Apropos moderaterna och historien

I unga år - i mitten av 60-talet - var jag mest intresserad av fotboll och bordtennis. Minns själv att jag var tämligen duktig i pingis, förmodligen minns jag i rosenrött.

Mitt intresse för politik i form av medlemskap i ett politiskt ungdomsförbund var begränsat. Dock övertygades jag av en god vän att bli medlem i Högerns Ungdomsförbund, eftersom man där just skulle genomföra en bordtennisturnering, som jag skulle kunna vinna.

Möjligheten att få en prisbuckla gjorde att jag blev medlem. Min far meddelade ampert att han minsann inte tänkte betala ett öre till högern. Riktigt hur just denna del löstes minns jag inte, förmodligen kom min mor till undsättning och såg värdet i anskrämlig pokal.

Nu vann jag inte turneringen till min stora besvikelse utan fick som andrapris en tung seriös skrift "Världens Religioner", inte riktigt vad jag tänkt mig precis. Men den står fortfarande i bokhyllan.

Som brukligt var skickades en ny ung medlem ganska omgående till en konferens en helg på Brännebrona Gästis, mellan Skara och Mariestad. Inte så pjåkigt att få vara ensam borta en hel helg och kanske få smaka på en mellanöl.

Där fick jag lyssna på Birger Hagård, som hade varit HUF:s ordförande, sedermera kollega i riksdagen. Han behövde inte tala länge förrän jag förstod att detta inte var ett parti för mig. Det som jag särskilt minns var hans syn på Afrika och apartheidpolitiken. Vad han sade stämde inte med vad jag lärt mig hemma vid frukostbordet.

Jag är glad att jag mötte Hagård och förstod vad högern på den tiden stod för. Mitt medlemskap blev kortvarigt.

Olle kommenterar uppgifterna om att Dawit Isaak skulle vara död

På Dawit Isaaks 47-årsdag sändes "Adaktusson" i Radio 1 där riksdagsmannen Arhe Hamednaca (S) säger att han hört att Isaak är död. Läs gärna mer här. Uppgifterna tillbakavisas av flera personer som engagerat sig i fallet.

-Jag har inte fått några sådana indikationer alls så det hoppas jag verkligen inte är korrekt, säger EU-parlamentarikern Olle Schmidt (FP) till SVT.

-Jag tror absolut inte på den uppgiften. Att en regimanhängare skulle skriva att han är ledsen förefaller också märkligt. Det är ett försök att tysta ner kampanjen, säger Meron Estefanos.

På UD:s pressjour har man inte heller fått några rapporter om att uppgifterna skulle stämma att den svenske journalisten Dawit Isaak, som suttit fängslad i Eritrea sedan 2001, kan vara död.

Olle deltog under sessionens skattedebatt

Stoppa skatteflykten
Skatteflykt, fusk och brist på insyn kostar EU och dess medlemsländer många miljoner euro i förlorade skatteintäkter varje år.

Det är viktigt att diskutera hur vi kan stärka EU:s regelverk för att undvika skatteflykt. Automatiskt informationsutbyte i skattefrågor är nödvändigt och här behöver EU agera kraftfullt.




Nej tack till eurogrupp i Europaparlamentet!
Införandet av den Europeiska terminen - att EU-länderna bland annat ska lämna in sina budgetförslag till Kommissionen - är bra eftersom det bidrar till förstärkt ekonomisk samordning inom EU och större budgetdisciplin.

Att skapa en eurogrupp inom Europaparlamentet som föreslås i en rapport om den europeiska terminen är jag emot. Det splittrar EU och försvårar samarbetet och möjligheten till fördjupad integration.

Idag blir hela Sverige lila för homosexuellas skull

Kampen för mänskliga rättigheter är långt ifrån vunnen i världen – inte heller på vår kontinent. Det ser vi bland annat när det gäller trafficking av unga kvinnor för sexuella ändamål och hur romer behandlas. HBT-personer hånas, misshandlas, och länder föreslår HBT-fientlig lagstiftning.

I flera länder i världen är homosexuella handlingar är belagda med dödsstraff. I Sydafrika har våldtäkter mot lesbiska har blivit ett stort problem. Motiven från förövarna är att statuera exempel och förändra offren.

Sverige är ett föregångsland när det gäller rättigheter för hbt-personer, men det innebär inte att vi lever i den bästa av världar. Det är fortfarande många som döljer vem de älskar. Tusentals svarar undvikande eller ljuger på jobbet om sin relation. Många hbt-personer är rädda för att diskrimineras eller att mötas av fördomar och i värsta fall hat. Också i Sverige mår många homo- och bisexuella fortfarande dåligt och självmordsfrekvensen, framför allt bland unga homosexuella män, är relativt sett väldigt hög.

Men det också finns anledningar att se ljust på framtiden. Fler och fler länder vänder i sin syn (och lagstiftning) gällande homo-, bi och transsexuella personer. Brasilien godkände nyligen äktenskap mellan personer av samma kön. Likaså har Zimbabwes premiärminister, Morgan Tsvangirai, ändrat uppfattning om homosexuella och säger nu att han vill att homosexuellas rättigheter ska skrivas in i grundlagen.

Men som sagt, kampen för mänskliga rättigheter är långt ifrån vunnen. Alla människors lika rättigheter är okränkbart och något som vi alla måste stå upp för varje dag.

Glädjens dag för Europa

Euroländernas ledare lyckades i natt nå en viktig och omfattande uppgörelse om vägen ur skuldkrisen i framför allt Grekland.

Från kontoret i Strasbourg följer vi bland annat Carl B Hamiltons (FP) och Jonas Sjöstedts (V) kommentarer om paketet.

- En glädjens dag för Europa, säger Carl B om att man nått denna överenskommelse. Han har helt rätt i detta (och börserna håller med) - vi vill inte att Europa ska krascha. Vi gläds med grekerna åt att vändningen nu förhoppningsvis kommer. Beslutet visar att Europa har kraft att agera när krisen står för dörren - och sällan har Angela Merkel sådan glöd som när hon säger att if the Euro fails, Europe fails. The Euro is much more than a currency.

Men lika dystert är det att höra Jonas Sjöstedt som alltjämt orkar vara så negativ och nationalistiskt historielös. Han verkar nästintill önska att Grekland och Europa går i kvav! Arbetarna protesterar i Grekland men Jonas Sjöstedt vänder dem ryggen.

Lösningen på krisen måste vara gemensam! I första steget europeisk men naturligtvis i förlängningen global. Europa rör oss alla.


Se gärna hela debatten mellan Jonas Sjöstedt och Carl B Hamilton här.

Lila 27/10

Idag kampanjas mot hatbrott.

Även Norge påverkas av eurozonen

Den norska EU-ambassadören Atle Leikvoll talade imorse på det nordisk-baltiska morgonmöte som vår nya kollega Kent Johansson (C) förtjänstfullt organiserade. Leikvoll talade om Norges komplexa relation till EU och underströk att - även om Norge kanske inte har euron (än?) - är de i högsta grad beroende av att EU:s ekonomiska styrning och regelverk fungerar och står stadigt. Eurozonen påverkar Norge i mycket hög grad.

- Men vore det inte en fördel för Norge om EU skulle lösas upp av finanskrisen? frågade en dansk kollega från Sosialistiske Venstreparti.

-Tvärtom, blev svaret. EU utvidgar sitt samarbete och för varje nytt steg EU tar står Norge och vi andra i EEA [europeiska ekonomiska samarbetsområdet] genast och knackar på och vill få vara med och få del av den inre marknaden.

Inte ens Norge står oberörda av eurozonens ekonomiska styrning. Så varför skulle Sverige? Därför borde vi vara med i eurozonens kärna där besluten fattas.

Klarar Zimbabwe det demokratiska lackmustestet?

Tidigare i höst under ett seminarium jag organiserade i Europaparlamentet, konstaterades att demokratin i Zimbabwe ännu är långt från säkrad. Läs gärna min artikel om detta på internationella demokratidagen.

Nu gick Morgan Tsvangirai, tidigare oppositionsledare och numera del i den regering som blev till efter en mycket tveksam maktdelningsprocess, ut med en kovändning i frågan om homosexuellas rättigheter. Läs genom att klicka här.

Lika rättigheter och respekt för homosexuellas lika och absoluta människovärde är ett av lackmustesten för en liberal, modern, politik med de mänskliga rättigheterna som bas. Särskilt i Afrika är statistiken högst luguber. Hatbrott är fortfarande legio, vi minns särskilt hatkampanjen i Uganda nyligen. Då är det glädjande med Tsvangirais utspel som kanske är en första antydan om en ny riktning.

Men faktum kvarstår: Zimbabwe har ännu långt att gå på vägen mot demokrati och mänskliga rättigheter.

Varning för splittrat EU

I går kom EU:s stats- och regeringschefer överens om att det behövs en fördragsändring för att stärka eurosamarbetet. Men man kom inte övrens om om hur skuldkrisen ska redas ut. På onsdag väntas besked efter fler toppmöten om principerna och detaljerna i krispaketet.

På agendan för helgens möten stod skuldkrisen i Sydeuropa och hur EU ska kunna skjuta till mer pengar till Europas banker - främst franska och tyska banker - som köpt mycket statspapper i bland annat Grekland.

Under toppmötena diskuterades hur den europeiska krisfonden, EFSF, ska kunna bli större. Den är för liten för att klara av att stötta både bankerna och länderna i Sydeuropa med kapital.

Det vore bra om EFSF vore ännu större, det vore mer övertygande i förhållande till de finansiella marknaderna. Det är upp till euroländerna att finna en acceptabel och hållbar modell. Men det finns samtidigt gränser för hur stora åtaganden euroländerna kan göra, och i dagsläget är endast 10 procent intecknade.

Euroländerna är ägare av fonden, men jag tycker att Sverige borde bidra med ett bilateralt lån till Grekland. Sverige kan medverka i stödinsatser jämsides med EFSF, i likhet med vad Sverige gjort rörande Irland. Sverige har tidigare lånat ut ca 6 miljarder kr till Irland. Nu bör Sverige även delta i med lån till Grekland och andra skuldtyngda länder.

Det vore en billig premie för att undvika att Grekland brakar samman. Man kan naturligtvis resonera som så att man står vid sidan och hoppas att det blåser över, men jag tycker det är en djupt omoralisk attityd.

Det är självklart att Sverige borde delta i räddningsaktionerna i Sydeuropa för att bidra till finansiell stabilitet. Detta innebär inte att hjälpa fuskarna utan de ansvarsfulla. Kan Estland, ett land med betydligt sämre ekonomi än Sverige, ställa upp och bidra så borde också Sverige kunna ställa upp och visa vår solidaritet.

Under toppmötet fattades ett annat viktigt beslut. Fru Merkel och majoriteten av EU-länderna vill nu få till stånd en fördragsändring för att komma
till rätta med krisen och slå fast eurogruppens särställning.

Jag har länge varnat för den här utvecklingen - att det skapas ett tvåfarts EU - där eurogruppen fördjupar integrationen.

Ett EU där euroområdet har egna toppmöten för de 17. Och ledarna för de 10 övriga inte tillåts vara med.

EU är en union av 27 länder - där alla medlemsländer ska vara med på samma villkor.

Att skapa en eurogrupp inom Europaparlamentet som Fru Béres föreslagit i sin rapport om den europeiska terminen är jag emot.

Det splittrar EU och försvårar samarbetet och möjligheten till fördjupad integration.

I en tid där våra ledare försöker lösa skuldkrisen är det MYCKET viktigt att hålla ihop unionen - inte splittra den.

Det är viktigt för alla de 27 medlemsländerna att ha ordning på sina statsfinanser - inte bara eurogruppen. För våra ekonomier är tätt sammanlänkade - hänger ihop.

Jag har länge påpekat faran i att stå utanför euron, vilket ger oss mindre inflytande. Ett deltagande i utlåningen till skuldtyngda länder ger oss större inflytande genom att det ger oss möjligheten att vara med och påverka samt observera oerhört viktiga ekonomiska beslut som fattas i Europa.

Fakta EFSF:
EFSF-fonden har nyligen fått en utökad utlåningskapacitet, från 220 miljarder till 440 miljarder euro. Fonden har också fått ett friare mandat som bland annat öppnar för stödköp av statsobligationer och stöd direkt till banker som drabbas av skuldkrisen.

Jag läser och berörs av de kommentarer som nyligen fällts av Dawit Isaaks barn och fru vad gäller vilken strategi som är bäst för att få honom fri, vilket går att läsa mer om här. Vi har länge vetat om denna splittring inom Dawit Isaaks familj. Som om de inte drabbats nog av allt.

Jag känner djupt för både Dawits bror, fru och barn och önskar av hela mitt hjärta att de ska få återse sin far, bror och make. Jag tror ändå inte att han kommer hem snabbare om vi är helt tysta - tvärtom är det precis vad Eritreas regim vill, att vi ska tystna och glömma. Däremot kan man visst diskutera exakt vad som ska sägas och när! Där gör Bethlehem Isaak en mycket klok poäng.

Vi är många som blivit djupt berörda av Dawit Isaaks fall och som känner stor vilja att hjälpa till och göra vadhelst vi kan för att få ett slut på den familjetragedi och det brott mot de mänskliga rättigheterna som hans långvariga frihetsberövande är. Jag vill inte tro att människor är så cyniska att de engagerar sig i ett sådant fall för egen vinnings skull.

Jag kommer att fortsätta följa Dawit Isaaks fall mycket noga. Det viktigaste av allt är att han och hans medfångar blir fria innan det är försent. Jag hoppas att vi i backspegeln ska kunna få säga att vi gjorde rätt.

ETA lägger ner sina vapen

Förra året höll den liberala gruppen i Europaparlamentet ett möte i Bilbao, Baskien. Vi besökte ett kuperat, grönt landskap med fantastisk arkitektur, ett obegripligt språk och en blodig historia. Från diktatorn Francos bombningar av civila (det som illustrerades av Picasso i den oerhört utrycksfulla tavlan Guernica) till de avskyvärda terrordåden utförda av ETA under framför allt 70- och 80-talen. Så sent som 2009 sprängdes återigen bombladdningar.

Men kanske är den blodiga delen av historien nu förbi och Baskien kan få bygga upp sitt rykte som en modern, innovativ region och en verklig del av fredsprojektet EU. ETA deklarerade igår att deras väpnade kamp är för evigt över. Må detta löfte hållas. Låt de baskiska ekarna få bli symboler för en ny epok!

Människans okvävbara frihetslängtan

Mannen bakom förtrycket i Libyen, Muammar Khaddafi, är död. Låt oss nu hoppas att 42 års diktatur kan övergå i försoning, uppbyggnad, demokrati och fred. Men framför allt frihet för det libyska folket.

2011 har i sanning varit ett historiskt år. Det som hänt i Nordafrika är fantastiskt. Men kanske blev vi mer överraskade än vi borde. När slutade vi egentligen tro på alla människors (jo, även muslimers) inneboende frihetslängtan? En läxa till framtiden är att inte underskatta den kraften. Den är universell och allmänmänsklig.

Häromdagen visade SVT en dokumentär som belyste just människans önskan om frihet. Det handlade om tonårspojkar som rymmer från oerhört slutna, förtryckande religiösa sekter i USA. De tar steget ut i något helt okänt och tvingas därmed bryta all kontakt med sin familj. Ändå väljer varje år många ungdomar att ta det modiga klivet. Trots att de varit totalt isolerade från omvärlden hela sina liv längtar de alltså till den frihet de knappt vet något om, och är beredda till stora uppoffringar för att nå dit. Det är tankeväckande.

Inga jämförelser i övrigt, men visst har vi mycket att lära av dessa olika exempel på frihetstörst! Mitt eget politiska intresse väcktes just av kampen för frihet och rättvisa i Sydafrika. Dessutom i en tid när det totalitära Sovjet höll grannregionen i ett järngrepp. Sedan dess har vi börjat ta friheten för given i Europa och västvärlden.

Liberalismen är den ideologi som i vått och torrt står upp för de frihetliga värderingarna. Människan behöver religionsfrihet, yttrandefrihet, jämlikhet. Demokrati är det enda statsskick som är förenligt med mänsklig värdighet! Men även inom Europa lever människor fortfarande i olika typer av ofrihet.

Friheten måste alltid fortsätta värnas. En liberal röst behövs alltjämt i politiken.

Seminarium i Karlstad om EU:s framtida utmaningar och prioriteringar

Några foton från vårt seminarium om EU:s framtida utmaningar och prioriteringar i fredags, i samband med FP:s landsmöte i Karlstad.



Det var mycket glädjande att det blev en fullsatt sal, trots att seminariet hölls en vardag och samtidigt som FP:s utskottsförhandlingar!



Rolf Gustavsson ledde diskussionerna.







Hela panelen samlad. Från vänster: Marit Paulsen, Cecilia Wikström, Rolf Gustavsson och jag, Olle Schmidt.

Khaddafi är död

Om nyheterna om Khaddafis död stämmer har världen en diktator mindre. Men det är mycket synd att han blev skjuten till döds istället för förd inför rätta. Det hade varit bättre om rättvisan hunnit ifatt honom i Haag - särskilt för det libyska folket som skulle fått ställa honom till svars för allt det han gjort.

Liberal röst i utrikespolitiken behövs för frihet och demokrati

Birgitta Ohlsson gjorde under FPs landsmötes sista pass ett uttalande som jag ställer mig helt bakom, om Dawit Isaaks fall. Här kan du läsa talet i sin helhet:

"Folk­par­ti­ets landsmöte 2011 har myc­ket tyd­ligt visat att par­tiet står sta­digt för­ank­rat vid sina libe­rala röt­ter. De fri­het­liga vär­dena, demo­krati och mänsk­liga rät­tig­he­ter, har varit i fokus genom hela mötet. Vår vär­de­grund är glasklar.

Där­för kan vi inte avsluta landsmö­tet idag utan att nämna Dawit Isaak. Han har i år varit fri­hets­be­rö­vad i ett decen­nium. Till­sam­mans med tjugo andra fängs­la­des han i sep­tem­ber 2001 efter ett upp­rop för demo­krati i Eri­trea. Tio år i fång­en­skap – i strid mot allt vad rätts­stat, mänsk­liga rät­tig­he­ter och demo­krati heter.

För Dawit Isaaks fri­het måste den libe­rala rös­ten höras mer i svensk utri­kes­po­li­tik. Vi måste öka insat­serna utan­för Sve­ri­ges grän­ser, genom att bland annat:
1. EU bör belägga pre­si­dent Afewerki och hans när­maste krets med inre­se­för­bud. Frys deras till­gångar och utfärda rik­tade sank­tio­ner mot dem.

2. Vi bör sna­rast skicka en högni­vå­de­le­ga­tion till Eri­trea för att kräva att få möta Dawit Isaak till­sam­mans med ett läkarteam.

3. Allt bistånd som ris­ke­rar gynna Eri­treas rege­ring måste stry­pas. Enbart huma­ni­tärt bistånd som direkt hjäl­per det eri­tre­anska fol­ket ska ges.

4. Afri­kanska Uni­o­nen, vår grann­re­gion, måste mobi­li­se­ras som en alli­e­rad. Eri­trea har kun­nat vifta bort euro­pe­isk inbland­ning i det de kal­lar ”interna ange­lä­gen­he­ter”. De kan inte lika enkelt vifta undan sina afri­kanska kollegor.

5. Svenska repre­sen­tan­ter på högsta nivå bör följa upp den Habeas-Corpus-inlaga som skic­kats till högsta dom­sto­len i Asmara om Dawit Isaaks fall.

Fri­he­ten måste segra. Fri­het åt Dawit Isaak!"


Heja Birgitta Ohlsson!

Sverige bör delta i EU:s räddningsfond

- Vi kan visa vår vilja att ställa upp svåra tider och erbjuda oss att vara med och ge vårt ekonomiska stöd i den så kallade ekonomiska räddningsfonden, Efsf. Inte hjälpa fuskarna utan de ansvarsfulla, sa jag i Landsmötesdebatten om EU.

Nedan kan du läsa hela mitt tal.

Varje vecka påminns jag om det svenska utanförskapet i EU i EU-parlamentet. I stort och smått!

I Folkpartiet har vi sedan länge påpekat faran i att stå utanför euron. Detta ger oss mindre inflytande. Vi är utanför de viktiga beslutsrummen. Och värre blir det!

Vill Sverige tillhöra EU:s inre kärna, måste vi också dela den gemensamma valutan.

Att detta inte kan ske i brådrasket är vi alla väl medvetna om. Men när EU kommer ur den svåra krisen med ett nytt tuffare regelverk - som det vi har i Sverige sedan 90-talet - då ska vi givetvis också vara fullvärdiga EU-medlemmar.

Redan idag kan Sverige gå med i den så kallade Euro-plus-pakten och lämna de fyras dystra EU-negativa gäng: Tjeckien, Ungern och Storbritannien.

Vi kan också visa vår vilja att ställa upp svåra tider och erbjuda oss att vara med och ge vårt ekonomiska stöd i den så kallade ekonomiska rädddningsfonden, Efsf. Inte hjälpa fuskarna utan de ansvarsfulla.

Kan Estland, ett land med betydligt sämre ekonomi än Sverige, ställa upp och bidra så borde också kunna ställa upp och visa vår solidaritet.

Brakar euron ihop, så når det braket oss.

Krisen är så omfattande att vi bör vi minnas Europas hemska historia.

Vad är det som säger att just generationerna efter andra världskriget i Europa har vaccinerats mot fascism, nazism och nationalism.

EU-tanken måste fortsatt aktivt bevaras. Vi får aldrig glömma det.

Liberala vänner, en sak k an jag lova er. Jag kommer att fortsätta att kämpa för euron under HELA min livstid. Må vara att socialdemokraternas Waidelich förmodligen överlever mig. Men en sak är säker - euron överlever Waidelich.



Fakta: Europeiska räddningsfonden

Europeiska finansiella stabiliseringsfaciliteten (EFSF) är en finansiell mekanism som syftar till att bevara den finansiella stabiliteten i euroområdet. Den upprättades genom ett avtal som antogs den 7 juni 2010 efter en överenskommelse mellan euroområdets finansministrar den 9 maj 2010.e viktigaste beslutsrummen Faciliteten, som upprättades för en period av tre år, tillåter utlåning av 440 miljarder euro till euroländer som inte längre kan låna från marknaden eller på annat sätt är utsatta för mycket stränga omständigheter. EFSF finansieras genom garantier som ges av euroområdets stater i proportion till deras kapitalandelar i Europeiska centralbanken. För varje enskild utlåning fastställs de exakta andelarna som varje euroland bidrar med. De medlemsstater som beviljas lån genom EFSF måste betala tillbaka pengarna med ränta. EFSF kommer att utökas från 440 miljarder euro till knappt 780 miljarder euro.

Vart är Europa på väg?

Tillsammans med mina kollegor Cecilia Wikström och Marit Paulsen organiserade jag idag ett seminarium om EU-politik i anslutning till Folkpartiets landsmöte i Karlstad. ALDE - den liberala gruppen i Europaparlamentet - sponsrade evenemanget.

Vi samtalade om Europas stora och svåra utmaningar idag - med finanskris, nationalism och ett EU som drar åt flera olika håll. Sverige, som står utanför det oerhört centrala eurosamarbetet blir alltmer politiskt marginaliserat. Det är mycket synd. Som min kollega Cecilia Wikström sa - ensam är inte stark!

Sverige borde gå med i europluspakten, och Sverige borde kunna gå med som medlem i räddningsfonden, EFSF. Då skulle vi kanske i alla fall få stå med och lyssna i dörren till rummet där besluten fattas.

Dawit Isaak tilldelas The Golden Pen of Freedom

Idag gläds vi med Dawit Isaak som har tilldelats priset Golden Pen of Freedom!

Det är den 50:e gången i ordningen som priset delas ut av organisationen World Association of Newspapers and News Publishers. Denna utnämning ger förhoppningsvis Dawit Isaaks fall än mer uppmärksamhet - och hjälper till att sätta press på den eritrianska regeringen.

Free Dawit Isaak!

Olle i plenum

Idag, 13 oktober 2011, har Olle Schmidt haft en produktiv dag i plenum. Nedan finner ni hans inlägg om Obamas jobbpaket, ny momspolitik för EU och mer pengar till Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling.

Gilad Shalit - fri i fångutväxling?

I Europaparlamentet visar man denna vecka en utställning med bilder av israeliska konstnärer, inspirerade av en text som den israeliske soldaten Gilad Shalit skrev som ung skolpojke.

Gilad Shalit växte upp och blev som värnpliktig soldat tillfångatagen av en militant palestinsk grupp 2006. Då var han 19 år gammal. Han har sedan dess hållts isolerad, inte ens röda korset har fått möta honom.

Igår kom nyheten om att man enats om en fångutväxling. Shalit ska släppas fri, liksom ett stort antal palestinska fångar som överlämnas i utbyte mot honom.

Jag hoppas detta visar på att Israel är villigt att söka en fredlig lösning. Nu måste även Hamas visa god vilja genom att erkänna Israels rätt till fredlig samexistens.

Även i Burma friges för övrigt människor i dagarna.

Workshop om små företags villkor

Under dagen stod jag som värd för en workshop inriktad på hur myndigheter genom stöd på lokal och regional nivå kan få små och medelstora företag att blomstra. Tre viktiga ledord under diskussionerna var kommunikation, information och attityd. Därför är det viktigt att det finns en bra dialog mellan företagen och myndigheterna, där man är beredda att lyssna på varandra och komma med förslag på förbättringar.



I panelen från vänster till höger: Slawomir Debczynski, Tomasz Kayser, Pascal Cools, jag, Marion Jammet, Susan Hayes och Sandor Erdo.

Mer om fiskeavtalet med Marocko

Kollegan Carl Haglund, europaparlamentariker från Svenska Folkpartiet i Finland, jobbar mycket hårt med det kontroversiella fiskeavtalet mellan EU och Marocko. Det finns stora problem med avtalet, framför allt att Marocko fortfarande inte kunnat visa att avtalet gynnar västsaharierna - fiskeavtalet tolkas nämligen som att gälla även fiskevattnen utanför det ockuperade Västsahara. Dessutom finns stora problem vad gäller fiskets hållbarhet.

Nyligen röstade Europaparlamentet mot ett initiativ om att låta EU-domstolen pröva avtalet - de svenska parlamentarikerna röstade för, det vore bra att få saken prövad - men det finns ännu möjlighet att detta initiativ blir verklighet.

Här finner du några tidigare artiklar om Västsahara och fiskeavtalet.

Habeas Corpus-inlaga till Parlamentets talman

Den 6e oktober träffade jag Europaparlamentets talman Jerzy Buzeks närmaste man i utrikesfrågor, Alexander Stutzmann. Jag lämnade över den Habeas Corpus-inlaga som förberetts av juristerna Percy Bratt, Jesús Alcala och Prisca Orsonneau och som lämnats till eritreanska Högsta Domstolen om Dawit Isaaks fall.

Jerzy Buzek lät hälsa genom sina medarbetare att han avser kräva att rådet och EU-ambassaden i Eritrea agerar om inlagan, så vi åtminstonde kan få bekräftelse av domstolen att de tagit emot begäran samt svar på vad de avser göra med den.

Arrogans och osanningar svar på frågor om Dawit Isaak

I dagarna två har vi i Bryssel haft möten i den gemensamma parlamentariska församlingen för EU- och AVS-länderna (Afrika, Västindien och Stillahavsöarna). Jag hade möjlighet att direkt fråga representanten från Eritrea om förhållandena för samvetsfångarna i Eritrea, bland annat Dawit Isaak.

Tio år i fängelse utan rättegång för Isaak och de övriga fångarna för att ha utövat sina grundläggande demokratiska rättigheter påverkade på intet sätt budbäraren från diktaturens Eritrea. Han gav som vanligt ett allmänt hållet, tämligen arrogant, svar, som till stora stycken dessutom var osant.

Jag påpekande detta med viss ilska, varvid jag bryskt blev tillrättavisad av kollegan Azzarid från Mali som ansåg att jag minsann skulle respektera det svar jag fick.

Min upprördhet avtog inte, varför jag uttryckte min djupa besvikelse över hur några av mina afrikanska kolleger gång på gång ignorerar grundläggande mänskliga rättigheter. Jag tror trots allt att en ändring är på gång, men det går i vissa fall fortfarande oroande långsamt.

Överslätande diplomati är inte mina bästa gren!

För övrigt lämnade jag idag till parlamentets talman Jerzy Buzek den Habeas Corpus-framställan som skickades till högsta domstolen i Eritrea den 4e juni, skriven bland annat av de svenska juristerna Perzy Bratt och Jesús Alcala. Buzeks närmaste man, Alexandre Stutzmann lovade att Jerzy Buzek kommer att försöka överlämna petitionen själv till högsta myndigheterna i Eritrea, samt att samtidigt kontakta Catherine Ashton om att låta EU-ambassadören i Asmara leverera petitionen personligen till högsta domstolen för att få bekräftelse på att den tagits emot.

Det blir mycket intressant att fortsätta följa denna utveckling!

En glädjens dag för svensk litteratur

I söndags låg jag inklämd i en bullrade CT-scanner, inte en särskilt angenäm upplevelse. För att få ro och mildra känslan av inkapsling hade jag tagit med mig en CD-skiva där Tomas Tranströmer själv läste ur sin rika produktion. Hans milda stämma gav mig ro och lugnade en orolig själ.

Så glad jag blev när jag idag i Bryssel nåddes av Svenska Akademiens beslut.

En enastående författare som med alla måttstockar förtjänar Nobelspriset.

Integriteten får inte offras!

Varje gång du bokar en resa samlas en mängd uppgifter om dig in. Flygbolagen sparar dina uppgifter för sina kommersiella syften, men alla dessa data kan också komma till nytta också för andra aktörer. Många länder har därför börjat kräva ut flygbolagens register, för att använda i jakten på brottslingar och terrorister.

Det är dock inte okomplicerat att låta stater bygga upp enorma register med information som konsumenter och passagerare lämnar ut. Förutom de stora kostnaderna för detta - som naturligtvis till slut hamnar på biljettpriset och skattsedeln - är integritetsfrågan oerhört viktig och central.

EU behöver ett gemensamt system för flygpassagerardata. Vi kan inte låta staterna bygga var sitt system helt utan kontroll. Och det gemensamma systemet måste vara säkert, liberalt och integritetsfokuserat.

Läs gärna hela Olles artikel i UNT, genom att klicka här.

Höga kapitalkrav på banker nödvändigt

Höga kapitalkrav är nödvändigt för att bankerna ska kunna klara en ny finanskrasch.

Under Ekonomiutskottets debatt om nya kapitalkrav för bankerna, implementeringen av Basel 3-regelverket, så sa jag att länder ska kunna ha högre kapitalkrav på bankerna om det behövs för att behålla den finansiella stabiliteten.

Finanskrisen visade att de större bankerna inte hade tillräckligtt med kapital och att kapitalet de hade var av svag kvalitet och inte kunde täcka deras kreditförluster.

Det är staten - i förlängningen skattebetalarna - som får rädda kraschande banker. Banksektorn är större i Sverige än i andra länder och därför är det större risker vid en finanskris att staten får stötta bankerna med kapital. Därför bör kapitalkraven vara minimikrav. Ett land ska kunna gå före andra länder och kunna ha högre, strängare, kapitalkrav än andra länder.