelse, men han duckade i frågan och gav inget besked om vad han avser att göra för att förändra detta.

Är det inte i EU: s intresse och i linje med kommissionens avsikt att aktivt arbeta mot en mer jämställd representation i ECB?

Europaparlamentet måste nu agera kraftfullt och skyndsamt. Jag kommer aktivt att driva på processen å Folkpartiets vägnar. Bland annat kommer jag att ställa en muntlig fråga till rådet under Europaparlamentets sammanträde i Strasbourg i februari, skriva ett brev till Margarethe Vestager som är det danska ordförandeskapets ordförande i Ekofin och ett till van Rompuy ordförande i Europeiska rådet.


Fakta: Beslutsprocess ny styrelseledamot ECB:s styrelse
Det är Europas finansministrar i Ekofin - rådet för ekonomiska och finansiella frågor - som nominerar ledamot till ECB:s styrelse. Det är stats- och regeringscheferna i Europeiska rådet som beslutar.

Europas ansvar och ny ECB-chef

Skapas nya barriärer i Europa?
Igår presenterade Cecilia Malmström ett "Meddelande om Migration", som jag efter att jag läst de första rubrikerna kände mig något tveksam inför. Håller den fria rörligheten i Europa på att gå i graven? Sedan lyssnade jag på Cecilias presskonferens och läste hennes papper senare på kvällen och blev lugnad. Cecilia lyckas balansera mellan dem som kräver hinder och gränskontroller i tid och otid för att hålla bort människor från Europa och dem som vet att det öppna och fria Europa i grunden är stor fördel och en human rättighet för dem som söker sig till vår kontinent.

Därtill behöver Europa inom en snar framtid ett tillskott av arbetskraft till vår åldrande världsdel.

Redan idag kan länder temporärt införa gränskontroller inom Schengen-systemets ram. Nu vill Kommissionen att den typen av beslut tas på EU-nivå om situationen är av så allvarlig karaktär. Detta tycker jag är bra åtgärd.

För att kunna hålla öppna gränser måste självfallet krav kunna ställas. Vi vet att den organiserade brottsligheten och skrupellösa människohandlare alltid kommer att utnyttja öppenhet och frihet för den egna vinningens skull. Vi får därför inte vara naiva, det gynnar bara de främlingsfientliga krafterna som alltid kommer att främja isolationism och nationalism.

Dock vill jag säga att Berlusconi och Sarkozy reagerade på ett måhända förutsägbart men enligt min mening både ologiskt och oeuropeiskt sätt. Av 650.000 människor på flykt i Nordafrika har närmare 25.000 sökt sig till Europa. I Sverige tog vi emot 80.000 från det forna Jugoslavien under Balkankriget på 90-talet.

Ny ECB-chef
Är det möjligt att Tyskland kan överlåta ansvaret för Den Europeiska Centralbanken -hjärtat i euro-samarbetet - till en italienare?

Ja, det verkar faktiskt så. Mario Draghi - idag centralbankschef i Rom - verkar vara huvudkandidaten för att efterträda nuvarande ECB-chefen, Jean-Claude Trichet.
Det jag har hört och sett av Draghi är imponerade. Jag hade föredragit den förre Bundesbankschefen, Axel Weber, men han gjorde sig obekväm i Paris genom ett antal öppenhjärtiga och kontroversiella uttalanden om ECB:s sätt att sköta krisen.
Som en kompromisskandidat har min kollega från Svenska Folkpartiet, Carl Haglund, och jag funderat om inte chefen för Finlands Bank, Erkki Liikanen, skulle kunna vara lämplig.

En kommentar som jag har hört är att det i så fall skulle bli väl mycket Finland i euro-toppen, där ju kommissionären Olli Rehn också återfinns. Möjligen har också valet i Finland och diskussionen om Finlands stöd till Portugal kunnat påverka.

Hursomhelst, Mario Draghi är ett mycket gott namn för det extremt svåra uppdraget att leda ECB.