Tid för Sverige att gå med i bankunionen

Artikel i Kvällsposten 4 april tillsammans med Jasenko Selimovic: Bankunionen innebär att Europeiska centralbanken, ECB, i slutet av året blir europeisk tillsynsmyndighet för euroområdets 130 största banker. Det ger stabilare banker, minskar splittringen på finansmarknaderna och stärker euroområdet. I en tid av ekonomisk osäkerhet är ECB den kanske viktigaste stabiliserande faktorn i EU. Läs hela artikeln på Kvällspostens webbsida.

Folkpartiet tar tydlig ställning för euron

Idag fortsätter Folkpartiets landsmöte i Västerås, och förmiddagens förhandlingar handlade om ekonomi, företagande och arbetsmarknad. Fokus i debatten låg så klart på åtgärder på nationell nivå, men ett ärende som jag själv var uppe och försvarade var euron.  Den europeiska valutan är både ett politiskt och ekonomiskt projekt, och genom en gemensam valuta fördjupas samarbetet mellan EU:s medlemsländer.

Jag anser att det är olyckligt att Sverige har samma svala inställning till valutasamarbetet som till bankunionen och andra områden där EU-länderna nu beslutar om fördjupat samarbete. När allt är klart kommer vi att tydligt se ett tvådelat EU. En kärna av länder som samarbetar djupare, och ett antal länder som står vid sidan om. Sverige ska inte stå vid sidan, Sverige ska tillhöra EU:s kärna. Därför är det mycket glädjande att Folkpartiet idag beslutade att i partiprogrammet säga att Sverige ska införa euron och att det ligger i Sveriges intresse att stabilisera det gemensamma reglerverket för det ekonomiska samarbetet. Med detta är Folkpartiet nu det parti som ger tydligast besked i den mycket viktiga frågan om Sveriges roll i EU:s ekonomiska politik.

Ett mycket trevligt inslag på landsmötena är mötena med partivänner från när och fjärran. Också från fornstora dagar, då vi hade en Folkpartistisk statsminister.

Ola Ullsten, fd folkpartistisk statsminister, signerar sina memoarer på landsmötet

Min trevliga bänkgranne Ingemar Mundebo, fd. folkpartistisk budgetminister

Glädjande att Lettland blir medlem i euron

Jag välkomnar att Lettland blir det 18e landet i eurozonen 1 januari 2014. I onsdags togs beslut i rådet att på basis av EU-kommissionens rapport i enlighet med ECB:s rekommendation göra Lettland till fullvärdig medlem av EMU vid årsskiftet. Beslutet ska formellt godkännas av Europaparlamentet i sommar.

Lettlands anslutning till euron visar att det fortfarande finns en efterfrågan från utomstående länder att bli en del av valutaunionen. Detta trots ekonomernas dystra spekulationer om EMU:s sammanbrott som varit det ständiga budskapet i media under de senaste åren.

Jag menar att många underskattar den politiska viljan som håller eurozonen ihop. EU är inte endast ett ekonomiskt projekt, även om ekonomiskt utbyte och samarbete ofta har varit verktyget för att öka integrationen och välståndet i unionen.

Lettlands anslutning till euron pekar på att det finns hopp framåt. Med nya och starka regleringar för gemensam budgetöversyn och makroekonomisk samordning kommer eurozonen att gå stärkt ur krisen.

En verklig valutaunion kräver dock en bankunion på plats med gemensam översyn, gemensamma regler för banker i kris, samt en gemensam insättningsgaranti. I veckan antar min liberala grupp en resolution där vi lägger press på medlemsländerna att ta lagstiftningen om bankunionen framåt i ett högre tempo.

Med ett nytt medlemsland och en riktig bankunion på plats skulle framtiden se ljus ut för euron.

Skuldkrisen kräver att alla EU-länder tar ansvar

Utmärkt artikel i dagens DN, skriven av Harry Flam och Anders Verdin.

Författarna anser, liksom jag, att Sverige bör spela en mer aktiv roll i EU:s ekonomiska politik. Vi kan bidra med våra erfarenheter från 90-talets finanskris, vårt finanspolitiska regelverk och framgångsrika ekonomiska politik. Sverige är visserligen inte med i valutaunionen, men krisen är ett problem för hela EU och därmed också för oss.

Vi inte glömma att valutaunionen främst är ett medel för att uppnå fred, demokrati och stabilitet i Europa. Läs gärna artikeln i sin helhet här.

Europa behöver en krisfond

I helgen föreslog den tyske finansministern Wolfgang Schäuble att en europeisk valutafond, EMF, ska skapas för att kunna hantera framtida kriser. Jag är för den idén.

Den senaste krisen för euron efter det som hänt i Grekland visar på behovet att skapa en gemensam europeisk valutafond, EMF, motsvarande internationella valutfonden, IMF. EMF uppgift är att användas för krishantering och övervakning av euroländer med svag budget.

Finansminister Anders Borg har ställt sig bakom idén. Och jag delar hans syn. Men han säger samtidigt att Sverige inte ska vara med i fonden och därmed inte vara med och finansiera den. "Svenska skattepengar ska inte gå till det här", sa han i går i en intervju i Ekot, lyssna på den här

Även min kollega Gunnar Hökmark var skeptisk. Han säger att:
- Snarare än att stärka euron skulle en valutafond innebära ett åtagande som snarare skulle försvaga euron, eftersom den skulle innebära att bördan av en misskött ekonomi skulle bäras av alla".

Jag delar inte Gunnars negativa syn. Här är mina argument för en gemensam europeisk valutafond och varför Sverige ska delta:

Euroländerna har misslyckats att leva upp till sina förpliktelser kring tillväxt- och stabilitetspakten, som reglerar hur stora budgetunderskott euroländerna får ha. Krisen i Grekland visar att pakten om att hålla budgetunderskotten på en låg nivå har spruckit. Det visar den ekonomiska utvecklingen i de flesta av euroländerna, och i synnerhet i Grekland, Spanien, Irland och Portugal. Enbart Bulgarien av euroländerna klarar kraven.

Det behövs en förstärkt övervakning och samordning av den ekonomiska politiken på EU-nivå. Kommissionen har varit tandlös och inte agerat proaktivt för att förhindra det som hänt i Grekland och andra EU-länder.

Euron har varit en succé under finanskrisen och varit ett "ankare" i Europa. En fond ger ytterligare stabilitet för Europas ekonomier och stärker euron som valuta. En stabilare valuta gynnar alla EU-länder och inte bara euroländerna.

Fonden ska inte hantera det grekiska fallet, utan ska skapas för att förhindra en återupprepning av som hänt i Grekland. Fonden ska kunna förebygga händelser som i Grekland. En förutsättning för att få medel ur fonden är att länder som söker medel ur fonden ska följa hårt uppsatta krav. För att få medel ur fonden måste länderna förplikta sig att genomföra reformpaket för att få sina ekonomier i balans.

Jag tycker också att EU-länder utanför EMU också ska kunna få ekonomiskt stöd ur fonden. Att utesluta vissa EU-länder riskerar att skapa ett splittrat Europa och nu måste vi agera solidariskt och hålla ihop unionen och inte splittra den i A- och B-lag.

Europasamarbetet handlar i grunden om solidaritet och ett gemensamt ansvar för Europa. Fortfarande bär vår kontinent på minnet av nationalismens fasansfullheter. Därför har de fel som tror att eurons problem kommer att splittra EU. Tvärtom. Grekland kommer inte att lämnas därhän. Redan idag kan vi se kraven – och önskemålen – på att EU-samarbetet fördjupas. Här borde Sverige vara med fullt ut. Annars kommer vi att förlora ännu mer i inflytande. Det är min övertygelse.

Se också ledare i Expressen med bra argument för fonden.

Kommissionärskandidaten Rehn stödjer svenskt medlemskap i euron

I dag måndag startar utfrågningarna i Europaparlamentet av kandidaterna till EU-kommissionen. Jag deltog i kväll i utfrågningen av Olli Rehn från Finland som är kandidat till kommissionärsposten för ekonomiska och monetära frågor.

Frågan som jag ställde till liberalen Rehn löd:
När Sverige gick med i EU 1995 förhandlade Sverige inte fram ett undantag från EMU:s tredje steg, vilket Danmark och Storbritannien gjorde. Jag undrar hur ni Olli Rehn ställer er till att Sverige permanent skulle stå utanför EMU:s tredje steg och inte ansluta sig till den gemensamma valutan? Kan Sverige under en längre period, stå utanför euro-samarbetet utan att bryta mot sina förpliktelser mot unionen och fördragen? Kommer ni att aktivt att ta upp frågan med den svenska regeringen?

Olli Rehn svarade på svenska att han tycker frågan om svenskt medlemskap i euron är viktig för Sverige och Europa. Han sa att det är riktigt att Sverige inte fick ett undantag från att gå med i det tredje steget i EMU och införandet av euron i Sverige. "Men som du kommer i håg röstade Sverige nej till euron i en folkomröstning 2003. Medlemskap i eurozonen är en fråga för svenska folket att bestämma."

Olli Rehn sa att han ska göra vad han kan för att hjälpa till att övertyga svenskarna om eurons fördelar: "Som engagerad europé vill jag se att Sverige blir medlem i euron. Det är ett beslut som svenska folket måste fundera på. Jag såg Anders Borg i en intervju i svenska tidningar reflekterat över attdet är viktigt att Sverige har beslutanderätt i EU, vilket euron innebär. Det är ett uttalande som är viktigt för att öppna en diskussion i Sverige. En diskussion som jag gärna deltar i".

Min följdfråga till Olli löd:
"Den senaste opinionsundersökningen i Sverige visar att svenskarna är för deltagande i eurosamarbetet. En del har sagt att en rörlig växelkurs, som Sverige har, stör konkurrenssituationen i Europa. Den svenska kronan dök med 25 procent under finanskrisen. En del påstår att det är ett förtäckt statsstöd att ha en rörlig växelkurs. Det är ett allvarligt perspektiv som gärna vill ha dina kommentarer kring".

Olli Rehn svarade att det är viktigt att ha rättvisa spelregler i den ekonomiska politiken. Rehn vill gärna att alla nordiska länder ansluter sig till euron.

"Jag känner till den inhemska debatten i Sverige. Jag vill att det svenska folket för diskussionen och på ett nytt beslut som är positivt. Som nordbo vill jag gärna se Sverige som euromedlem. Det viktigt att alla nordiska länder är med i eurosamarbetet".

Olli Rehn har varit kommissionär för utvidgning under en väldigt expansiv period och då visat prov på stor handlingskraft. Han är mycket kompetent och jag har stora förhoppningar på honom som kommissionär för ekonomiska och monetära frågor. Det är en fördel för oss svenska parlamentariker med en kommissionär ansvarig för euron som kommer från ett grannland som vi har mycket goda relationer med.