EU återupptar förhandlingarna med Eritrea

Igår kväll var EU:s kommissionär Andris Pielbags, ansvarig för utvecklingsfrågor, på plats i Addis Ababa för att svara på våra frågor som rör EU-kommissionens arbete i EU-AVS-länderna. Min fråga gällde människosmugglingen i egyptiska Sinaiöknen. Förra året flydde 305 723 personer från regimen i Eritrea. Majoriteten kommer till flyktingläger i Sudan och Etiopien.

Både EU och Afrikanska Unionen, AU, har en moralisk skyldighet att hjälpa dessa människor och säkerställa att de i jakt på ett bättre liv omkommer i Medelhavet. Jag frågade kommissionären om hans ansåg att samarbetet med AU var tillräcklig, och om han var villig att tillsammans med AU inrätta särskilda arbetsgrupper som ska öka säkerheten i flyktinglägren. Idag finns fakta som tyder på att människosmugglarna arbetar aktivt inne i lägren.

Kommissionär Piebalgs höll med om att mer måste göras, men underströk att det är svårt att arbeta operativt med AU då de inte har mandat att utföra mycket att de jag föreslog. Däremot ansåg kommissionären att det fanns två områden där EU och AU kan samarbeta; att komma åt kärnan av problemet i Eritrea och att hitta de kriminella ligorna.

Kommissionär Andris Piebalgs svarade på frågor om EU-kommissionens arbete i AVS-länderna.

Att komma åt kärnan av problemet, dvs. fattigdom, instabilitet och politisk oförutsägbarhet är svårt. Kommissionären var mycket bekymrad över situationen i Eritrea. Kommissionären bekräftade att ett möte mellan EU:s högsta representanter och Eritrea ägt rum i Bryssel, samt att EU:s särskilda representant för Afrikas Horn, Alexander Rondos, är på väg till Eritrea nästa vecka. Den huvudsakliga frågan för mötet är att återuppta arbetet med EU:s biståndsfond, EDF. Sedan november 2011 har Eritrea avslutat alla program inom ramen för 10:e EDF. Minister Giorgish Teklemichael meddelade att man avsåg att först implementera sitt nationella program för utveckling innan man mottog pengar från EU. 

De pågående program som därmed annullerades inkluderar ett program till stöd för jordbrukssektorn (37 miljoner euro), ett program till stöd för domstolar (5 miljoner euro), ett program för att bistå utbildningen av tjänstemän (3,4 miljoner euro) och ett program för återupprättande av Asmara National Heritage (5 miljoner euro). Dessutom fanns ytterligare tillgängliga belopp på 68,3 miljoner euro.

Det är nu kommissionärens förhoppning om att man åter kan börja samarbeta med regimen i Eritrea för att dessa pengar skall nå landets utsatta befolkning. Jag hoppas att försöket till dialog lyckas. Eritreas befolkning måste veta att de inte är ensamma, utan att vi står på deras sida.

EU öppnar för tuffare attityd mot Eritrea

Idag startade så den 25:e session av den gemensamma parlamentariska församlingen mellan EU och länder i Afrika, Västindien och Stilla havet. Andris Piebalgs, EU-kommissionär för utveckling var på plats för att svara på våra frågor. Jag frågade varför EU inte gör mer för att hjälpa de kidnappade eritreanska flyktingarna i egyptiska Sinaiöknen.

Situationen i Sinai är en humanitär katastrof och det är oacceptabelt att ingen agerar. Själva kidnappningen sker utanför EU, men jag påpekade att det pågående rättsfallet i Solna tingsrätt är det enda i sitt slag i västvärlden och visar att det finns möjlighet för oss att påverka. Det är anmärkningsvärt att Piebalgs inte kommenterade detta.
Jag har föreslagit att EU bildar en aktionsgrupp med samtliga länder som ingår i människohandelns led, det vill säga ursprungsländer, transitländer och de länder där familjerna som utpressas lever. EU:s särskilda representant för Afrikas horn, Alexander Rondos, eller den särskilda representanten vid Afrikanska unionen, Gary Quince, kan bistå med teknisk kunskap och ett brett nätverk.

Jag är besviken på att kommissionären ansåg att EU redan gör mycket, och jag håller verkligen inte med. Varje månad flyr 4000 eritreaner regimens terror, och många av dem hamnar i människosmugglarnas klor. Jag anser att EU måste respektera principen om icke-avvisning och bevilja eritreanska flyktingar tillfällig tillflyktsort. De som i dag nekas asyl och skickas tillbaka till Eritrea återses aldrig igen. EU:s medlemsländer kan inte vara delaktiga i denna massaker.

Jag tog också chensen att fråga Piebalgs vad han ansåg om FN:s rapport om mänskliga rättigheter i Eritrea. Jag citerade två stycken ur rapporten där man beskriver den fruktansvärda tortyr regimen utövar.

Musa Hussein Habi, Eritreas representant till AVS-länderna, protesterade som vanligt och anklaga FN för lögner. Dock svarade kommissionären att man såg mycket alvarligt på saken. Han försäkrade att så snart EU:s utrikestjänst EEAS hunnit analysera rapporten kommer den att påverka EU:s förhållande med Eritrea. Inte en dag för tidigt enligt mig.

Nödvändig debatt om pressfrihet

Igår kväll diskuterade Europaparlamentet betydelsen av mänskliga rättigheter, och särskilt pressfrihet, i omvärlden. Pressfrihet handlar om att ställa krav på de länder där pressfrihet inte existerar. Där reportrar, fotografer, filmare och bloggare med risk för sina liv rapporterar om tillvaron för människor som lever under olika former av förtryck.

EU:s högsta representant för utrikesgrågor Catherine Ashton talade om journalisterna särskilda roll och underströk att EU måste fortsätta stödja presfriheten i omvärlden. Jag håller med henne om att mänskliga rättigheter måste vara del av samtliga dialoger EU har med sina partnerländer. Moderaternas Anna Ibrisagic påpekade att EU:s enda samvetsfånge, Dawit Isaak, fortfarande sitter fängslad i Eritrea. Dessvärre sade Catherine Ashton inget om arbetet för att få honom fri. Här kan du se Ashtons svar till europaparlamentarikerna.


EU:s kommissionär för utvecklingsfrågor, Andris Piebalgs, tog vid och påpekade att EU:s viktigaste verktyg är artikel 8 i Cotonou-avtalet. Avtalet regler förhållandet mellan EU och länder i Afrika, Västindien och Stilla havet (de så kallade AVS-länderna) och omfattar både handel och mänskliga rättigheter. I artikel 8 finns regler om att dessa länder och EU måste föra konstruktiv dialog om mänskliga rättigheter. Här kan du se kommissionärens svar till Europaparlamentet.

Jag anser att Eritrea sedan länge visat att de inte kan uppfylla det här kravet, och att EU måste visa att det blir konsekvenser av att ignorera kritik om dessa mycket allvarliga övergrepp på befolkningen.

På lördag kommer representanter från Afrika, Västindien och Stilla havet till Bryssel för att ta delta i årets andra session mellan EU och AVS-länderna. Jag hoppas att FN:s färska rapport om Eritrea kan ge ökat stöd för min kritik av regimen i Eritrea.

Hur stödjer vi rättsstatens principer i partnerländer?

Habeas Corpus, principen om att en fängslad person har rätt att få frågan om sitt frihetsberövande vederbörligen prövad, är en princip som är uttryckligen inskriven i många länders grundlagar. Ändå vet vi att, även i de länder som formellt säger sig erkänna Habeas Corpus, finns människor fängslade utan rättegång eller prövning. Eritrea är ett exempel som många känner till.

Idag i EU-AVS-ländernas gemensamma parlamentariska församling passade jag på att fråga EU:s biståndskommissionär Piebalgs om detta: Vad gör EU idag och vad mer kan man göra för att stödja det juridiska systemet i partnerländer så de kan upprätthålla principerna i den egna grundlagen?

Stöd till rättsstaten och stöd till oberoende, kompetenta och fungerande rättsvårdande myndigheter/institutioner är viktigt. Utan "rule of law" blir demokratin vinglig och halvfärdig. Där är kommissionär Piebalgs och jag eniga.

Men hur gör man då i fall där man inte har ens den minsta grund för ömsesidigt samarbete och dialog, där vi inte alls kommer överens med partnerlandet? Då blir det svårt att stödja institutionsbygge.

Piebalgs höll fast vid att dialog är den enda vägen, även om det kan vara en mycket långsam metod.

Läs hela frågan och kommissionens skriftliga svar på min hemsida.

Svårt nå upp till biståndsbetalningsmålen

I april i år rapporterade EU-kommissionär Andris Piebalgs om hur medlemsstaterna lever upp till sina åtaganden vad gäller pengar till utvecklingsbiståndet. Under 2011 var det bara fyra EU-länder som faktiskt kom upp i de utlovade 0,7% av BNP till bistånd.

Kan du gissa vilka?

Jag passade idag på att fråga Piebalgs om prognosen framöver: blir det ännu färre länder som klarar löftena 2012 med tanke på att skuldkrisen fortfarande håller delar av Europa i sitt grepp? Piebalgs var försiktigt optimistisk om framtiden, men noterade samtidigt att det är en besvikelse att inte fler länder prioriterar utvecklingsfrågorna högre.

Res med mig till Eritrea, Kommissionär Piebalgs!

I Europaparlamentet i Strasbourg idag: tillfälle att ställa EU-kommissionär Andris Piebalgs mot väggen om biståndet till Eritrea. Jag föreslår att vi reser tillsammans till Asmara för att möta president Afewerki och kräva honom på svar.

Lever Dawit Isaak fortfarande?

Frågan om Dawit Isaak är tyvärr fortfarande aktuell. Tiden tickar på.

I höstas skickade jag tillsammans med flera kollegor från olika partigrupper i Europaparlamentet* en skriftlig fråga till EU-kommissionen om EU:s bistånd till Eritrea. Genom pengapåsen på omkring 122 miljarder euro har EU en möjlig påtryckningsväg!

Nu har vi fått besked från kommissionären Andris Piebalgs, men inga konkreta löften eller utfästelser. Visst är politisk dialog bra och viktigt, men det är naivt att inte samtidigt ställa ut konkreta krav på en samarbetspartner. Eritrea har förpliktelser - och alla EU:s institutioner är förpliktade att aktivt arbeta för EU-medborgarnas mänskliga rättigheter. Därför borde mer göras för Dawit Isaak och mot de kränkningar av mänskliga rättigheter som fortgår i EU:s samarbetsland Eritrea.

Se också min krönika i Sundsvalls Tidning om detta.


* Judith Sargentini, Eva-Britt Svensson, Marita Ulvskog, Alf Svensson, Ana Gomes och Charles Tannock

Vaga svar från EU-kommissionen om Dawit Isaak

Idag har Dawit Isaak suttit fängslad i 3358 dagar utan rättegång.

Igår fick jag möjligheten att ställa kommissionär Piebalgs mot väggen och krävde svar på om kommissionen kan tänka sig att frysa biståndet till Eritra tills landet friger Dawit Isaak. Piebalgs har ju själv sagt att "inga medel ska uteslutas".

I höst överlämnade vi en juridisk utredning till kommissionär Piebalgs som visade att EU-kommissionen har ett ansvar för Dawit Isaak som EU-medborgare. I min fråga tog jag upp detta. Kommissionärens svar var undanglidande och han refererade till det skriftliga svar som givits i förhand. Kommissionären underströk att kommissionen inte accepterar den eritreanska regeringens inställning, att de vägrar ge EU-representanter tillträde till Dawit Isaak och att de håller fast vid en vägran att frige honom. Inget konkret löfte om handling gavs dock.

Piebalgs nämnde också sitt möte med Dawits bror Esayas - det är positivt att se att Piebalgs nu verkar känna ett personligt engagemang för Dawit Isaaks öde. Piebalgs säger att kommissionen "fortsätter att arbeta med frågan".

Dags att fråga Piebalgs om Dawit Isaak

I eftermiddag kommer kommissionär Piebalgs till EU-AVS-församlingens möte här i Kongo-Kinshasa. Jag kommer då att följa upp hur han har arbetat med den juridiska utredning som presenterades tidigare i höst och som visade att EU har ett juridiskt ansvar att arbeta för att få Dawit Isaak fri.

EU:s medlemsstater förpliktade att agera för Dawit

Igår tog den svenska regeringen emot ett rättsutlåtande om fallet Dawit Isaak, den svenske journalisten som sitter fängslad i Eritrea i strid med rätten till yttrandefrihet och pressfrihet.

Enligt detta utlåtande har Sverige, liksom EU och dess övriga medlemsstater en plikt utifrån den Europeiska konventionen om mänskliga rättigheter att använda samtliga till buds stående medel för att skydda Dawit.

Eritrea är ett fattigt land, beroende av EU:s utvecklingsbistånd. Vi bör ställa villkor för detta bistånd, bland annat att svenske Dawit Isaak släpps fri. Om detta talade jag igår i Europaparlamentet.

Idag ska jag tala med Europakommissionär Andris Piebalgs och fråga honom igen vad kommissionen ska göra i frågan. Dawits bror kommer också till Europaparlamentet.

Jag hoppas att det nya rättsutlåtandet kan bidra till att EU-institutionerna sätter mer press på Eritrea, för att rädda Dawit Isaaks liv.

Läs mer här eller ladda ner rättsutlåtandet här!

Tillägg: Expressen rapporterade från gårdagens möten - läs här.

ACP på Seychellerna, sommartid och EU-flagga i Skepparkroken!

ACP-Östafrika
För en vecka sedan kom jag hem från Seychellerna, där vi hade ett regionalt ACP-möte Östafrika-EU. Vi behandlade flera viktiga politiska områden: den ständiga oroshärden Afrikas Horn, senast med terrorbombningen i Uganda under VM-finalen i fotboll, piratangreppen i vattnen utanför Hornet, det lagliga och olagliga fisket samt utvecklingen av de mänskliga rättigheterna i de östra delarna av Afrika.

Åter fick jag tillfälle att ta upp situationen i Eritrea med både EU-kommissionen och den ansvarige kommissionären från den Afrikanska Unionen. Jag refererade bland annat till de nya förfärande fakta som framkommit i samband med att en av Dawit Isaaks fängelsevakter berättat om situationen sedan han flytt till Etiopien.

Eritreas representant gick som vanligt i svaromål och hävdade - också som vanligt - att Eritrea inte har några brister vad gäller synen på humanitet. Senare hade jag flera samtal med Eritreas representant, Narib, och frågade honom varför inte en internationell delegation med läkare kan få besöka Eritrea för att på plats med egna ögon se hur situationen är.

Till att börja med verkade han kunna acceptera en sådan lösning, liksom att jag skulle kunna få besöka Isaaks fängelse. Men senare ändrade han uppfattning - möjligen efter samtal med den medföljande eritreanske konsuln, stationerad i Bryssel.

Han erbjöd mig söka visum som vanlig turist, men någon kontakt vad gäller Dawit Isaak var inte aktuellt.

Samtidigt med mötet i Seychellerna meddelade Kommissionen att kommissionär Piebalgs planerade besök i Eritrea hade måst skjutas upp. Jag hoppas verkligen att kommissionären uppfyller sitt löfte att besöka Asmara och tala med Presidenten om Isaak.

Dawit Isaak får inte glömmas bort. Det är precis det som Eritreas president vill!

Sommartid - ett visst mått av lathet
Den senaste veckan har jag varit urkopplad.
Jag har spikat, städat, badat och cyklat.
Till de vänliga som skickade en hågkomsthälsning i veckan vill jag framföra ett varmt tack.
En gång roades jag av fylla år - dock inte så mycket numera!

EU-flaggan i Skepparkroken
Men kalaset var fint, värmen hög och EU-flaggan vajade på flaggstången.

En rad trevliga böcker fick jag, bland annat "Sveriges statsministrar under 100 år".
Jag kände det som ett kall att börja med delen om Ola Ullsten, mycket mindes jag och kände att jag var en del i händelsernas yttersta utkant.

Författaren är onödigt spetsig i sina personliga omdömen, tycker jag. Dock särskilt roligt att läsa de goda orden om min gamle vän och tidigare chef, Björn Molin. Jag tror fortfarande att Björn Molin skulle ha blivt en bra fp-ledare!

Piebalgs svarar om Dawit Isaak

Andris Piebalgs, kommissionären för EUs utvecklingsbistånd, har svarat på mitt och Eva-Britt Svenssons brev från den 6e maj. Det är bra att kommissionen svarar, och positivt att Piebalgs ger uttryck för sitt starka stöd för Isaaks sak.

"Let me reassure you that Commission will continue to accord this case the highest priority and will continue to play its part along with the rest of the international community in calling for his release", skriver Piebalgs.

Jag är idag glad för kommissionens löfte att begära ett möte med Eritreas president i juli i år, och jag tar fasta på kommissionär Piebalgs avsikt att vid detta möte lyfta frågan om Isaak.

Men våra ansträngningar slutar inte förrän Isaak får sina rättigheter tillgodosedda. Han är en politisk samvetsfånge. Detta är i strid med folkrätten och han bör antingen släppas eller få sin sak prövad i en rättvis och fri domstol (vilket kan bli en utmaning i den lokala kontexten). Dessutom utsätts Isaak för omänsklig behandling i fängelset Eiraeiro. Han behöver omgående få tillgång till adekvat läkarvård.

Vi kan alltså inte nöja oss med bara ord och löften, utan vi fortsätter att bevaka situationen och trycka på från alla håll. Ett av de starkaste påtryckningsmedlen vi har är biståndspengarna. Där har EU men också Sverige en reell möjlighet att öka pressen på Eritreas president.

Ni som läser denna blogg kan också dra ert strå till stacken. Rikta uppmärksamhet mot kommissionär Piebalgs, visa det starka svenska stödet för att han ska agera kraftfullt - och snabbt. Skriv brev till kommissionen med vänliga uppmuntranden. Skriv debattartiklar. Låt inte frågan falla i glömska. Det är nämligen det Eritreas president hoppas på.

Vi glömmer inte - och vi kommer att fortsätta våra ansträngningar.

Tack Andris Piebalgs för ditt brev. Nu väntar vi på den konkreta handlingen!

Läs också dagens artiklar i Expressen och Svenska Dagbladet om frågan.

Andris Piebalgs, agera för Isaak nu!

Tillsammans med Eva-Britt Svensson (v) vädjar jag idag till kommissionären för internationellt utvecklingssamarbete, Andris Piebalgs, om omedelbart ingripande för att förmå den Eritreanska regeringen att frige den svenske journalisten Dawit Isaak.

Isaaks frigivning brådskar - vi har hört nya vittnesmål om hans fruktansvärda situation - och Europakommissionen som håller i utbetalningen av biståndspengar måste nu agera.

Steg i rätt riktning att EU:s biståndskommissionär reser till Eritrea

Den här veckan sammanträder den gemensamma parlamentariska AVS-EU församlingen på Teneriffa. Jag är är gruppledare för liberalernas delegation från Europaparlamentet och igår ställde jag en fråga till den nya biståndskommissionären Piebalgs om vad kommissionen planerar att göra för att få EU-medborgaren Dawit Isaak frigiven.

Andris Piebalgs svarade att Dawit Isaaks och andra fängslade journalisters situation är en viktig fråga som finns på EU:s agenda. Han lovade att åka till Eritrea och träffa president Isaias för att diskutera Dawit Isaak situation och för att framföra krav på att kommissionen ska få besöka Isaak och hans medfångar.

Jag tycker att det är positivt att Piebalgs lovar att åka till Eritrea. Det visar att EU-kommissionen har satt Dawit Isaaks sak högt upp på sin agenda.

Att EU bevakar de mänskliga rättigheterna och pressfrihet är extra betydelsefullt eftersom situationen är extremt dålig i Eritrea, samtidigt som EU ger landet biståndspengar.