Sverige bör delta i EU:s räddningsfond

- Vi kan visa vår vilja att ställa upp svåra tider och erbjuda oss att vara med och ge vårt ekonomiska stöd i den så kallade ekonomiska räddningsfonden, Efsf. Inte hjälpa fuskarna utan de ansvarsfulla, sa jag i Landsmötesdebatten om EU.

Nedan kan du läsa hela mitt tal.

Varje vecka påminns jag om det svenska utanförskapet i EU i EU-parlamentet. I stort och smått!

I Folkpartiet har vi sedan länge påpekat faran i att stå utanför euron. Detta ger oss mindre inflytande. Vi är utanför de viktiga beslutsrummen. Och värre blir det!

Vill Sverige tillhöra EU:s inre kärna, måste vi också dela den gemensamma valutan.

Att detta inte kan ske i brådrasket är vi alla väl medvetna om. Men när EU kommer ur den svåra krisen med ett nytt tuffare regelverk - som det vi har i Sverige sedan 90-talet - då ska vi givetvis också vara fullvärdiga EU-medlemmar.

Redan idag kan Sverige gå med i den så kallade Euro-plus-pakten och lämna de fyras dystra EU-negativa gäng: Tjeckien, Ungern och Storbritannien.

Vi kan också visa vår vilja att ställa upp svåra tider och erbjuda oss att vara med och ge vårt ekonomiska stöd i den så kallade ekonomiska rädddningsfonden, Efsf. Inte hjälpa fuskarna utan de ansvarsfulla.

Kan Estland, ett land med betydligt sämre ekonomi än Sverige, ställa upp och bidra så borde också kunna ställa upp och visa vår solidaritet.

Brakar euron ihop, så når det braket oss.

Krisen är så omfattande att vi bör vi minnas Europas hemska historia.

Vad är det som säger att just generationerna efter andra världskriget i Europa har vaccinerats mot fascism, nazism och nationalism.

EU-tanken måste fortsatt aktivt bevaras. Vi får aldrig glömma det.

Liberala vänner, en sak k an jag lova er. Jag kommer att fortsätta att kämpa för euron under HELA min livstid. Må vara att socialdemokraternas Waidelich förmodligen överlever mig. Men en sak är säker - euron överlever Waidelich.



Fakta: Europeiska räddningsfonden

Europeiska finansiella stabiliseringsfaciliteten (EFSF) är en finansiell mekanism som syftar till att bevara den finansiella stabiliteten i euroområdet. Den upprättades genom ett avtal som antogs den 7 juni 2010 efter en överenskommelse mellan euroområdets finansministrar den 9 maj 2010.e viktigaste beslutsrummen Faciliteten, som upprättades för en period av tre år, tillåter utlåning av 440 miljarder euro till euroländer som inte längre kan låna från marknaden eller på annat sätt är utsatta för mycket stränga omständigheter. EFSF finansieras genom garantier som ges av euroområdets stater i proportion till deras kapitalandelar i Europeiska centralbanken. För varje enskild utlåning fastställs de exakta andelarna som varje euroland bidrar med. De medlemsstater som beviljas lån genom EFSF måste betala tillbaka pengarna med ränta. EFSF kommer att utökas från 440 miljarder euro till knappt 780 miljarder euro.