torsdag 29 januari 2009

Lyssna till min syn på finansreglering (engelska)

Det här lilla ljudklippet skulle sändas på fransk radio men så skedde aldrig. Nuförtiden är det ju å andra sidan lätt att bli sin egen publicist...

onsdag 28 januari 2009

Axel Oxenstierna släpper sitt grepp

Äntligen har så regeringen kommit till skott i regionfrågan, och moderaterna har givit upp sitt motstånd om en regionalisering av Sverige. Skönt att långbänken nu är slut!
Vi som tror på regiontanken och behovet av ett mordernare sätt att styra vårt land har anledning att tacka våra fyra ministrar för att de inte givit upp i sin argumentation gentemot statsministern och övriga moderater.
Axel Oxenstierna har gjort sitt!
Som skåning och regionförespråkare känns det extra skönt att det skånska regionförsöket nu permanentas.

Malmö i dåligt sällskap
Igår högtidlighöll vi i EP minnet av Förintelsen.
Stämningen var allvarsam och gripande.
En minnesutställning om Auschwitz invigdes, och tal hölls av bland annat professor Gert Weisskirchen, tillika ledamot i Bundestag och mycket engagerad i kampen mot anti-semitism.
Han började med att räkna upp några av de platser i Europa där angrep mot judar och judisk egendom skett de senaste veckorna. Paris, London och Berlin.
Men där fanns också Malmö och attentatet mot det judiska kapellet.
Det är inte ofta Malmö omnämns i EU-parlamentet. När så sker är jag stolt att få berätta att det är min hemstad.
Igår skämdes jag.

Förtroende för regeringar och företag i botten

En rolig del av jobbet som parlamentariker är möjligheten att få delta eller leda intressanta seminarier. Imorse var jag värd för Edelman-gruppens (en av världens största PR-byråer) presentation av "The Trust Barometer", som varje år mäter medborgarnas förtroende för institutioner i samhället. Inte helt oväntat så har förtroendet i samhället rasat i samband med finanskrisen, även om just svenska företag fortfarande har hög trovärdighet. Läs mer på Edelmans hemsida

tisdag 27 januari 2009

Regioner och euron

I förra veckan gjorde jag något som jag inte brukar göra, jag kritiserade regeringen tvåfalt. Dels tycker jag att regeringen måste komma till skott när det gäller regionfrågan, dels gillar jag inte när finansministern uttalar sig som om euron med formuleringar som påminner om den euro-skeptikern Sven Hagströmer.

Regionerna
Regeringen har dragit regionfrågan i långbänk. De ansökningar om att bilda regioner som inkommit till regeringen väntar på ett avgörande. Det handlar om norra Sverige utom Sundsvall, Gästrikland, Dalarna och Uppland en Svealandsregion samt Halland och Gotland. Därtill väntar de båda ”försöksregionerna” Skåne och Västra Götaland på ett besked om att bli permanentade. Ansvarskommittén hade vissa kriterier, bland annat befolkningsstorlek, förekomsten av regionsjukhus samt universitet.
Dessa kriterier uppfyller inte alla de föreslagna regionerna. Men jag tycker ändå att regeringen tämligen enkelt borde kunna bevilja Gotland och Halland tillstånd att bilda var sin region. Likaså måste det vara enkelt att ge det efterlängtade beskedet söderut och västerut om permanentning. Norra Sverige ger huvudbry, det kan jag förstå, med tanke på moderaternas stora motstånd emot. Inte ens folkpartisterna i Norrbotten gillar tanken på en storregion. Dessutom vill inte Sundsvalls kommun ingå. En splittrad bild finns också i Svealand .
Det stora problemet är dock att huvudstadsregionen inte kunnat samla sig till en gemensam ståndpunkt. Ett av målen för Ansvarskommitténs arbete var att göra det regionala styret i Sverige mer överskådligt och lättbegripligt. Därför är det olyckligt om den regionala röran uppfattas öka, inte minska.
Moderaterna har agerat på ett konstigt sätt. I Ansvarskommittén var vi alla överens, också moderaterna om att Sverige skulle regionaliseras, men i regeringen bromsar man.
Nu verkar inom kort en någorlunda lösning vara på gång. Jag hoppas att ett beslut kommer, som vilar på en sund bas.
Långbänkeriet måste upphöra.

Euron
Man skall vara försiktig att kritisera finansministern, som enligt min mening gör ett mycket bra arbete. Han är kompetent, kunnig och har agerat prompt i svåra lägen. Men när han använder sig av argument som bara gynnar euro-motståndarna har jag svårt att inte reagera.
Häromdagen – därtill i Bryssel efter ett Econfinmöte – undslapp han sig att den försvagade kronkursen är fördel för svensk industri, jämfört med Finland. Och på lång sikt skall den flytande kronan inte spela så stor roll, menade finansministern.
Sverige har en lång historia av att devalvera sig ur sina problem och lägga över dem på grannländerna. Särskilt arbetslöshet kan på så sätt "exporteras".
Nu åker växelkursen jo-jo och importörer och exportörer kan inte lita på att dagens kurs gäller den dag fakturan på leveransen ska betalas. Den osäkerheten fungerar som ett hinder för vår handel. Det gäller speciellt små och medelstora företag. I eurolandet Finland däremot är företagen alltmer nöjda med euron och dess stabilitet.
Idag publiceras två mycket läsvärda artiklar om eurons fördelar; i Svenskan av Anna-Stina Nordmark Nilsson, vd för Företagarna samt i DN, där professor Harry Flam redovisar en SNS-rapport.
Fp:s tydliga linje i euro-frågan känns alltmer som en valvinnare.

Dubbelt upp för euron idag!

Idag publicerar både DN och SvD två tunga debattartiklar om varför Sverige snarast måste ansluta sig till euron. Läs och begrunda! Företagarnas vd, Anna Stina Nordmark Nilsson skriver här. Harry Flam, professor i nationalekonomi skriver här

söndag 25 januari 2009

Förintelsens Dag

Minneshögtid
Den 27 januari 1945 befriades koncentrationslägret Auschwitz. Då kunde världen inte längre undvika att förstå vad det tyska naziriket i sin precisa fasansfullhet i grunden hade handlat om. Visst visste världen vad som hände, men många valde att titta bort - också i vårt land.

Redan idag söndag högtidlighölls i Malmö Stadsbibliotek minnet av de miljontals offren. En av de överlevande från Auschwitz, Helena Svantesson, visade sin enorma personliga styrka att åter berätta delar av sina egna minnen, så hemska att det är svårt att ta till sig vidden av det hon berättar.
Jag har under några år haft den stora förmånen att få ha arbetat tillsammans med Helena, en modigare person är vanskligt att finna. Vi möttes i den svenska kommittén för kurdernas mänskliga rättigheter och har tillsammans besökt Kuridstan (norra Irak) och där bland annat besökt Helenas barnsjukhus i Erbil. Ett av hennes många projekt i samma anda, att hjälpa sina medmänniskor.
Min beundran för henne och henns kamrater bland dem som överlevde Hitlers utrotningsläger är svår att sätta ord på. Min gode vän inom fp i Malmö, Stefan Zablocki, är en annan person som återupplevar sina fruktansvärda minnen för att vi andra skall förstå - och inte glömma.
Vi skall vara tacksamm för att medmänniskor som Helena Svantesson och Stefan Zablocki orkar!
På tisdag har vi minneshögtid i EU-parlamentet (EP).

Bråk i Malmö
Just hemkommen från Stadsbiblioteket ringer Allan Widman, god vän och fp:s riksdagsman i Malmö, och berättar att han talat på en manifestation för Fred i Mellanöstern, Israels rätt till självförsvar och rätt att existera. Manifestationen stördes av motdemonstrater som sköt raketer, kastade ägg och flaskor. Under flera helger har demonstrationer gått genom Malmö till stöd för Palestina och Hamas. Inte någonstans har jag sett att dessa manfestationer har störts eller avbrutits. Vad är detta för brist på demokrati och yttrandefrihet? Samtidigt har anti-semitismen visat sitt fula tryne igen.
Jag beklagar att inte jag kände till denna manifestation, där jag kunde uttryckt mitt stöd för Israels rätt att existera. Det betyder inte att jag i alla stycken accepterar de metoder som Israel använder i sin kamp mot Hamas. Det har jag också uttryckt i uttalanden på min hemsida samt genom de beslut vi har fattat i EP. Men Isarels rätt att existera och skydda sin befolkning mot terrorangrepp måste försvaras.
Må Barack Obama lyckas att skapa förutsättningar för en tvåstats lösning, där Israel kan leva sida vid sida i fred vid ett demokratískt Palestina.


Olle Schmidt

onsdag 21 januari 2009

Bloggpremiär

Bästa läsare

Detta är min bloggpremiär.
Jag måste erkänna att jag gör det med viss tvekan. Jag har så gott det nu går under några år försökt följa vad som skrivs i bloggosfären. En hel del av det som jag har läst har känts mindre viktigt att veta, ibland har tonen varit både rå och osaklig. Men en hel del intressant har också dykt upp. Men framförallt har det känts så otroligt mycket.

Informationsflödet är som bekant outsinligt. Men jag har kommit på andra tankar. Inte för att jag tror att jag har så mycket nytt att komma med utan för att bloggmiljön i allmänhet har blivit ett allt viktigare instrument i en öppen demokratisk dialog. Det som definitivt fått mig att vilja delta är de många blogginlägg som jag i mitt direkta arbete i Europaparlamentet har haft nytta av, inte minst i de förslag till olika regleringar av Internet som varit aktuella under det senaste året. Sedan kan man ju heller inte undgå att ge FRA-debatten en viss bäring på mitt beslut.Hursomhelst, nu är jag här. I veckan startar jag min egen blogg, hoppas jag, om vi får ordning på det tekniska. Men detta inlägg tar steget via de aktiva liberalerna i Eslöv, som varit något av folkpartistiska pionjärer vad gäller det liberala skånska bloggandet.I veckan har vi haft vår månadssession i Strasbourg. Denna vackra och historiska stad vid gränsen mellan Tyskland och Frankrike, som tyvärr allt oftare sammankopplas med Europaparlamentets kostsamma, ineffektiva och miljöförstörande pendlande mellan Bryssel och Strasbourg. Trots stora ansträngningar - bland annat av Sveriges EU-minister Cecilia Malmström – har vi inte lyckats få en ändring till stånd. Nu är jag dock optimist och tror att miljökraven kommer att göra att också Frankrikes president kommer att få ge sig och hitta en rimlig lösning på denna så kritiserade flyttcirkus, det vill säga förlägga alla möten i Bryssel.

De stora debattämnena i veckan har varit Gaza och gasen. Hårda ord har fällts. Det tjeckiska inkommande ordförandeskapet har också presenterat sitt program för det här halvåret. Förväntningarna är inte så stora, eftersom den politiska ledningen i Prag är omvittnat EU-negativa. Det är ingenting som går hem i parlamentet med undantag för en minoritet av EU-skeptiker, i första hand ute på högerkanten, där bl a den svenska Junilistan huserar. Men jag tycker nog att premiärministern och utrikesministern klarade sig riktigt hyggligt.Både Gaza och gasen verkar idag – söndag – gå mot en lösning.Först Gaza. Att vapnen tystnat i Gaza är givetvis en stor lättnad för oss alla. Man kan kritisera Israels reaktion och självfallet uttrycka sin stora upprördhet över de många civila offren. Dock kan man inte enligt min mening glömma bort den typ av terrorverksamhet som Hamas i åratal har bedrivit, ett skamlöst utnyttjande av barn och kvinnor i det krig som bedrivs mot Israel. Åtta års ständiga raketattacker med stöd av Iran.För mig är det inte alltid så lätt att vara Israelvän, när man ser bombernas fasansfulla verkningar. Samtidigt måste staten Israels rätt att existera slås fast.

Hamas är för mig ingen anständig samtalspartner så länge de bedriver denna hemska terrorverksamhet och inte erkänner Israels rätt att existera. Detta är nödvändigt att gång på gång påminna om. Också för dem som demonstrerar, där för övrigt en del slagordsförfattare totalt har tappat besinningen.Låt oss aldrig glömma att Israel är den enda demokratin i Mellanöstern, omgiven av idel, i varierande drag, odemokratiska statsledningar .

I spåren av konflikten breder sig anti-semitismen och Judehatet ut sig i Europa, också i vårt land. Att attackera det judiska kapellet i Malmö eller försöka bränna ned Synagogan i Helsingborg måste med kraft fördömas.Världen måste hitta en lösning där Israel och Palestina kan leva sida vid sida.

Så till gasen. Effekterna av Moskvas vilja till maktdemonstration har frysande bulgarer och slovaker fått uppleva de senaste veckorna. Att den ryska statsledningen har problem med Ukraina får gå ut över andra i ett kallt Europa. Nu verkar en lösning vara på gång. Men det långsiktiga svaret för EU måste vara; minska gasberoendet från Ryssland bl a genom nya leverantörer men också genom att använda nya energikällor som kärnkraft.

På fredag den 23 januari besöker jag Eslöv och träffar bl a gamla bekantingar på Eslövs folkhögskola. Kursföreståndaren Lars Tengberg har jag träffat många gånger, både i Eslöv och i Bryssel. Lärarna på folkhögskolan har en särskild fallenhet för att sprida kunskap och kännedom om Europa och EU. Alltid möter man kunniga elever med initierade frågor.Därutöver besök på ett samarbetsprojekt inom socialpsykiatrin mellan kommunen och ett privat företag (IPAB), ett anförande på Rotary och ett besök på Partnergruppen, f.d. Håkanssons sjukhem.Allt detta sker tillsammans med fp-Eslövs nestor, Lesley Holmberg.


PS Annars väntar hela världen på USA:s näste President; Barack Obama. Må han lyckas! DS