Mötet i Horsens avslutat

Åter i Bryssel efter fem intensiva mötesdagar med gemensamma parlamentariska församlingen för EU och AVS-länderna. Bra debatter och många viktiga möten med kolleger från Afrika, Västindien och Stillahavsöarna.

EU:s lösensummor finansierar terror?

Idag kom danska utvecklingsministern Christian Friis Berg till gemensamma parlamentariska församlingen.

Jag frågade om EU:s samarbete med AVS-länder när det gäller säkerhetsfrågor, främst när det handlar om de allt vanligare kidnappningarna av västerlänningar, bland annat i den instabila Sahelregionen och runt Somalia.

Flera kolleger från dessa regioner oroas över att europeiska länders lösensummor för gisslan finansierar terrorgrupper och kriminella gäng. Därigenom gör man också gisslantagande till en lönsam affär och fler kan lockas att ge sig in i branschen. En mycket knepig fråga eftersom oskyldiga civila liv hamnar i kläm mellan olika principer och mål.

Friis Berg påpekade, mycket riktigt, att det viktigaste arbetet är det preventiva. Man måste försöka hindra kidnappningarna innan de har hänt. Bland annat genom stöd till säkerhetssektorn och till stabila, demokratiskt kontrollerade institutioner med kontroll över det egna territoriet i partnerländerna. Här kan EU spela en mycket viktig roll.

Fattigdom inte en ursäkt för terrorn

Människor har rätt till trygghet, oavsett politisk identitet, religiös tillhörighet, hudfärg, sexuell läggning etc.

Vissa fundamentalister och våldsbejakande extremister vägrar att respektera den rättigheten, om det är serieskyttarna i Malmö och på Utöya eller den fanatiska sekten Boko Haram i norra Nigeria. Det är ett verkligt problem och vi kan inte blunda för det.

Fattigdom och maktlöshet lyfts ibland som förklaringar, men är aldrig en ursäkt för våld och terror.

Andra orsaker är hatpropaganda och hatretorik som eldas under av oansvariga politiker och media.

Vi som står på demokratins sida måste skapa alternativ och andra framtidsmöjligheter, särskilt för de unga. Visa att det finns andra vägar än att bli en Behring Breivik, eller en Boko Haram-rekryt.

Idag antar vi i den gemensamma parlamentariska församlingen en resolution som fördömer våldet i norra Nigeria. Vi i den liberala gruppen har arbetat för att den ska bli mer än en artig smäll på fundamentalisternas fingrar, att vi kallar en spade för en spade och klart och tydligt nämner vilka grupper som främst fallit offer för extrema Boko Harams riktade terror.

Fotbollsmatch EU-ACP i Horsens

Våra danska värdar organiserade en vänskaplig fotbollsmatch under sessionens andra kväll. Kolleger i församlingen, sekretariatstjänstemän och lokala fotbollshjältar från Horsens visade sin talang på banan, och vi på läktaren gladdes åt att en lite mer uppsluppen kväll i det i övrigt fullspäckade arbetsschemat.

Här med bland annat den gemensamma parlamentariska församlingens co-presidents Louis Michel och Musikari Kombo.

Etiopiske Baba, den mest hyllade av hjältarna på planen, tillsammans med ytterligare en parlamentarikerkollega.

Lyckosam träff med företagare i Skåne

Ett gemensamt regelverk för svetsning, moms och miljöpåverkan – det är de frågor som skånska företagare vill att jag ska föra upp på agendan i Europaparlamentet. Det framkom i mitt möte med företagare i Malmö och Lund i fredags. Jag lyfte fram arbetet med bluffakturor och organiserad brottslighet inom EU. Företagarna tyckte att det var bra.

Läs hela artikeln på Svensk Näringsliv

Om följderna av Khadaffis fall

EU-AVS-ländernas parlamentariska möte diskuterar idag effekterna av revolten i Libyen. Framför allt delegationerna från Sahelregionen uttrycker stor oro, dels för det ekonomiska avbräcket när människor från Tchad, Niger, Mali etc förlorat sina jobb i Libyen och inte längre kan skicka hem pengar. Dels för alla de vapen och all ammunition från Khadaffis förråd, som "försvann" under kriget och nu dyker upp i händerna på kriminella gäng och olika rebellgrupper. Senast i norra Mali som i dagarna utropade sig som ny stat.

Den konservative rapportören från Malta å andra sidan menade att "flyktingströmmarna" till EU var den största politiska konsekvensen av revolten. Själv anser jag väl att Khadaffis fall och möjligheten det libyska folket fått att bygga upp en demokratisk stat är en större och viktigare följd. Särskilt som det bara var en mycket liten minoritet av alla människor som flydde den arabiska våren som faktiskt tog sig till Europa. Och det sätt vissa EU-länder reagerade på den lilla andelen flyende människor som kom, var skamligt. 

Detta sa jag också klart och tydligt inför kammaren idag.

Slutligen: den arabiska våren är ännu inte ett stängt kapitel. Även syriske presidenten al-Assad kommer en dag tvingas från makten, precis som Khadaffi. Det kan ta tid, men det kommer att hända. Vi i omvärlden måste stå redo att stödja demokratisering var och när den än händer. Det är lärdomen EU bör dra av händelserna i Libyen.

Koherent politik för global utveckling

Idag diskuterade ACP-EU-församlingen frågan om politisk koherens. Det vill säga, att global utveckling inte bara handlar om biståndspolitiken utan också, och kanske i än högre grad, om handelspolitiken, säkerhetspolitiken, miljöpolitiken, fiskepolitiken... och så vidare. Om vi ger bistånd med ena handen men skapar negativa förutsättningar för utveckling genom t.ex. en dålig fiskepolitik med den andra blir det både ineffektivt och kostsamt. Alla vinner på att våra politikområden är väl samordnade.

I mitt tal i kammaren påminde jag kollegerna att traditionellt utvecklingsbistånd inte längre, som för ett antal decennier sedan, är den dominerande inkomstkällan för de fattigaste länderna. Handel har blivit viktigare. Tack vare gränsöverskridande handel är det idag länder som Ghana och Etiopien som har allra högst BNP-tillväxt i världen!

Handel, inte allmosor, är framtiden. Riktiga jobb skapas i privata sektorn och av entreprenörer och företag. Inte av biståndsorganisationerna. 

Därför måste vi börja tala mer om handel och frihandel när vi talar om global utveckling. 

Och slutligen, det finns mycket att lära av länder som Sydkorea. Jag besökte koreanska Busan i vintras för OECD DACs stora biståndspolitiska toppmöte. Sydkorea var oerhört fattigt efter kriget, men har utvecklats med raketfart. Hur? Enligt Sydkorea själva har de två faktorer att tacka: ett starkt fokus på utbildning, forskning och konkurrenskraft, samt frihandeln. 

50 år av socialism har inte tagit Afrika ur fattigdom. Dags att pröva något annat, dags för fler frihandelsavtal.

Hur stödjer vi rättsstatens principer i partnerländer?

Habeas Corpus, principen om att en fängslad person har rätt att få frågan om sitt frihetsberövande vederbörligen prövad, är en princip som är uttryckligen inskriven i många länders grundlagar. Ändå vet vi att, även i de länder som formellt säger sig erkänna Habeas Corpus, finns människor fängslade utan rättegång eller prövning. Eritrea är ett exempel som många känner till.

Idag i EU-AVS-ländernas gemensamma parlamentariska församling passade jag på att fråga EU:s biståndskommissionär Piebalgs om detta: Vad gör EU idag och vad mer kan man göra för att stödja det juridiska systemet i partnerländer så de kan upprätthålla principerna i den egna grundlagen?

Stöd till rättsstaten och stöd till oberoende, kompetenta och fungerande rättsvårdande myndigheter/institutioner är viktigt. Utan "rule of law" blir demokratin vinglig och halvfärdig. Där är kommissionär Piebalgs och jag eniga.

Men hur gör man då i fall där man inte har ens den minsta grund för ömsesidigt samarbete och dialog, där vi inte alls kommer överens med partnerlandet? Då blir det svårt att stödja institutionsbygge.

Piebalgs höll fast vid att dialog är den enda vägen, även om det kan vara en mycket långsam metod.

Läs hela frågan och kommissionens skriftliga svar på min hemsida.

Svårt nå upp till biståndsbetalningsmålen

I april i år rapporterade EU-kommissionär Andris Piebalgs om hur medlemsstaterna lever upp till sina åtaganden vad gäller pengar till utvecklingsbiståndet. Under 2011 var det bara fyra EU-länder som faktiskt kom upp i de utlovade 0,7% av BNP till bistånd.

Kan du gissa vilka?

Jag passade idag på att fråga Piebalgs om prognosen framöver: blir det ännu färre länder som klarar löftena 2012 med tanke på att skuldkrisen fortfarande håller delar av Europa i sitt grepp? Piebalgs var försiktigt optimistisk om framtiden, men noterade samtidigt att det är en besvikelse att inte fler länder prioriterar utvecklingsfrågorna högre.

Debatt i Mölle med ekonomiforskare om skatter och bolagsstyrning

I det natursköne Mölle i Skåne träffas varje år forskare i ekonomi från hela världen för att diskutera de senaste forskningsrönen inom ekonomi utifrån ett Europeperspektiv. Konferensen arrangeras av det Svenska Nätverket för Europaforskning i Ekonomi (SNEE), som är ett nationellt forskningsnätverk som arbetar för att gynna svensk, ekonomisk forskning med inriktning på europeisk integration.. 

Under konferensveckan deltog jag i torsdags i en debatt om "Skatter och ägar- och bolagsstyrning i Europa".

I debatten framhöll jag bland annat att vi behöver en ny vision för Europa annars riskerar vi en uppdelning mellan de som vill fördjupa integrationen, de som vill lämna och de som vill vara med men som har problem men ändå vill vara med.  

Under diskussionen togs upp hur vi kan minska skattebördorna i Europa för företagande - och skapa bra skatteregler utan att skapa protektionism. Det diskuterades också om hur de svenska ägar- och bolagsstyrningsreglerna kan bli bättre för länder med små öppna ekonomier. Svenska företag är lättare att köpa för att vi har ett regelverk som inte sätter hinder för uppköp. Till exempel köpte kinesiska Geeley upp Volvo personvagnar av amerikanska Ford. Här gäller det att hitta rätt balans mellan ägare och andra intressenter i bolagen. Kanske måste också företagsledningarna bli mer självständiga och starkare i förhållande till aktieägarna. 

För fem år sedan var Storbritannien det land som hade mest inflytande över regelverket över finansmarknaden. Numera -efter finanskrisen- är det Frankrike som har ledartröjan. Kommissionär Barnier (fransman) har lovat att reglera allt - och det gör han också. Tiden för självreglering från finansbranschen är över.

I diskussionen lyfte jag också fram vikten av en harmoniserade regler i hela Europa så att det skapas rättvisa spelregler för alla som är med i unionen. Och på så sätt kan vi skydda den inre marknaden. Vi behöver en samlad utredning av alla effekter av all ny finansmarknadsreglering.

Före svenska företag är det nu viktigt att se de affärsmöjligheter som uppstår med ny och förändrad EU-reglering. Det har Luxemburg varit vad gäller regleringen för UCITS-fonder, dvs reglering av aktie- och blandfonder som säljs till bankkunder.

Vi behöver ett större inslag av långsiktigt tänkande och inte kortsiktigt inom både politik och ekonomi. Det var min och panelens slutsats.

Mer om nätverket kan du läsa på deras hemsida eller på bloggen

Danska solceller

Våra danska värdar bjöd på ett studiebesök i en solcellspark. Man siktar här på att bli självförsörjande med förnybar energi från sol och vind. Intressant för delegater både från EU- och AVS-länderna, även om projekten ännu är kostsamma.

Libyenflyktingar, khatpengar och vikten av att människor möts

Framme i soliga danska Horsens - en stad som påminner om TV-serien Matador - för plenarmöte med gemensamma parlamentariska församlingen för EU och AVS-länderna.

Idag hölls möte i utskottet för politiska frågor. En resolution om följderna av omställningen i Libyen röstades igenom. Den konservative maltesiske rapportören hade flera mycket negativa skrivningar om flyktingströmmar över Medelhavet, men utskottet stödde min mer nyanserade linje. Dels har vi i EU tagit emot bara en bråkdel av alla de människor som tvingades fly Libyen, dels är migration mycket mer komplext än vad vissa vill göra gällande - visst finns det utmaningar för EU:s nuvarande asylsystem men att människor rör sig över gränser har också positiva effekter.

Därefter diskuterades den politiska och humanitära krisen i Somalia. Jag rekommenderade rapportörerna att undersöka kopplingen mellan khatsmugglingen till Europa och finansiering av kriminella nätverk i Somalia. Det har indikerats att pengar från denna droghandel bland annat hamnar i terrorstämplade al-Shabaabs fickor.

Slutligen tog en inbjuden expert upp frågan om gemensamma parlamentariska församlingens framtid. Många av de europeiska kollegerna prioriterar inte församlingens möten särskilt högt. Men det borde de! Jag lär mig något av mina parlamentarikerkolleger från Afrika, Västindien och Stillahavsöarna - varje gång vi ses. Och demokrati byggs inte av diplomater och ambassadörer, det byggs av politiker. Därför är det bra att det finns forum som detta där folkvalda från olika regioner kan mötas och utbyta erfarenheter.

Kommentar om tobinskatten till Carl Schlyter

Igår röstade en majoritet i Europaparlamentet för ett betänkande om att införa en gemensam finansiell transaktionsskatt i EU.

Carl Schlyter var en av de svenska ledamöter som röstade för förslaget med hänvisning till att det minskar spekulation och leder till större gröna investeringar 

Jag röstade ju emot förslaget och tycker Carl Schlyter har fel.

En skatt på finansiella transaktioner leder enligt Kommissionen till en halv procent lägre tillväxt och minskad handel med värdepapper. FTT är en äventyrlig skatt att införa eftersom skatteintäkterna är osäkra och den riskerar minska tillväxten i Europa. Skatten ökar företagens kapitalkostnad, vilket skulle leda till minskade investeringar och därmed lägre BNP. I 40 år har transaktionsskatten diskuterats, nu är det dags att istället fokusera diskussionen på hur vi kan skapa högre tillväxt och fler jobb i Europa.

Calle Haglund favorit till ordförandeposten

I dagens Hufvudstadsblad kan man läsa om Calle Haglund, favorittippad kandidat till posten som ordförande för Svenska Folkpartiet i Finland och tillika min liberale bänkgranne i Europaparlamentet. Det är roligt att läsa att så många av partiets delegater känner ett starkt förtroende för Calle och hans förmåga att leda partiet, och jag hoppas också att han ska få chansen att visa vad han går för.

Lägre tillväxt med EU-tobinskatt

 

Idag röstade en majoritet i Europaparlamentet för ett betänkande om att införa en gemensam finansiell transaktionsskatt i EU. Det var en het debatt i kammaren i ett ämne som väckte starka känslor. Jag valde att rösta emot förslaget. En transaktionsskatt är inte svaret på medborgarnas ilska. Det är en dålig skatt som riskerar att öka utgifterna för vanliga bankkunder, försvåra för investeringar i Europa, skada tillväxten och därigenom riskera jobben!

Allt allvarligare situation i Ukraina

I går kväll hade vi i ALDE-gruppen besök av dottern till Ukrainas förra premiärminister Yulia Tymoshenko, Eugenia Tymoshenko. Europaparlamentet hade under dagen diskuterat en resolution som fördömer behandlingen av hennes fängslade mor. Eugenia påpekade att detta inte bara handlade om hennes familj, utan om mänskliga rättigheter i landet och om alla frihetsberövades rätt till vård.

Ukraina håller parlamentsval i oktober, och det har redan varnats för att valet kommer att manipuleras. Det sade även Eugenia Tymoshenko, som påminde oss om alla de oppositionspolitiker som anklagats för bisarra brott - för att de inte ska kunna registrera sig som kandidater. Valfusk är inte något som händer på själva valdagen, det börjar redan nu. Redan om nåra veckor drar Fotbolls-VM igång och jag passade på att fråga henne om min son Fredrik under de rådande förhållandena verkligen borde åka till Ukraina. Eugenia Tymoshenko sade storsint att även om de kommer att lyfta de här viktiga frågorna när strålkastaren riktas mot landet, är det fram för allt en folkfest där alla är varmt välkomna att delta.

Precis som Eugenia Tymoshenko sade handlar detta inte enbart om en familj som råkat illa ut, utan om systematiska brott mot mänskliga rättigheter i Ukraina. Hennes personliga erfarenhet är bara toppen av ett isberg. Här är det viktigt att ha ett europeiskt perspektiv på våra relationer med grannländerna. Europaparlamentet måste fungera som en vakthund för mänskliga rättigheter i världen, och speciellt i vårt europeiska närområde. Jag kan inte annat än att hålla med Eugenia Tymoshenko som så träffande sade att frihet är när medborgare kan tala fritt, men demokrati är när regeringen lyssnar.

En glimt av optimism

En radiointervju som jag gjorde igår för dansk radio där jag andas en glimt av optimism inför det kommande extra EU-toppmötet.

Intervju i dansk radio P1

På besök i Irland

- Det går i rätt riktning i folkomröstningskampanjen. Ja-sidan leder. I det mycket känsliga politiska läge som EU befinner sig i nu, med Greklands kris, ska det mycket till för att irländarna röstar nej den 31 maj om finanspakten. Det sa Olle Schmidt i samband med hans besök på Irland och det liberala partiet Fianna Fáil i förra veckan.

Olle var inbjuden som talare på ett möte för att dela med sig av de erfarenheterna från den ekonomiska krisen på 90-talet och vilka lärdomar svenska politiker dragit. 

- Det var intressant och jag träffade bland annat fd ministrar. Att engelsmannen och nationalisten Nigel Farage från Ukip var på besök samtidigt som mig, gav en hjälpande hand till ja-sidan. Att engelsmän på ett "kolonialistiskt sätt" talar om hur irländarna ska rösta uppskattas inte. Det har snarare en motsatt effekt.  

Här är en länk till Fianna Fáils hemsida

It gets better

Idag har jag deltagit i EU-kampanjen It gets better.  Ledande politiker från Europaparlamentet, Europakommissionen och Ministerrådet har i ett videomeddelande tagit ställning mot homofobi och transfobi - hatbrott och våld mot homosexuella, bisexuella och transpersoner.

Åtgärder i Europaparlamentet mot skuldkrisen

Intervju i nyheterna på EuroparlTV

Internationella dagen mot homofobi

Bara i ett fåtal länder i Europa kan du gifta dig med den du älskar om du råkar älska en människa av samma kön. Samkönade äktenskap är lagligt enbart i Sverige, Norge, Island, Spanien, Portugal, Nederländerna och Belgien. Även i Danmark blir det som borde vara självklart en möjlighet från och med den 15e juni i år.

Idag firas den internationella dagen mot homofobi, och tyvärr är det en dag vi fortfarande behöver uppmärksamma. Homofobin i Europa och världen är fortfarande ett stort problem. I Ryssland antogs nyligen hatlagstiftning som slår mot alla som talar öppet om HBTQ-personers lika rättigheter. På norra Cypern är homosexualitet fortfarande olagligt. I Ungerns nya konservativa grundlag är heteronormen numera inskriven som författningsartikel.

Och samtidigt finns ljusglimtar: Som första amerikanska president genom tiderna förkunnade nyligen Barack Obama sitt ställningstagande för lika rättigheter för sam- och olikkönade par. Yes we can!

Då är det trist att höra att i den annars så liberala staden Uppsala har den årliga manifestationen för tolerans och allas lika värde - den lokala Pridefestivalen - kidnappades av partipolitiskt käbbel. Organisatörerna ansåg plötsligt att liberaler inte var välkomna att demonstrera för en självklar mänsklig rättighet då vi inte ställer upp på antikapitalism och socialism. Uppsala Pride kommer sannolikt snart att inse att man gjort både sig själva och framför allt alla uppländska HBTQ-personer en stor björntjänst.

Stort stöd för förslag om jämställda bankstyrelser

 Europaparlamentets Ekonomiutskott röstade i går kväll om kommissionens förslag om ett förbättrat och mer enhetligt kapitaltäckningssystem för banker samt nya regler som ska stärka bankernas riskhantering och bolagsstyrning. Där fick jag stort stöd för mitt förslag att stärka andelen kvinnor i bankernas styrelser.

Jag föreslog att tillsynsmyndigheterna ska kräva att bankerna och nomineringskommittéerna tar konkreta steg mot en mer jämställd representation i styrelserna, tex i form av en list med kvalificerade kvinnliga kandidater och ett nomineringsförfarande där man presenterar en kandidat av varje kön.

Glädjande nog ställde sig Europaparlamentet bakom mitt förslag och det är en viktig signal inför dagens möte med Ekofin, finansministrarna i EU.

EU-reglering av "robothandel" behövs

I förra veckan var jag värd för ett seminarium i Europaparlamentet om så kallad högfrekvenshandel (elektronisk handel), eller som en del kallar det robothandel på börser. 

 

Det behövs en EU-reglering av högfrekvenshandel. Börserna måste ha handelsspärrar på plats om det skulle hända en krasch och införa avgifter om en högfrekvenshandlare skickar många handelsorder utan att genomföra en handelstransaktion. Detta regleras i ett direktiv som kallas MiFID och som jag är ansvarig skuggrapportör för i liberala gruppen. I torsdags lämnade jag in mina förslag till ändringar i detta direktiv. 

Replik på Fjellner: Så budgetslarvar EU

Här kommer en replik på Christofer Fjellner som inte har publicerats i DI

Christofer Fjellner skriver om sitt arbete med granskningen av EU-kommissionens budget för 2010 (DI 2012-05-14). Fjellner har förberett en mycket gedigen rapport med krav på verktyg gentemot de medlemsstater som slarvar med EU-pengar. Det ska inte fungera att med ena handen missköta utbetalningar av EU-kommissionens pengar - och med andra handen peka finger mot Bryssel och försöka avhända sig det egna ansvaret för dessa felaktiga redovisningar. Här ställer jag mig helt bakom min moderata kollega.

Däremot förvånas jag över Fjellners slutsats att det är hans partigrupp som ställt EU-kommissionen mot väggen. Den konservativa/kristdemokratiska gruppen under Fjellners ledning drev redan under budgetkontrollutskottets förmöten linjen att kommissionen måste beviljas ansvarsfrihet. Vi liberaler ville istället att beslutet om ansvarsfrihet skulle skjutas upp till hösten. Vi ville sätta verklig press på kommissionen att tvinga medlemsstaterna att offentliggöra sina årsrapporter om spenderade EU-pengar. Att skjuta upp beslutet är inte detsamma som att neka ansvarsfrihet. Att bara skjuta upp beslutet skulle inte ha inneburit en "regeringskris". Den märkliga situationen uppstod därmed att vi liberaler drev samma linje som svenska regeringen hemma, mot den konservativa partigruppen i vilken (m) ingår.

                                                

Nu stod den liberala gruppen ensam kvar som öppet kritisk mot vissa medlemsstaters hemlighållande och smusslande med årsrapporterna. Varför hade vi inte stöd från kollegerna i andra partigrupper i detta?

EU-kommissionär Algirdas Šemeta kom i sista ögonblicket inför omröstningen med löfte om att göra även de trilskande medlemsländernas rapporter tillgängliga, ett besked vi verkligen välkomnar. Detta kan komma att bli avgörande för kommande budgetkontrollprocesser. Hade vi haft Fjellners och de konservativas stöd kanske detta löfte hade kommit ännu tidigare, och vi hade kunnat granska medlemsstaternas rapporter i god tid - och verkligen uppfylla vår roll som vakthund. Nu fick parlamentet godkänna budgeten utan fullständig insyn i dokumentationen.

Irlands befolkning säger sitt om EU:s finanspakt

I morgon åker jag till Dublin för att delta i det irländska liberala partiets möte med anledning av folkomröstningen.

I går var sista dagen för irländarna att registrera sig till folkomröstningen den 31 maj då man beslutar om att godkänna den Europeiska finanspakten. Pakten syftar till att skapa förtroende för euroländernas offentliga finanser. Till exempel krävs att varje medlemsstat ska införa en regel att det strukturella budgetunderskottet inte får vara större än 0,5 procent av BNP. Om en sådan lag inte införs kan landet dras inför EU:s domstol. Enbart Tjeckien och Storbritannien har sagt nej.

Att Irland valde att skjuta på sitt beslut med hänvisning till en folkomröstning var föga förvånande. Vi minns alla hur Lissabonfördraget förhalades under 2008.

Irland drabbades hårt av finanskrisen. Utmaningarna är många: en arbetslöshet på 14 procent, en stor och ännu ökande utflyttning, och en inhemsk marknad som går på knäna. Det är förståeligt att irländarna är osäkra på om man verkligen vill införa strängare budgetregler. Men det är viktigt att komma ihåg att pakten inte bara innehåller åtstramningar, utan även planer om tillväxt och investeringar.

När man läser texten till fördraget, som pakten juridisk sett heter, är det inte helt lätt att förstå hur det i praktiken kommer att påverka landet i framtiden. Att som politiker skjuta det här ansvaret ifrån sig och lägga över det på befolkningen är varken rättvist eller ansvarsfullt. Nu finns visserligen mycket bra information tillgänglig och debatten på Irland är i huvudsak mycket pragmatisk. Men de populister och vänsterpartier som förespråkar ett nej på måste också ta sitt ansvar om landet skulle bli att stå utanför pakten. Och det vet vi att inte kommer att ske.


Det ska bli intressant att diskutera detta med mina irländska liberala vänner.

It Gets Better

Den 16 maj kl 12.30 visar It Gets Better-projektet videomeddelanden från Europaparlamentariker från alla olika länder och partigrupper, till stöd för HBTQ-rättigheter i Europa och världen. Om du är i Bryssel, kom och delta du också! It Gets Better

Värna rätten till ett bankkonto

I Sverige tar vi ibland möjligheten att öppna ett bankkonto för given. Men det ska man inte göra. I EU saknar cirka 7 procent – 30 miljoner vuxna människor – ett bankkonto.

Att inte ha ett bankkonto innebär att det är svårt att till exempel få ut sin lön eller betala hyran. Utan ett betalkort kan man inte heller handla på Internet. Ju mer ekonomin moderniseras och digitaliseras, desto större blir utanförskapet för den som nekas tillträde till bankkonto. Detta är något vi diskuterar i Europaparlamentet och nyligen skrev jag om problemet på Sydsvenskan Opinion.

Här kan du läsa hela debattartikeln.

Hopp om förändring tack vare liberal kamp

EU-parlamentet röstade igår om ansvarsfrihet för EU:S budget 2010. Jag, tillsammans med den liberala gruppen, valde att inte stödja beviljandet av ansvarsfrihet. Problemet ligger inte hos kommissionen utan hos de medlemsstater som inte redovisar hur de hanterat pengarna.

 

I sista stund inför omröstningen kom ett löfte från budgetkommissionär Algirdas Šemeta att de omstridda medlemsrapporterna ska göras tillgängliga. Det kom dock så sent i processen att vi inte helhjärtat kunde stödja ansvarsfrihet, men det var ett steg i rätt riktning som gjorde att vi istället för att rösta emot valde att lägga ner vår röst. Frågan är om  Šemeta hade gjort den här eftergiften om inte vi i den liberala gruppen hade hållit trycket uppe och stått fast vid vår kritik av den bristande transparensen.

Kommissonärens löfte om större öppenhet kring medlemsstaternas årsredovisningar ger hopp om förändring inför kommande budgetprocesser. Medlemsstaterna hanterar och betalar ut omkring 80% av EU-kommissionens budget. Då är det såklart oacceptabelt att med så stora brister i hur EU-kommissionens pengar hanteras och redovisas. Ansvariga politiker i berörda länder måste svar för dessa fel. Det duger inte att peka finger på Bryssel och EU när slarvet sker i den egna hanteringen.

Europaparlamentet hedrar Raoul Wallenbergs minne

Igår kväll - den 9 maj, på Europadagen - godkände Europaparlamentets byrå vårt förslag att namnge ett rum i parlamentet efter Raoul Wallenberg. I år är det 100 år sedan Wallenbergs födelse och över hela världen pågår evenemang för att hedra hans minne. Nu ansluter även Europaparlamentet till firandet.

Jag och de övriga nitton svenska europaparlamentarikerna har gemensamt lagt fram förslaget om ett rum uppkallat efter Raoul Wallenberg. Wallenberg är en av nittonhundratalets mest namnkunniga européer. Han visade civilkurage i kampen mot intolerans och antisemitism under andra världskriget. Än idag är han en stark förebild och en symbol för våra gemensamma europeiska värden. Därför ville vi att även Europaparlamentet uppmärksammar hans gärning under minnesåret 2012.

Mänskliga rättigheter måste ständigt försvaras. Raoul Wallenberg visade att även i svåra tider går det att agera för det man tror på. Han var en sann europé och jag är mycket glad över byråns beslut.

Vitryssland, Europas sista diktatur

Vitryssland är Europas sista diktatur, det enda landet i Europa som fortfarande utdömer och verkställer dödsstraff. Rättsprocesserna är osäkra, tortyr är inte ovanligt i fängelserna och alla grundläggande mänskliga rättigheter saknas. Ändå har Europas siste diktator förärats hedersuppdraget att stå värd för ishockey-VM 2014. Även idrottsvärlden måste inse hur detta ser ut - ska ishockeyns rykte få fläckas av denna ogenerade uppslutning bakom en diktator som låter avrätta unga människor efter summariska rättegångar?

Bland annat infobelarus.nu  och Östgruppen kampanjar mot ishockey-VM i Vitryssland, på deras hemsidor hittar du massor av information. Du kan också stötta kampanjen via denna länk eller genom att gå med i facebookgruppen "Ingen puck för Lukasjenka"

Glad Europadag!

Glad Europadag hälsar vi från Bryssel!

Grekland är EUs sak

I det grekiska valet tog befolkningen ett tydligt avstånd från de två största partier som suttit i regeringen och slutit avtalen om sparpaket med EU. De ekonomiska åtstramningarna i Grekland har inte varit populära och detta visades genom att många tog den enkla vägen och röstade på populistiska partier som sagt att man inte ställer sig bakom avtalen.

I morse diskuterade jag detta o radioprogrammet P1 Morgon med vänsterpartiets Jens Holm. Det rådet en upprörd stämning i landet, men att säga att grekerna vill lämna euron, eller för den delen EU-samarbetet, är att säga för mycket.

EU är ett freds- och solidaritetsprojekt där vi tar hänsyn till alla medborgare. Och i den ekonomiska krisen spår ser vi nu massarbetslöshet och utanförskap i många delar av vår union, inte bara i Grekland. Att i ett sådant läge frångå avtal som förhandlats fram på demokratiskt väg är osolidariskt med resten av medborgarna i Europa. Dessutom är det viktigt att komma ihåg att det inte bara är sparåtgärder vi pratar om, ekonomisk tillväxt är en viktig del av paketen och det finns många EU finansierade projekt för att få landet på fötter. Jens hävdar att Grekland styrs från Berlin men det stämmer ju inte alls. Om så vore fallet hade vi inte haft en ekonomisk kris av det här slaget i Grekland. Ansvaret för sitautionen i Grekland ligger på det politiska partierna i landet, och det är också dem som nu måste bevisa att de är beredda att föra landet ur krisen. Populism kanske vann folkets förtroende i valet, men enbart en ansvarfull politik kan lösa problemet.
Här kan ni lyssna på vår diskussion som börjar 32 minuter in i klippet.

Sanningssägarna måste beskyddas!

Dawit Isaak, Martin Schibbye och Johan Persson är alla frihetsberövade på grund av sitt yrke.

På pressfrihetens dag skriver jag tillsammans med många andra, bl a EU-kommissionär Cecilia Malmström,  om detta på Expressen debatt.

Här kan du läsa hela artikeln:http://www.expressen.se/debatt/sanningssagarna-maste-beskyddas/

Nya laguppställningar i Europa

Efter en intensiv helg ser Europas politiska karta lite annorlunda ut.

Viktigast är kanske presidentvalet i Frankrike där en majoritet valde Hollande före Sarkozy. Ett val som handlade lika mycket om missnöjet med Sarkozy som om Hollandes eget program. Sarkozy har vandrat allt längre från mitten i försök att locka till sig Le Pens populiströster genom enfaldiga utfall mot EU och mot invandringen.

Och nu kommer verkligheten ikapp Hollande. Jag uppskattar att han har talat om att föra Frankrike tillbaka in i EU:s kärna och han har stått upp för Schengenavtalet och den fria rörligheten i Europa. Nu får vi se vad som händer i hans tal om finanspakten och budgetdisciplin. Ordning i statsfinanserna är ett måste och inte alls i motsatsställning till tillväxt. Därför är det också bra att det redan nu talas om ett omedelbart möte mellan Hollande och Merkel.

Mer oroande än franska brösttoner om finanspakten är istället hur krisen de senaste åren riskerar att urholka EU:s institutioner. Ett försvagat europeiskt samarbete gynnar möjligen de allra största länderna men för ett litet medlemsland som Sverige betyder det mindre inflytande. Och vi sitter redan i en onödigt svag sits på grund av euroutanförskapet.

I Grekland har de två tidigare ledande partierna rasat rejält. Istället har flera extrema partier från yttersta höger- och vänsterflankerna vunnit mark. Många talar om missnöjesröster men det ska ändå kommas ihåg att en stor majoritet av grekerna stödjer både EU och euron. Däremot är förtroendet för politiker lågt. Nu får vi ändå hoppas att det vänder för Grekland, med anständiga politiker som tar ansvar för finanser och nödvändiga reformer.
Serberna markerade i sitt val att de vill närma sig EU. De stora frågorna var jobb, ekonomi och välfärd - som i övriga EU-länder. Dessutom tycks det radikala nationalistpartiet SRS falla ur parlamentet helt och hållet.

I regionalvalet i tyska Schleswig Holstein förlorade Merkels CDU, liberala FDP hamnade på 8,5% enligt de preliminära resultaten. Fortfarande mer än tyska Piratpartiet som tog röster framför allt från de gröna och gjorde ett bra val för ett nytt parti.

Och samtidigt i Ryssland: nu återinstalleras Putin i presidentpalatset. Under motdemonstrationer och våldsamma protester från flera olika oppositionsgrupper. I Ryssland återstår mycket att göra, och pressfriheten och fri media står mycket högt på önskelistan.

Det är en spännande tid vi har framför oss.

Liberal politik i Landskrona

Den här veckan har varit mötesfri i Europaparlamentet och jag har då passat på att det besöka skolor och kommuner i Landskrona, Lund och Hallsberg. Som politiker är det alltid uppskattat att komma ut och träffa engagerade och EU-intresserade kommunpolitiker, företagare och skolelever.

I Landskrona träffade jag kommunstyrelsen ordförande och Folkpartisten Torkild Strandberg som varit pådrivande i flera intressanta projekt i kommunen. Efter det senaste rekordvalet Folkpartiet gjorde i kommunen har man profilerat sig genom en tydlig liberal politik.

I dag är en av folkpartiets slogan ”att ställa krav är att bry sig”. Med det menar vi att människor kan ta eget ansvar för sin försörjning och att skolelever ska klarar kunskapsmålen. Just det här är nu ledord för politiken i Landskrona och nu ser vi de goda resultaten av en ansvarstagande socialförvaltning och moderniserad pedagogik.

Ett liberalt parti är ett idéburet parti, och vars yttersta skyldighet är att i striden för demokrati, tolerans, och en fri ekonomi stå fast vid sina värderingar. Det personliga ansvaret kan aldrig ersättas av politiska beslut.

Folkpartiet och Torkild Strandberg har gjort mycket bra för Landskrona och det var roligt att se de positiva konsekvenserna av en tydlig liberal politik. Att ställa samma krav på individer, oavsett social bakgrund, är att ge alla samma chans till bra utbildning och stärkt ställning i arbetslivet.

Idrott står inte över mänskliga rättigheter

Det är en skam att diktaturer och totalitära stater kan få stå värd för idrotts- och kulturarrangemang och problemet har på senare tid uppmärksammats på flera håll. Europeiska ledare som Tysklands förbundskansler Angela Merkel och EU-kommissionens ordförande Manuel Barroso har meddelat att de kommer bojkotta fotbolls-EM i Ukraina om inte regeringens behandling av Julia Tymosjenko ändras. I Sverige och övriga Europa har röster höjts för att Azerbajdzjan inte är lämplig att vara värd för den Europeiska Schlagerfestivalen. I det lilla oljerika landet går presidentämbete i arv och pressfriheten är knapp.

Det jag länge upprörts över och protesterat emot är att 2014 års ishockey VM ska hållas i Europas sista diktatur Vitryssland. Landets president Lukasjenko är en tyrann som ända sedan det manipulerade valet 2010 undertryckt sitt folk. Politiska fångar, tortyr, censur och det för oss otänkbara - avrättningar - är vardag i ett land som nu bygger nya hotell för att ta emot världseliten i ishockey.

Vi i Europaparlamentet har uppmanat till bojkott av den här skandalen. Internationella ishockeyförbundets ordförande René Fasel säger nu att man inte kommer att ändra beslutet att ordna 2014 års mästerskap i Vitryssland, och hälsar att man är ”neutralt vad gäller politik, förbundet tar inte ställning i sådana här saker”. Lukasjenko kan fortsätta bygga sina arenor medan oppositionen fruktar för sitt liv.

Jag har tidigare debatterat detta med svenska ishockeyförbundets ordförande Christer Englund som gömmer sig bakom plattityder och säger att idrott och politik inte är samma sak. Detta är inte sant! Vad som nu händer i Vitryssland är inte fråga om politiska uppfattningar - det handlar om respekt för mänskliga rättigheter. Svenska ishockeyförbundet representerar våra svenska värderingar om solidaritet och jämlikhet, och att lojt låta diktatorn Lukasjenko få som han vill är inte i linje med detta. Mänskliga rättigheter är ett tyngre kriterium för ett arrangörsland än transporter, hotell och arenor. Idrottsvärlden måste ta sitt ansvar och öppna ögonen för vad som nu händer i Vitryssland.