EU:s lösensummor finansierar terror?

Idag kom danska utvecklingsministern Christian Friis Berg till gemensamma parlamentariska församlingen.

Jag frågade om EU:s samarbete med AVS-länder när det gäller säkerhetsfrågor, främst när det handlar om de allt vanligare kidnappningarna av västerlänningar, bland annat i den instabila Sahelregionen och runt Somalia.

Flera kolleger från dessa regioner oroas över att europeiska länders lösensummor för gisslan finansierar terrorgrupper och kriminella gäng. Därigenom gör man också gisslantagande till en lönsam affär och fler kan lockas att ge sig in i branschen. En mycket knepig fråga eftersom oskyldiga civila liv hamnar i kläm mellan olika principer och mål.

Friis Berg påpekade, mycket riktigt, att det viktigaste arbetet är det preventiva. Man måste försöka hindra kidnappningarna innan de har hänt. Bland annat genom stöd till säkerhetssektorn och till stabila, demokratiskt kontrollerade institutioner med kontroll över det egna territoriet i partnerländerna. Här kan EU spela en mycket viktig roll.

Om följderna av Khadaffis fall

EU-AVS-ländernas parlamentariska möte diskuterar idag effekterna av revolten i Libyen. Framför allt delegationerna från Sahelregionen uttrycker stor oro, dels för det ekonomiska avbräcket när människor från Tchad, Niger, Mali etc förlorat sina jobb i Libyen och inte längre kan skicka hem pengar. Dels för alla de vapen och all ammunition från Khadaffis förråd, som "försvann" under kriget och nu dyker upp i händerna på kriminella gäng och olika rebellgrupper. Senast i norra Mali som i dagarna utropade sig som ny stat.

Den konservative rapportören från Malta å andra sidan menade att "flyktingströmmarna" till EU var den största politiska konsekvensen av revolten. Själv anser jag väl att Khadaffis fall och möjligheten det libyska folket fått att bygga upp en demokratisk stat är en större och viktigare följd. Särskilt som det bara var en mycket liten minoritet av alla människor som flydde den arabiska våren som faktiskt tog sig till Europa. Och det sätt vissa EU-länder reagerade på den lilla andelen flyende människor som kom, var skamligt. 

Detta sa jag också klart och tydligt inför kammaren idag.

Slutligen: den arabiska våren är ännu inte ett stängt kapitel. Även syriske presidenten al-Assad kommer en dag tvingas från makten, precis som Khadaffi. Det kan ta tid, men det kommer att hända. Vi i omvärlden måste stå redo att stödja demokratisering var och när den än händer. Det är lärdomen EU bör dra av händelserna i Libyen.

Om säkerhetssituationen i Sahel