Vi måste prata om EU:s framtid!

Idag skriver jag en krönika i Göteborgs-Posten och efterlyser en debatt om EU:s framtid även i Sverige. Diskussionerna kring vilken väg Europasamarbetet kommer att ta har varit centralt under hela våren. ´Klart är att ytterligare steg mot ett alltmer integrerat EU måste ha demokratisk legitimitet. Ett nytt EU kommer aldrig att kunna skapas utan medborgarnas möjlighet att säga sitt.

Hela artikeln kan du läsa här.

Europa är vårt gemensamma öde

Europa har i år tagit oerhört viktiga steg mot ett starkare, mer sammansvetsat samarbete - för att kunna bygga upp ett nytt, mer stabilt Europa ur krisens aska.

Och krisen angår oss alla, inte bara euroländerna!

Kommissionens ordförande Barroso sade i Berlin härom dagen: "Europe is our destiny. That is why we must stand together and forge a stable union, a deeper union, a stronger union."

Europas styrka har varit vår sammanhållning trots alla olikheter. Europakommissionens roll är att borga för att just den sammanhållningen kan bevaras och förstärkas.

Jag hoppas att arbetet mot de sprickor som nu syns, mellan stora och små EU-länder, mellan nord och syd, blir kommissionens viktigaste prioritet för 2012. Detta var kärnbudskapet i mitt inlägg i Europaparlamentets debatt om kommissionens arbetsprogram 2012 idag.

Olle deltog under sessionens skattedebatt

Stoppa skatteflykten
Skatteflykt, fusk och brist på insyn kostar EU och dess medlemsländer många miljoner euro i förlorade skatteintäkter varje år.

Det är viktigt att diskutera hur vi kan stärka EU:s regelverk för att undvika skatteflykt. Automatiskt informationsutbyte i skattefrågor är nödvändigt och här behöver EU agera kraftfullt.




Nej tack till eurogrupp i Europaparlamentet!
Införandet av den Europeiska terminen - att EU-länderna bland annat ska lämna in sina budgetförslag till Kommissionen - är bra eftersom det bidrar till förstärkt ekonomisk samordning inom EU och större budgetdisciplin.

Att skapa en eurogrupp inom Europaparlamentet som föreslås i en rapport om den europeiska terminen är jag emot. Det splittrar EU och försvårar samarbetet och möjligheten till fördjupad integration.

Även Norge påverkas av eurozonen

Den norska EU-ambassadören Atle Leikvoll talade imorse på det nordisk-baltiska morgonmöte som vår nya kollega Kent Johansson (C) förtjänstfullt organiserade. Leikvoll talade om Norges komplexa relation till EU och underströk att - även om Norge kanske inte har euron (än?) - är de i högsta grad beroende av att EU:s ekonomiska styrning och regelverk fungerar och står stadigt. Eurozonen påverkar Norge i mycket hög grad.

- Men vore det inte en fördel för Norge om EU skulle lösas upp av finanskrisen? frågade en dansk kollega från Sosialistiske Venstreparti.

-Tvärtom, blev svaret. EU utvidgar sitt samarbete och för varje nytt steg EU tar står Norge och vi andra i EEA [europeiska ekonomiska samarbetsområdet] genast och knackar på och vill få vara med och få del av den inre marknaden.

Inte ens Norge står oberörda av eurozonens ekonomiska styrning. Så varför skulle Sverige? Därför borde vi vara med i eurozonens kärna där besluten fattas.

Att utesluta euron är inte att ta ansvar

Partiledarkandidaten Anna-Karin Hatt menar att Centerpartiet visat ledarskap genom att ha duckat i eurofrågan (14/8). Hon vill ”önska våra europeiska vänner all den lycka” som kommer att krävas. Detta trots att hon i DN den 22 juli skrev att Centern ska vara ”drivande i det europeiska samarbetet”. Folkpartiet menar att ledarskap handlar just om att samarbeta, inte gräva ner sig bakom sin nationsgräns. Europasamarbetet kräver ledarskap i såväl goda som svåra tider.

Jacques Delors, under lång tid EU-kommissionens ordförande, visade exempelvis ett stort mått av ledarskap när han drev visionen om en inre marknad. Den ger oss idag ett stort välstånd men skapar också ett ömsesidigt beroende mellan EU-länder. När Lettland och Island, på grund av felaktig ekonomisk politik, nyligen var nära ruinens brant påverkades även Sverige. Så mycket att vi såg anledning att låna dem pengar. Inte för att vi har en gemensam valuta, utan för att vi samarbetar tätt.

En gemensam valuta innebär en gemensam penningpolitik. Det innebär att medlemsländer inte kan devalvera sig ur ett högt kostnadsläge. Varken statsbudgetar eller priser kan tillåtas skena, utan varje land som deltar måste föra en ansvarsfull politik.

En gemensam valuta kräver dock inte en gemensam finanspolitik. Däremot måste några grundläggande regler följas. Stabilitetspaktens krav på begränsade underskott, statsskuld och inflation ska se till att inget land äventyrar den gemensamma välfärden. Därför var det mycket olyckligt att två stora euroländer redan 2003 undantogs från sanktioner när de bröt mot stabilitetspaktens krav, och lika allvarligt är det att konsekvenserna uteblivit för ett land som redovisat falsk statistik.

På kort sikt behövs det lånegarantier mellan euroländer, men på lång sikt innebär solidaritet inte i första hand transfereringar av skattemedel länderna emellan. Solidaritet betyder att man respekterar gemensamma regler för att inte äventyra det gemensamma välståndet. Respekten för reglerna måste öka genom hårdare sanktioner mot dem som bryter mot reglerna.

I den allvarliga kris som Europa just nu befinner sig i sätts solidariteten på svåra prov. Det handlar inte endast om euron och den gemensamma penningpolitiken utan om EU-samarbetet i vidare mening, såsom inre marknadens sätt att fungera, flyktingpolitiken, den fria rörligheten och Schengensamarbetet. Men för att unionen ska hålla ihop krävs ledarskap och ett tydligt engagemang från politiska företrädare såväl i Sverige som i resten av EU. Att helt avföra svenskt euromedlemskap från den politiska dagordningen är ett exempel på det motsatta.

BIRGITTA OHLSSON (FP)
EU-minister, partistyrelseledamot

OLLE SCHMIDT (FP)
europaparlamentariker, partistyrelseledamot

Publicerat i SvD den 17 augusti 2011. Artikeln finns också att läsa här.