EU borde städa framför egen dörr innan man petar i privata bolag

Idag röstade Ekonomiutskottet om yttrandet på EU-kommissionens förslag till direktiv om jämnare könsfördelning i bolagsstyrelser, som ska tvinga Europas ca 5000 börsnoterade bolag att ha minst 40 procent kvinnor i styrelserna år 2020, annars väntar böter.

Jag har varit rapportör för yttrandet och glädjande nog röstade en stor majoritet i utskottet till mitt förslag att överväga lagstiftning också för EU:s institutioner och myndigheter vid nästa översyn av direktivet.

Kvotering är fel metod och jag tror på att införa den danska modellen också i resten av Europa. Modellen innebär att företag måste sätta upp individuella jämställdhetsmål för ledningsnivån och upprätta en jämställdhetspolicy. Det är dags att göra något åt den manliga dominansen i europeiska storföretag.

Vårt yttrande skickar en tydlig signal till EU-kommissionen att sopa rent framför egen dörr och se till att EU:s institutioner och myndigheter, som Europeiska Centralbanken, inför en jämn könsfördelning i dess styrande organ. Ett steg i rätt riktning vore ju om man, som jag föreslagit, nominerar en kvinna och en man i urvalsprocessen till höga poster inom institutioner och myndigheter.

Kvotering krossar inga glastak

Det går långsamt framåt på jämställdhetsfronten i Europas bolagsstyrelser. De flesta av oss är nog överens om att fler kvinnor måste nå toppositioner i näringslivet och att företagen tydligt måste ta sitt ansvar för att främja kvinnor i karriären. Men hur?

Kommissionen har lagt fram ett förslag där man vill kräva att styrelserna i de fem tusen största börsnoterade bolagen i EU ska ha minst 40 procent av varje kön år 2020. Det är positivt att EU-kommissionen nu slår ett slag för jämställdheten, men till skillnad från dem tror jag inte på lagstadgad kvotering som metod. Istället anser jag att företagen själva måste sätta upp mål för andelen kvinnor i styrelserna och på ledningsnivå, samt ta fram en jämställdhetspolicy.

EU har ett ansvar att arbeta för jämställdhet mellan män och kvinnor. Inte enbart för att det är ett moraliskt ansvar, utan också för att det är en förutsättning för utveckling och välfärd. För att detta ska bli möjligt måste Europas kvinnor beredas större plats i arbetslivet, näringslivet och politiken. Det är nu dags att krossa glastaket en gång för alla.

Detta och mycket mer handlar veckans Vox Box om.

 

Ingen visumfrihet för ryska statstjänstemän!

Idag är stora delar av EU-kommissionen i Moskva för möten med Rysslands president och regering. Bland annat väntar förhandlingar om visumlättnader för ryssar som till exempel vill resa till Sverige. Men inom EU finns ett politiskt motstånd mot visumlättnader.

Ryssland har mycket arbete kvar att göra på en mängd olika områden, inte minst vad gäller demokrati,  mänskliga rättigheter och korruption. Vi liberaler i Europaparlamentet (ALDE) accepterar inte visumfrihet för ryska statstjänstemän. Vi menar att det vore ett oacceptabelt svek gentemot landets opposition, människorättsorganisationer och andra aktivister som förföljs om vi skulle gå med på kraven från Putin.

ALDE kräver nu också att EU:s samtliga medlemsländer inför en "Magnitskij-lag" liknande den som gäller i USA sedan i december i fjol. Lagen är uppkallad efter Sergej Magnitskij, en av Rysslands ledande affärsjurister, som mördades år 2009 på grund av att han försvarade rättsstatprincipen i Ryssland. Att ingen ansvarig straffats kan ses som ett tydligt bevis på den djupa och omfattande korruptionen i Ryssland.

Däremot, och detta är viktigt att komma ihåg, är det välkommet att vi tagit tydliga steg framåt då det gäller snabbare ansökningsprocess och avgiftsfrihet för bland annat journalister och personer från olika intresseorganisationer som vill resa till EU!

Svar från EU-kommissionen gällande ishockey-VM i Vitryssland!

Det är för mig orimligt att Vitryssland, Europas sista diktatur, nu ska få stå värd för nästa års ishockey-VM. Landets enväldiga president Alexander Lukasjenko är själv barnsligt förtjust i ishockey och bygger som bäst nya hotell för att ta emot världseliten i ishockey.

Jag har frågat EU:s högste representant för utrikesfrågor Catherine Ashton om EU tycker det är rimligt att diktaturen Vitryssland kan få stå värd för ishockey-VM 2014, och idag fick jag svar! Förutom de vanliga löftena om att EU i dialog med regimen i Vitryssland tar upp politiska fångar och fuskval fanns inte mycket att sätta sitt hopp på. Ashton garanterade att EU håller de internationella och nationella ishockeyförbunden informerade om EU:s oro vad gäller respekt för mänskliga rättigheter i landet. Det är synd att detta inte görs offentligt.

Mänskliga rättigheter är ett tyngre kriterium för ett arrangörsland än transporter, hotell och arenor. Idrottsvärlden måste ta sitt ansvar och öppna ögonen för vad som nu händer i Vitryssland.

Här kan du läsa min fråga till kommissionen och Catherine Ashton och här finner du svaret.

Kvotering löser inte brister i jämställdheten

Den 6 mars gick ledande socialdemokrater ut med tio punkter de anser skulle bidra till ökad jämställdhet och också tillväxt och jobb (i Barometern OT). Bland dessa punkter finns klassiska liberala förslag som Folkpartiet länge drivit och diskuterat, både i Sverige och på det europeiska planet. Socialdemokraterna har varit alltför tysta i dessa frågor så därför vill jag välkomna dem in i debatten!
 
Men även om jag kan skriva under på många av problembeskrivningarna i artikeln så tror jag inte på kvotering eller rätten till heltid som lösning på problemen kring bristande jämställdhet och glastak. Andra metoder har bättre effekt. Läs gärna repliken i sin helhet här.

En stor vinst i debatten om revisionspaketet

Igår kväll röstade ekonomiutskottet om ett yttrande om EU:s revisionspaket, för vilken jag har varit den liberala gruppens förhandlare. En knapp majoritet antog förslaget om att ta bort EU-kommissionens krav på obligatoriskt byte av revisor vart sjätte år.

Det har varit mycket svårt att enas eftersom det är en så tydlig höger-vänster fråga. Där vänstern vill in och detaljstyra i företagen önskar jag istället stärka revisionskommitténs roll. Tvingande byrårotation leder inte till ökad konkurrens, utan stärker snarare de fyra stora aktörerna på revisionsmarknaden.

Jag har också varit kritisk till att kommissionen vill reglera revisionen inom EU genom en förordning och inte genom ett direktiv. Ett direktiv tar hänsyn till hur det fungerar på de nationella revisionsmarknaderna och ger utrymme för nationella tolkningar av reglerna.

Eftersom det främst är i finansbranschen som vi har sett bristande revision så anser jag att det är här fokus bör ligga och inte på att detaljreglera från Bryssel genom en förordning, som ger mindre utrymme för nationella anpassningar. Utfallet av omröstningen går i denna riktning och yrkar på att en större del av regleringen ska ske genom direktiv.

Ytterligare något som röstades igenom var ökade krav på upphandling av rådgivningstjänster.

Lettland nästa medlem i eurosamarbetet?

I veckan lämnade Lettland in en officiell begäran att EU-kommissionen ska bedöma landets möjligheter att sluta sig till eurosamarbetet den första januari 2014.

Det är fantastiskt att se vilken resa och framsteg Lettland har gjort bara de senaste åren. Från att ha varit i djup ekonomisk kris och år 2009 vara det första EU-land som bad om en räddningsaktion från EU och IMF till att nu ha den högsta BNP-tillväxten samt näst högsta exporten i EU.

Detta är goda nyheter för alla oss som tror på ett starkt och enat Europa. Det är också ett bevis för att euro-samarbetets tid långtifrån är utmätt.  Låt olyckskorparna kraxa vidare, jag hoppas att det lilla landet Lettland snart blir den 18: de medlemmen i eurosamarbetet!

EU måste ta tag i jämställdheten

Europa måste bli bättre på att ta tillvara kvinnors kompetens i de mäktigaste organen.

Jag skriver idag, tillsammans med jämställdhetsminister Nyamko Sabuni, på Brännpunkt i Svenska Dagbladet om vikten av att EU säkerställer jämställdheten i de egna leden.

EU-kommissionen förbereder omfattande förslag kring jämställdhet i börsbolagens styrelser, men det är minst lika viktigt att EU tittar över sina egna institutioner och hur jämställdheten fungerar där. Det blir ju slående när man ser på Europeiska Centralbankens högsta ledning som enbart består av män, och där man återigen nominerar endast en kandidat, en man, till detta uppdrag.

John Dalli avgår!

I går kom beskedet att EU:s hälsokommissionär John Dalli från Malta avgår, på grund av eventuell inblandning i ett försök att få Swedish Match att betala ut mutor.

Dalli har varit kommissionär med ansvar for hälsofrågor och konsumentpolitik sedan 2010 och jag har genom mitt arbete i Europaparlamentets utskott för inre marknad och konsumenträtt haft en hel del kontakt med honom.

Att det pågått en sådan här mutskandal som kommissionären har känt till är oacceptabelt! Det underminerar tilltron till de politiska institutionerna och det hårda – och viktiga - arbete som varje dag utförs av kommissionen och alla tjänstemän. Dessutom skadar detta ett redan hårt kritiserat EU. Det sista som behövs är tron att makthavare i Bryssel är korrupta lycksökare: Den överväldigande majoriteten av alla som jobbar i Bryssel gör det för att de verkligen tror på att gemenskap är rätt recept för en fredlig och konkurrenskraftig framtid.

Jag kommer att i nästa vecka i Europaparlamentets frågestund med Kommissionen under sessionen i Strasbourg att ställa frågor tom detta, om vilka policies som finns och hur de interna kontrollprocesserna i Kommissionen fungerar. Vi måste agera med full kraft mot misstänkt korruption.

Jag tycker att snus skall kunna säljas i de länder som så önskar. Genom den här skandalen skadas även den möjligheten och de som nu vill svartmåla snusföretag har en gyllene chans.

Anders Borg borde kräva jämställd ledning i ECB

 I dag presenterade EU-kommissionens ordförande José Manuel Barroso ett förslag om att ge Europeiska centralbanken mer makt genom att den också ska ansvara för tillsyn över EU:s banksektor.

Det är ett bra förslag men det är oacceptabelt att Europeiska centralbankens ledning och styrelse helt domineras av män. För att kunna ha en demokratisk legitimitet när man fattar beslut som berör alla medborgare i Europa är det självklart med en jämställd ledning och styrelse tycker jag.

Som jag skrev för någon dag sedan inställdes måndagens utfrågning av den nya tänkta ledamoten i Ekonomiutskottet därför att inte någon kvinna föreslagits. EU-ländernas nomineringar till de viktigaste EU-institutionerna har oftast en skrämmande ensidig kandidatlista, ECB är bara ett exempel. 

Jag blir oerhört besviken varje gång man inte lyckas föra fram en enda kvinna som kandidat. Självklart borde det tas fram en lista med kandidater som Ekonomiutskottet frågar ut där det ska finnas med åtminstone en kvinna. Vår liberala grupp har tagit fram en lista med lämpliga kvinnor.

Finansminister Anders Borg borde i kontakterna med sina kollegor kunna verka för att de ser över nomineringsprocesserna, som det är nu kan jag inte låta bli att undra om det finns ett systemfel i processen som hindrar nominering av kvinnor.

Förslag till bankunion

Idag höll Kommissionens ordförande José Manuel Barroso sitt årliga tal om "Tillståndet i unionen".


- Vi måste röra oss mot en federation av nationella stater. Det är vad som måste vägleda vårt arbete. Vi kan inte fortsätta lösa europeiska problem med nationella lösningar. Vi måste ta beslut nu, med en politisk union hägrande vid horisonten, sa Barosso. Detta kan leda till behovet av ett nytt EU-fördrag. En förverkligad ekonomisk och monetär union kan dras igång under det nuvarande fördraget, men kan bara genomföras under ett nytt, konstaterade Barosso.


I Kommissionens förslag till bankunion, som Barosso presenterade ingår en gemensam förbättrad tillsyn av Europas finansiella sektor genom att ECB blir tillsynsmyndighet för EU:s alla banker.


Det är bra med en gemensam EU-tillsyn av banker och andra finansiella institutioner. Alla EU-länder borde ingå och inte enbart euroländerna. ECB borde få en avgörande roll i tillsynen på EU-nivån för att få en enhetlig och effektiv tillämpning av bestämmelserna.

Rumänien förtjänar kritik

Situationen i Rumänien förtjänar kritik, också Europaparlamentets och Aldes tveksamhet inför den alltmer eskalerande konstitutionella krisen. Berättigad kritik gavs också i DN i fredags. Tydlighet mot Ungerns tillkortakommanden kräver samma måttstock för Rumänien, oavsett politiskt styre.

I förra veckan fick jag en redovisning av min kollega, Theodor Stolojan, premiärminister i Rumänien i början 90-talet och medlem i EPP. Vi var båda på uppdrag i Washington och jag fick då tillfälle att lära känna honom lite närmare.

Han var bekymrad över utvecklingen i sitt hemland och oroad vad folkomröstningen nu på söndag kommer att innebära. Rumäniens svårigheter att bli en stabil rättsstat bekräftades av kommissionens årsrapport om Rumänien och Bulgarien presenterad i fredags. Korruptionen och kampen mot den organiserade brottsligheten kräver ytterligare åtgärder, konstaterade Barroso i ett kärvt uttalande.

Att konstitutionella frågor hanteras på så partipolitiskt sätt som i Rumänien är helt oacceptabelt. Premiärministern Ponto och presidenten, Basescu, ligger i öppen fejd, politiskt och verbalt - ovärdigt ett EU-land.

Det är lätt att instämma i Barrosos omdöme, "Man kan inte ändra konstitutionella lagar över en natt".

EU bör vara ledande i att bekämpa skattebedrägerier och skatteflykt

Idag har EU-kommissionen lagt fram ett förslag om att bekämpa skattebedrägerier och skatteflykt från alla håll, både nationellt och internationellt.

Jag välkomnar kommissionens idéer. Vi behöver en stark EU-ram för att förstärka kampen mot skattebedrägerier och skatteflykt inom EU. Viktigast är att genomföra automatiskt utbyte av information mellan EU och tredje land. Det finns ett behov av att medlemsstaterna ger EU rätt att samordna innehåll och hitta en gemensam mall för fördragen mellan dem och skatteparadisen, annars kommer skatteflykten att fortsätta.

I tider av finanspolitisk åtstramning måste vi också kräva tillbaka dessa obeskattade tiotals miljarder euro för att öka skatteintäkterna som skulle hjälpa den reala ekonomin. Det måste genomföras effektiva skattesystem som förhindrar att medlemsstaternas skattebaser urholkas p g a missbruk och icke-beskattning.

Privat skuldsättning kan bli problematiskt

I dagens SvD Brännpunkt skriver jag och Carl B Hamilton en kommentar på EU-kommissionens rekommendationer om medlemsländernas ekonomiska politik, där även Sverige får kritik. Det är viktigt att komma ihåg att det inte bara är Grekland och Spanien som har just nu har problem. Fler än 400 000 svenskar har skulder hos Kronofogden, och en stor grupp unga är i riskzonen för överskuldsättning.

EU-kommissionens varningar bör tas på allvar. Att ta lättvindigt på riskerna med lånefester och stora konsumtionsskulder är att föra Sverige närmare den finansiella oro som så hårt drabbat våra grannar i södra Europa.

Här kan du läsa hela artikeln.

It gets better

Idag har jag deltagit i EU-kampanjen It gets better.  Ledande politiker från Europaparlamentet, Europakommissionen och Ministerrådet har i ett videomeddelande tagit ställning mot homofobi och transfobi - hatbrott och våld mot homosexuella, bisexuella och transpersoner.

Replik på Fjellner: Så budgetslarvar EU

Här kommer en replik på Christofer Fjellner som inte har publicerats i DI

Christofer Fjellner skriver om sitt arbete med granskningen av EU-kommissionens budget för 2010 (DI 2012-05-14). Fjellner har förberett en mycket gedigen rapport med krav på verktyg gentemot de medlemsstater som slarvar med EU-pengar. Det ska inte fungera att med ena handen missköta utbetalningar av EU-kommissionens pengar - och med andra handen peka finger mot Bryssel och försöka avhända sig det egna ansvaret för dessa felaktiga redovisningar. Här ställer jag mig helt bakom min moderata kollega.

Däremot förvånas jag över Fjellners slutsats att det är hans partigrupp som ställt EU-kommissionen mot väggen. Den konservativa/kristdemokratiska gruppen under Fjellners ledning drev redan under budgetkontrollutskottets förmöten linjen att kommissionen måste beviljas ansvarsfrihet. Vi liberaler ville istället att beslutet om ansvarsfrihet skulle skjutas upp till hösten. Vi ville sätta verklig press på kommissionen att tvinga medlemsstaterna att offentliggöra sina årsrapporter om spenderade EU-pengar. Att skjuta upp beslutet är inte detsamma som att neka ansvarsfrihet. Att bara skjuta upp beslutet skulle inte ha inneburit en "regeringskris". Den märkliga situationen uppstod därmed att vi liberaler drev samma linje som svenska regeringen hemma, mot den konservativa partigruppen i vilken (m) ingår.

                                                

Nu stod den liberala gruppen ensam kvar som öppet kritisk mot vissa medlemsstaters hemlighållande och smusslande med årsrapporterna. Varför hade vi inte stöd från kollegerna i andra partigrupper i detta?

EU-kommissionär Algirdas Šemeta kom i sista ögonblicket inför omröstningen med löfte om att göra även de trilskande medlemsländernas rapporter tillgängliga, ett besked vi verkligen välkomnar. Detta kan komma att bli avgörande för kommande budgetkontrollprocesser. Hade vi haft Fjellners och de konservativas stöd kanske detta löfte hade kommit ännu tidigare, och vi hade kunnat granska medlemsstaternas rapporter i god tid - och verkligen uppfylla vår roll som vakthund. Nu fick parlamentet godkänna budgeten utan fullständig insyn i dokumentationen.

Hopp om förändring tack vare liberal kamp

EU-parlamentet röstade igår om ansvarsfrihet för EU:S budget 2010. Jag, tillsammans med den liberala gruppen, valde att inte stödja beviljandet av ansvarsfrihet. Problemet ligger inte hos kommissionen utan hos de medlemsstater som inte redovisar hur de hanterat pengarna.

 

I sista stund inför omröstningen kom ett löfte från budgetkommissionär Algirdas Šemeta att de omstridda medlemsrapporterna ska göras tillgängliga. Det kom dock så sent i processen att vi inte helhjärtat kunde stödja ansvarsfrihet, men det var ett steg i rätt riktning som gjorde att vi istället för att rösta emot valde att lägga ner vår röst. Frågan är om  Šemeta hade gjort den här eftergiften om inte vi i den liberala gruppen hade hållit trycket uppe och stått fast vid vår kritik av den bristande transparensen.

Kommissonärens löfte om större öppenhet kring medlemsstaternas årsredovisningar ger hopp om förändring inför kommande budgetprocesser. Medlemsstaterna hanterar och betalar ut omkring 80% av EU-kommissionens budget. Då är det såklart oacceptabelt att med så stora brister i hur EU-kommissionens pengar hanteras och redovisas. Ansvariga politiker i berörda länder måste svar för dessa fel. Det duger inte att peka finger på Bryssel och EU när slarvet sker i den egna hanteringen.

Hur spenderas våra pengar?

Nyligen avslutades europaparlamentets budgetkontrollutskotts arbete med att granska EU:s budget för 2010. Vi liberaler i budgetkontrollutskottet ville inte ge ansvarsfrihet till vare sig ministerrådet eller kommissionen för deras sätt att spendera och framför allt redovisa sina pengar.

Läs gärna Olle Schmidts artikel i Norran om hur Europas väljare måste kunna lita på att pengarna används korrekt! 

Europa måste ha en modern rättsordning för konsumenter

I spåren av finanskrisen har vi sett alltför många statliga ingripanden för att klara av akuta situationer. Men tillfälliga lösningar måste vara just tillfälliga, så att inte stöd snedvrider konkurrensen.

I dystra tider måste kommissionen väga olika intressen mot varandra och vi måste också utveckla fler metoder för att stärka konsumenternas rättigheter.

Se Olles tal i plenum, i sin helhet här:

Europa är vårt gemensamma öde

Europa har i år tagit oerhört viktiga steg mot ett starkare, mer sammansvetsat samarbete - för att kunna bygga upp ett nytt, mer stabilt Europa ur krisens aska.

Och krisen angår oss alla, inte bara euroländerna!

Kommissionens ordförande Barroso sade i Berlin härom dagen: "Europe is our destiny. That is why we must stand together and forge a stable union, a deeper union, a stronger union."

Europas styrka har varit vår sammanhållning trots alla olikheter. Europakommissionens roll är att borga för att just den sammanhållningen kan bevaras och förstärkas.

Jag hoppas att arbetet mot de sprickor som nu syns, mellan stora och små EU-länder, mellan nord och syd, blir kommissionens viktigaste prioritet för 2012. Detta var kärnbudskapet i mitt inlägg i Europaparlamentets debatt om kommissionens arbetsprogram 2012 idag.