måndag 28 mars 2011

Egna medel till EU ger tydligare ansvar

EU:s finansiering är idag mycket oklar. Budgeten utgörs av medlemsländernas inbetalningar: en avgift baserad på landets bruttonationalinkomst, intäkter från tullar samt 0,3 procent av momsen. Olika medlemsländer har sedan olika rabatter, och ibland rabatt på rabatten.

EU-kommissionen studerar nu vilka möjligheter som finns för EU att i högre grad direkt ta in egna inkomster. Förslagen handlar exempelvis om att låta en del av momsen gå direkt till EU, om möjligheten att ta in intäkter från handel med utsläppsrätter, beskattning av flygbranschen samt moms på finansiella tjänster och bonusar. Men det är viktigt att slå fast att egna medel inte nödvändigtvis betyder mer pengar till EU.

Att ge EU ökade egna resurser skulle tvinga institutionerna att visa medborgarna var man vill öka beskattningen eller vilka utgifter man vill minska. På samma sätt som den som lånar pengar till en investering eller ett projekt är mer försiktig än den som får bidrag, menar vi att EU-parlamentarikers ekonomiska ansvarstagande skulle bli tydligare om pengarna kom direkt från våra medborgare och företag istället för från anonyma statsbudgetar.

Om detta skrev Marit Paulsen, Cecilia Wikström och jag i dagens Sydsvenskan.
Se även Cecilias blogg om detta.

söndag 27 mars 2011

En händelserik vecka

Japan
Omfattningen av katastrofen i Japan blir värre för var dag som går. Problemen i kärnkraftsanläggningen i Fukushima verkar inte ha stabiliserats, och dödstalen efter tsunamin ökar. Konstigt nog har Japan redan hamnat utanför svensk nyhetsrapporterings huvudfåra.

Libyen

Khadaffi fortsätter att mörda sitt eget folk, även om alliansens flyganfall förhindrar de allra värsta övergreppen. Får Sverige frågan om att delta i insatserna anser jag att vårt land självklart skall svara ja – allt för att diktatorn i Tripoli lämnar makten och kan ställas inför rätta för brott mot mänskligheten.

Toppmöte i Bryssel – ekonomisk styrning - ESM
EU:s ledare hade ett nytt toppmöte i Bryssel i dagarna två. Japan och Libyen var givetvis samtalsämnen även denna gång. Men överst på dagordningen stod den ekonomiska krisen i Europa. Portugals bekymmer ökade när det portugisiska parlamentet avvisade regeringen Sokrates besparingsförslag dagen före toppmötet, vilket betydde minoritetsregeringens fall. Räntorna ökade direkt och osäkerheten kring Portugal spred sig i Europa.

Tuffare styrning av EU-ländernas nationella ekonomier godkändes av ledarna, även om jag gärna sett ytterligare skärpta krav. Vi får nu se vad EU-parlamentets behandling av det så kallade Sex-Pack-förslaget innebär. Vi är inne på upploppet, och motsättningarna är betydande. Vad gäller den permanenta krismekanismen, kallad ESM, kom inte toppmötet helt fram. Val i Tyskland och Finland rör till det. Men i slutändan är jag övertygad om att euroländerna kommer överens. Alternativet är så mycket mer förskräckande.

lördag 26 mars 2011

Protektionism har bara givit Europa lik och ruiner

Besök i Athen
I måndags var jag i Grekland tillsammans med kolleger från Krisutskottet för att träffa representanter från den grekiska regeringen. Två ministrar, bland annat vice finansministern, ställde upp för givande samtal. Tyvärr kunde inte finansministern medverka eftersom han befann sig i Bryssel på ECOFIN.

Det budskap regeringen gav var att situationen är oerhört påfrestande men att den grekiska regeringen och det grekiska folket kan klara av detta. Andra var däremot mer pessimistiska. I samtal med grekiska banker kom missnöjet med landets politiker fram. Krisen har skapats av slösaktiga och ansvarslösa politiker. Korruptionen är ett gift.

Grekland börjar få ett fungerande skattesystem, men trots detta betalar få greker skatt. Det beror till del på att det grekiska folket inte litar på att staten förvaltar skatteintäkterna som den borde, men också att man har felaktiga budgetprioriteringar.

Även de små- och medelstora företagen är kritiska till politikernas hållning. Misstron verkar gigantisk. Det framkom också kritik mot EU och att unionen var för generaliserande i sina politiska bedömningar. EU:s länder ser mycket olika ut, vilket bättre bör komma fram i EU:s förslag till åtgärder. Greklands näringsliv kan inte jämföras med övriga Europas, menade de småföretgare vi träffade. I Grekland dominerar företag med upp till 50 anställda, 99,5 procent, och många av dem är mycket små företag med 1-5 anställda.

Krisen har påverkat dessa företag mycket negativt, detta kommer under de kommande åren att leda till en ännu större arbetslöshet i landet. Den arbetslöshet som redan är uppe i 14 % riskerar alltså att bli högre.

Grekland har en oproportionerligt hög försvarsbudget.
När jag ställde frågan till ministrarna fick jag svaret "det beror på vilka vi har till grannländer". Ett trist och haltande argument! Grekland och Turkiet är båda med i NATO, de har en gemensam historia och bör kämpa sida vid sida i stället för att "försvara sig" mot varandra.

Jag tror nog att Grekland kan återhämta sig om politiker och medborgare är beredda att samarbeta och göra det som krävs för att rädda det stolta Hellas. Attityden hos grekerna måste förändras, de måste betala skatter om något ska hända i landet. Dessa skatter måste också kunna hanteras förnuftigt av staten i syfte att rädda ett väl fungerande grekiskt samhälle. Det är inte rimligt att offentliga grekiska löner har ökat med över 100 procent på tio år, samtidigt som Tyskland sett en motsvarande utveckling på under 20 procent. Löner och sociala förmåner måste anpassas. Korruption och fusk måste förhindras, den svarta sektorn minska och fler greker betala skatt.

Jag är övertygad om att Tyskland kommer att ta sitt ansvar över Europas framtid. Eurosamarbetet och den gemensamma marknaden är ju en stor del av det ”senaste tyska undret”.

EU bygger på solidaritet mellan länder och människor. Men självfallet måste också ansvar kunna utkrävas av dem som fuskar och ljuger, i synnerhet om stöd utifrån krävs.

Sammanhållning och samarbete är det enda sättet Europa kan möta framtiden. Vi vet vad nationalism och protektionism givit Europa – lik och ruiner.

torsdag 24 mars 2011

Beklagligt att vi avstår från inflytande i europakten

Det finns de som påstår att det är bättre för Sverige att stå utanför EU:s kärna. De har fel: eurosamarbetet har lett till stabilitet, låg inflation och många nya jobb. Nu skärps tidigare svaga regelverk och samarbetet stärks - men Sverige väljer fortfarande att stå utanför.

Jag beklagar att det inte fanns majoritet i Sveriges riksdag för att ta Sverige in i europakten. Detta beslut betyder att vi förlorar i inflytande. Det skulle vara bra för oss att istället delta och vara med där besluten fattas.

måndag 21 mars 2011

Bra att FN agerade

FN:s säkerhetsråd har alltså antagit resolution 1973 om det som nu sker i Libyen. Säkerhetsrådet bekräftade att situationen faller under FN-stadgans kapitel VII. FN:s medlemsstater kan i och med detta använda "all nödvändiga medel" för att skydda civila i Libyen och för att etablera den beslutade flygförbudszonen. Det är bra och nödvändigt att FN agerade - trots EU:s tövan. FN:s medlemsstater har åtagit sig en skyldighet att skydda - responsibility to protect - civilbefolkningar i egna och andras länder. Allt som står i vår makt måste göras för att hindra ett nytt folkmord.

ALDE:s gruppledare Guy Verhofstadt talade förra veckan i frågan, läs gärna det talet.

onsdag 16 mars 2011

Hur mycket får den franska självkänslan kosta?

I förra veckan beslöt Europaparlamentet att begränsa allt vårt resande fram och tillbaka till Strasbourg. En överraskande stor majoritet tycker att två sessioner kan genomföras under en och samma vecka i oktober istället för att mötas under två separata veckor i september. Faktum är att en av de två nuvarande septembersessionerna är helt onödig. Efter sommaruppehållet har vi helt enkelt inte så många ärenden att diskutera.

Men nu väljer Frankrikes regering, trots dessa tider av nödvändiga besparingar, att överklaga beslutet till EU-domstolen. Motiveringen är att det strider med EU:s fördrag om slår fast att parlamentet måste mötas tolv gånger årligen i Strasbourg - Frankrike anser inte att lösningen med två sessioner på en vecka duger.

Frågan är nu - hur mycket får de franska nationella intressena kosta Europa? Resandet fram och åter till Strasbourg kostar två miljarder kronor varje år, för att inte tala om miljökonsekvenserna.

EU:s skattebetalare: gör slut på flyttcirkusen till Strasbourg!

Läs mer i Göteborgsposten.

måndag 14 mars 2011

Japan och den Europas framtida energipolitik

I dag hölls en tyst minut under CRIS-utskottsmötet för offren i Japan. Vi lider alla med de drabbade och både EU och Sverige måste nu bistå med hjälp för att rädda så många liv som möjligt.

Att nu dra förhastade slutsatser om Sveriges och EU:s framtida energipolitik på grund av händelserna i Japan vore förhastat.

Under Krisutskottets möte med de nationella parlamenten i Europa i eftermiddags, för att diskutera långsiktiga effekter av krisen ställde jag en fråga till Thomas Mirow, verkställande direktör för Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling, om hur han ser på hur händelserna i Japan påverkar Europas energipolitik.

Mirow efterlyste långsiktighet vad gäller energiinvesteringar.
"Det får inte vara händelsestyrt, Europas framtida energibehov måste ses i ett långsiktigt perspektiv".


I arbetet med Krisutskottets slutbetänkade senare i vår kommer jag att vara pådrivande för att förverkliga en gemensam energimarknad.

fredag 11 mars 2011

Ett litet steg närmare One Seat

I veckan röstade Europaparlamentet för att minska antalet sessionsveckor i Strasbourg under de kommande två åren. Tanken är att ha två Strasbourgsessioner under samma vecka, en session måndag-tisdag och en torsdag-fredag i oktober 2012 respektive 2013. Med andra ord blir det elva istället för tolv resor till Strasbourg per år.

En liten seger, men som ger en tydlig signal att Europaparlamentet fortsätter att stödja den One Seat-kampanj, som vår kommissionär Cecilia Malmström initierade när hon var Europaparlamentariker!

Läs också EU Observers analys.

Ny blogg om internationell politik

Idag lanserade Folkpartiet den nya bloggen Globala Liberaler. Ett välkommet initiativ!

torsdag 10 mars 2011

Mer om Pride i Budapest

Med anledning av att Ungerns polismyndighet drog tillbaka tillståndet för årets Prideparad i Budapest ställde jag en fråga till EU-kommissionen om dess arbete med HBT-rättigheter i Europa. Kommissionen har nu skickat sitt svar.

EU-kommissionen slår fast att friheten att delta i fredliga sammankomster enligt artikel 12 i Stadgan om de grundläggande friheterna och enligt Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna utgör en av de grundläggande principerna för EU.

Däremot påpekas också att kommissionen inte har befogenhet att gå in i det enskilda fallet med pride-paraden i Budapest: medlemsstaterna ska själva se till att deras skyldigheter i fråga om grundläggande rättigheter enligt internationella avtal och nationell lagstiftning respekteras.

Kommissionen avslutar med att upprepa sitt åtagande att bekämpa homofobi och diskriminering på grund av sexuell läggning med alla de befogenheter som den har getts i fördragen.

Turkiet - pressfrihet ett måste inför EU-medlemskap

Så sent som i veckan greps ett antal journalister i Turkiet med anklagelser om att de skulle ha varit inblandade i kuppförsöksplaneringen 2003 - det så kallade Ergenekon-fallet i Turkiet.

Gripandet av journalisterna, där många frågor måste besvaras, visar att det fortfarande är väg kvar till ett turkiskt EU medlemskap. Europaparlamentet är också splittrat om medlemskapsförhandlingarna, det kunde vi se igår under omröstningen om rapporten gällande Turkiets framsteg i förhandlingarna. Pressfriheten, kurdernas rättigheter och Cypernkonflikten hör till frågor som måste lösas innan Turkiet kan bli medlem i EU. Det blir spännande att fortsätta följa landets utveckling nu under våren och fram till parlamentsvalen i juni 2011.

Vi ska inte sänka kraven på kandidatländer. Men inte heller stänga dörren helt för Turkiet om de lever upp till de satta kraven. Jag tror på att EU skulle bli starkare av ett turkiskt medlemskap. Vi kan inte förneka att EU:s medlemsstater kommer att möta stora demografiska förändringar och så småningom behöva arbetskraftsinvandring för att hålla igång de europeiska hjulen. EU måste därför visa att medlemskapsförhandlingarna är på allvar, att det inte kan bli tal om något tyskt eller franskt ”privilegierat partnerskap” med Turkiet som en andra klassens EU-medlem.

Annika Ström Melin skriver som vanligt väl om detta. Läs även mitt debattinlägg i UNT idag i frågan.

onsdag 9 mars 2011

Problematiskt med finansiell transaktionsskatt på EU nivå

Under tisdagen röstade Europaparlamentet om en mycket kontroversiell rapport om innovativ finansiering skriven av socialisten Anni Podimata. Den mest kontroversiella frågan i rapporten är om Europa ska gå före och på egen hand införa en finansiell transaktionsskatt. Referensen till denna skatt på europeisk nivå röstades ut ur rapporten när den behandlades i det ekonomiska utskottet, men efter påtryckningar från både Tysklands och Franskrikes regeringar lyckades förslaget, tyvärr, få majoritet i plenum.

Rapporten tar visserligen upp en rad viktiga aspekter; så som vikten av att skapa en verklig inre marknad som grund för Europas tillväxt, betydelsen av att möjliggöra finansiering av europeiska infrastrukturprojekt med hjälp av europeiska projektobligationer, liksom en möjlig lösning för en europeisk koldioxidbeskattning, för att ställa om Europas produktion till en hållbar utveckling. Rapporten poängterar också att EU:s medlemsländer måste leva upp till de uppställda biståndsmålen, vilket tyvärr bara fyra utav de 27 medlemsländerna gör idag.

Men på grund av uppmaningen till en europeisk finansiell transaktionsskatt valde jag att avstå i den slutgiltiga voteringen. Det svenska exemplet av att ensidigt införa en slags finansiell transaktionsskatt från 1980-talet, vilket resulterade i att stora delar av av aktie-, obligations- och optionshandeln flyttade till London, bör beaktas så att vi inte gör om samma misstag på europeisk nivå.

Jag betvivlar starkt att de stabiliserande effekterna av finansmarknaderna, som man hoppas att en finansiell transaktionsskatt ska leda till, kommer att infrias om EU ensidigt inför en sådan skatt. Risken är för stor att aktie-, obligations- och optionshandeln istället flyttar till mindre transparenta och mindre öppna marknader utanför Europa. Det skulle inte skapa en bättre tillsyn av finansmarknaderna, och det skulle dessutom undergräva den gemensamma europeiska tillsynen av finansmarknaderna som vi har tagit fram inom EU.

måndag 7 mars 2011

Finansiell transaktionsskatt i EU?

Charlemange Youth Prize 2011

Då var det dags att utnämna vinnarna för Charlemange Youth Prize 2011. Priset delas ut av Europaparlamentet och den berömda Karlsprisstiftelsen till tre projekt som främjar den europeiska känslan och identiteten. I förra veckan deltog jag i den svenska nationella prisjuryn tillsammans med kollegan i Europaparlamentet Åsa Westlund (s) och Moa Wallgård, generalsekreterare för Sveriges ungdomsorganisationer.

Vi i den nationella juryn meddelade våra vinnare till den europeiska juryn som består av Europaparlamentets president Jerzy Buzek och fyra medlemmar ur Karlsprisstiftelsen. Vinnarna av priset kommer att meddelas av Europaparlamentet den 31 maj 2011.

Mer information om priset kan ni hitta på stiftelsens hemsida. http://www.charlemagneyouthprize.eu/view/en/

Prao i Europaparlamentet

Förra veckan hade jag en extra medarbetare i form av Erik Rantzow, som går i åttan och som fick göra en prao-vecka med oss. Han var med på vårt liberala gruppmöte i Köpenhamn och deltog sedan i arbetet i Bryssel och Europaparlamentet. Jag hoppas Erik tyckte det var lika trevligt som jag tyckte, hans besök uppskattades mycket!


Erik i Europaparlamentet


Erik tillsammans med liberala gruppen ALDE:s ledare Guy Verhofstadt och mig


Erik tillsammans med två Europaparlamentariker från ALDE-gruppen: Anne E Jensen från Danmark och Carl Haglund från Finland

söndag 6 mars 2011

Vill Sverige tillhöra EU:s kärna?

Ibland framstår verkligen Sverige som landet annorlunda. Nog är det konstigt att i hela Europa och även på andra håll i världen diskuteras intensivt euron och euroländernas ekonomi. Men inte särskilt hett i Sverige!

I julas var det några av landets ledade företagsledare som gav uttryck för att euron och Sverige var närmast en icke-fråga. Häromveckan i DI var Rune Andersson, entreprenör och företagsledare, än tydligare i sitt avståndstagande gentemot euron.

Också regeringen verkar töva. Den svenska beröringsångesten inför euron är förlamande och enligt min mening farlig för en fortsatt god ekonomisk utveckling i vårt land. Efter att i veckan ha varit i Köpenhamn och träffat flera danska regeringsföreträdare märktes påtagligt att Danmark i flera avseenden är närmare den kontinentala debatten än vi i Sverige.

Oron är stor över att Danmarks inflytande kommer att minska ytterligare genom den allt tätare ekonomiska samordningen mellan euroländerna, som ställts på sin spets genom Angela Merkels och Nicolas Sarkozys ”konkurrenspakt”. Visst inbjuds utanför-länderna att delta i arbetet, men självfallet är det de sjutton som går i täten och i praktiken bestämmer reglerna; euron är ju deras gemensamma ansvar. Ett extra så kallat informellt toppmöte mellan euroländernas ledare äger rum den 11 mars, där fler åtgärder kommer att diskuteras.

Britterna verkar allmänt ointresserade och koncentrerar sig på att rädda sin egen ekonomi och London som finanscentrum, även om just möjligheterna att klara dessa båda mål är intimt förknippade med euroländernas ekonomiska styrka. Om den brittiska regeringen väljer att inte delta det utökade ekonomiska samarbetet i EU, vilket mycket tyder på (The Empty Chair), kommer också Danmark och Sverige att få svårare att tränga igenom södra Europas mer tvehågsna inställning till öppenhet och frihandel.

Därför står mycket på spel just nu! Danmark och dess statminister öppnar för en folkomröstning om de tre danska så kallade undantagen, innan Danmark tar över ordförandeskapet i EU nästa år.

Danmark har helt klart ambitionen att tillhöra EU:s kärna. Vad vill vi i Sverige?

torsdag 3 mars 2011

EU-seminarium i Göteborg lördag 19 mars - välkomna!

Folkpartiets Europaparlamentariker: Marit Paulsen, Cecilia Wikström och jag själv, anordnar i samarbete med den liberala gruppen ALDE ett seminarium om framtidens EU - Europa 2020. Ta chansen att höra om och diskutera det allra senaste kring vårt arbete i Europaparlamentet.

Till exempel: frågor om Europas ekonomi och euron, den gemensamma asylpolitiken eller framtidens jordbrukspolitik. Anders Jonsson, mångårig politisk reporter och kommentator, är moderator.

Seminariet hålls på Svenska mässan, Göteborg, kl 9:30-11:00 lördagen den 19 mars. Det är gratis och öppet för alla, ingen anmälan behövs.


Mer information om EU-seminariet finns på Folkpartiets hemsida.

tisdag 1 mars 2011

MP borde lära av sina kollegor i Europaparlamentet om euron

Mikaela Valtersson och Fredrik Fernqvist, båda MP, skrev i Sydsvenskan att den pågående skuldkrisen i flera europeiska länder – av media döpt till ”eurokrisen” – beror på att Europa inte varit redo för valutasamarbetet. Detta är fel.

Hade Europa inte haft gemensam valuta under krisen hade vi till den finansiella, ekonomiska och sociala krisen behövt lägga valutakriser i en mängd EU-länder med olika valutor. Jag minns den enorma oredan på Europas penningmarknader under 90-talet. Hade vi inte haft euron under krisen hade vi måst uppfinna den.

Vissa länder har fört en ansvarslös ekonomisk politik och levt över sina tillgångar. Vissa politiker har till och med fuskat med siffrorna. Men euron i sig är inte orsaken till krisen.

Eurosamarbetet är istället en del av lösningen på skuldkrisen. Ekonomin är idag global. Då är vårt bästa skydd mot framtida kriser att samarbeta. Med gemensamma, tydliga regler försvåras framtida oansvarigt handlande. Dessutom är det både vår plikt och i vårt intresse att visa genuin solidaritet med våra grannländer.

Eurosamarbetet är inte perfekt, det har funnits problem. Medlemsstaterna kunde till exempel komma undan med att fuska och inte leva upp till de regler de åtagit sig att följa. Men många av de fel som fanns i eurosamarbetet innan krisen åtgärdas nu. Att se denna utveckling gör att jag stärks i min tro på euron.

Jag är inte ensam om att tro på euron! De medlemsstater som har euron idag har ingen tanke på att lämna samarbetet och euron har stort stöd bland EU-medborgarna. Flera av våra grannländer vill bli medlemmar av eurogemenskapen, Estland gick med så sent som den första januari i år. Och den gröna gruppen i Europaparlamentet är bland de främsta förespråkarna för ett utökat EU-samarbete där euron är en självklar del. Miljöpartiet i Sverige har mycket att lära av sina europeiska vänner och kolleger.

Valutasamarbetet är långt ifrån att haverera – tvärtom.

Läs mer om detta replikskifte i Sydsvenskan.