Nya EU-regler för att få skadestånd från karteller

Idag leder var fjärde kartellärende till skadestånd. Därför står jag helt bakom kommissionens mål att öka möjligheten för de som drabbats av karteller att också få ersättning - oavsett var i ledet man befinner sig.

Vi måste säkerställa att konsumenter som handlar på den inre marknaden har bästa tänkbara möjlighet att försvara sig mot överprissättning, vårdslösa företag eller produktfel. Och det görs allra bäst genom en Europeisk grupptalan. Idag har 16 medlemsländer regler som möjliggöra grupptalan. Dessa kan vara alltför restriktiva eller verkningslösa, och därför krävs enhetliga regler på EU-nivå.

Som rapportör för inremarknadsutskottets yttrande hade jag gärna sett att grupptalan funnits med i direktivet, men det är ju upp till parlamentarikerna som tar vid i juli att driva frågan vidare.

New rules adopted on claiming damages from cartels Today MEPs voted through new rules on the ability of consumers and businesses to claim damages when harmed by an infringement of competition law. Key issues relate to disclosure of evidence and the binding effect of national decisions in other member states. The final agreement allows an exemption from disclosure of the leniency statement, that is, the document in which there is an admission of involvement in a cartel. However, the Parliament did negotiate some safeguard provisions. It was also agreed that a decision of a national competition authority would be binding over the courts in that member state, but not binding over the courts of other EU member states. Chair of the European Parliament's Economic and Monetary Affairs committee Sharon Bowles (LibDem, UK) said: "The Parliament was initially concerned about a generic principle of protecting leniency statements from disclosure, but accepted that opening these up would be detrimental to the work of the Commission in cartel detection. "This was a landmark agreement as the first co-decision procedure on competition policy, for which Commissioner Almunia should be given credit for responding to the Parliament's request. Under a very fast timeframe, we have finalised one of the most important pieces of consumer legislation in this mandate. "This should end the practice whereby cases are brought under certain jurisdictions because offending parties know they will get softer treatment." ALDE shadow rapporteur Olle Schmidt (Folkpartiet, Sweden) said: " Anti-competitive practices cause substantial harm to the EU's economy and affect the trust of consumers. High costs and procedural and legal obstacles discourage both private individuals and SMEs from exercising their rights. The new rules provide real and higher levels of redress for consumers and businesses that have been harmed by cartels and make it easier to claim damages, especially for those further down in the supply chain."

Enhetliga regler för kortköp är nödvändiga

Europaparlamentet håller som bäst på att arbeta fram ny lagstiftning om betaltjänster och en eventuell reglering av de avgifter som banker tar ut av varandra när konsumenten belatar med kort.

Det krävs enhetliga regler och lägre avgifter för köp med kort, för att förenkla handel över gränserna. Trots att jag länge varit tveksam till reglering är det tydligt att marknaden i det här fallet inte klarar att komma åt överprissättningen utan inblandning från lagstiftare.

Jag skrev nyligen en artikel om just detta i Svenska Dagbladet som du kan läsa här.

Marknadskontroll är viktigt men vi måste akta oss för överreglering

Idag var jag värd för ett seminarium i Europaparlamentet om marknadstillsyn. Inbjudna till panelen var bland annat den liberala parlamentarikern Jürgen Creutzmann, Hans Ingels från Kommissionen och representanter från näringsliv och intresseorganisationer.

Marknadskontroll inom den inre marknaden är ett hett ämne just nu och kommissionen har i år presenterat ett paket med förslag gällande marknadskontroll av produkter och produktsäkerhet. Marknadskontroll och harmonisering är viktigt för att säkerställa att EUs konsumenter skyddas från farliga produkter och att EUs företag konkurrerar på lika och förutsebara villkor. Det är en förutsättning för att den inre marknaden, en av EUs hörnstenar, ska kunna fungera effektivt och bidra till tillväxt och jobb i Europa. Men det är viktigt att vi är på vår vakt. Om pendeln slår över till överreglering och administrativt krångel riskerar vi att hämma företags möjlighet till att skapa tillväxt. Vi måste våga lita på EU-medborgarnas sunda förnuft och att de kan ta ansvar för sig själva!

Grekland är på rätt väg

Tillsammans med några kolleger från Europaparlamentets utskott för inre marknad och konsumenträtt är jag några dagar i ett stekhett Aten för att se hur den grekiska ekonomin mår. I januari 2014 tar Grekland över som ordförande i Europeiska rådet och landet har fortsatt stora problem. Den ekonomiska obalansen och 60 procents ungdomsarbetslöshet är de största orosmolnen.

I förra veckan talades det mycket om ett tredje stödpaket till Grekland. I Tyskland förbereder man sig nu för val och finansministern Wolfgang Schäuble sade att Grekland kan behöva ytterligare ett stödlån för att komma på fötter. Kanslern Angela Merker har inte uttryckt sig på samma sätt och EU:s finanskommissionär Olli Rehn har snarare talat om omstrukturering av landets statsskuld. Ovissheten är förödande för den redan bräckliga ekonomin. Glädjande nog tyder opinionssiffror på att det grekiska folket fortsatt litar på EU och vill behålla euron. Stödet för euron i Grekland är den samma som i Tyskland.

Men det finns positiva tecken trots att Grekland upplever sitt 6e år i recession, märk att USA hade tre år i recession under de svåra åren på 1920- och 30- talen. Handelsbalansen förbättras, exporten ökar, importen minskar och konkurrenskraften ökar väsentligt. De hårda besparingarna har burit frukt. Turismen slår i år all rekord. Inkomsterna från turismen stiger i år från 15,5 miljoner euro till 17 miljoner euro. Då turism står för 15 procent av landets BNP är den ökningen mycket viktigt.

Dock är den offentliga administrationen svår att reformera. Dagens besvikelse var att lyssna på fackföreningsrörelsen som inte verkade ha förstått allvaret i situationen. De våldsamma demonstrationerna sågs som ett nödvändigt uttryck för den frustration grekerna känner. Något eget ansvar ville man inte kännas av, även om man talade om vikten av konsensus.

Grekland biträdande EU-minister och utskottets ordförande Malcolm Harbour.

Ett mer stimulerande möte var med landets biträdande minister för europafrågor, Dimitris Kourkoulas. Enligt honom är det värsta som nu kan hända en ny diskussion om ett Grexit, ett grekiskt utträde ur eurosamarbetet. Det skulle skapa politisk och social oro, och som i sin tur leder till osäkerhet bland investerarna. Det sista Grekland behöver är att hamna i ännu en neråtgående spiral.

Dagen avslutades i Pireus hamn, en av Europas största och den största hamnen i Medelhavet. Jag undrade över var hur man såg på Kinas ökande engagemang i hamnen genom det helägda kinesiska bolaget Casco som investerat miljarder i hamnen. Jag fick diffusa svar vilket möjligen antyder känsligheten i frågan.

Detta var bara första dagen av flera, men jag är nu övertygad om att Grekland på rätt väg. Framtiden ser fortfarande osäker ut men hittills har alla ekonomer som kraxat om Grexit haft fel och måhända viktigare, grekerna vill ha kvar euron trots alla uppoffringar. Enligt dem är alternativet än värre.

Jag och kollegerna i Pireus hamn.

Smaksatt snus i Sverige närmare räddning

Idag röstade Europaparlamentets inre marknadsutskott om EU-kommissionens förslag gällande reglering av tobaksprodukter. Som den liberala gruppens förhandlare i utskottet har jag drivit linjen att snuset fortsättningsvis ska säljas enbart i Sverige, men att snuset ska undantas från de nya reglerna för smaktillsatser.

Jag anser att EU-kommissionen har tänkt fel. Antingen är snuset en inre marknadsprodukt som kan säljas i hela EU och också regleras på EU-nivå, eller så är det inte det. Idag vill kommissionen både förbjuda snuset på den europeiska marknaden men samtidigt reglera produkten i Sverige. Detta är inte rimligt.

Mitt förslag är att Sveriges permanenta undantag i anslutningsavtalet med EU även ska gälla de nya reglerna om smaksättning och paketering.

Jag är mycket nöjd med att mitt förslag fick brett stöd i utskottet. Svenskt snus har en smak, och det har kommissionen inte rätt att reglera. Har vi ett undantag för snuset måste vi även ha det när det gäller smakregleringarna.

Europaparlamentets slutliga position avgörs av utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet som röstar om direktivet den 10 juli. Hela Europaparlamentet tar sedan ställning till detta i en avgörande omröstning i september.

Dagens omröstning i inre marknadsutskottet var ett steg i rätt riktning, mot ett fortsatt undantag för det svenska snuset.

Vi måste stå upp för EU-samarbetet

Idag var det jubileum för Kangaroo-gruppen. Det var nämligen den 100:e gången gruppens styrelse träffades och vi hade dagen till ära EU-kommissionens ordförande José Manuel Barroso som gästtalare.


Kangaroo-gruppen grundades 1979 av Karl von Wogau and Basil de Ferranti. Gruppen är en sammanslutning av företrädare från EU:s institutioner, akademin och näringslivet. Vårt huvudsakliga mål är ett fullständigt genomförande av den inre marknaden, eurons stabilitet och förverkligandet av en gemensam säkerhets- och försvarspolitik i EU.

Under sitt anförande sade Barroso att det nu är mycket viktigt att hålla ihop EU-samarbetet, och att stötta den inre marknaden är därför centralt. Han påpekade att just Kangaroo-gruppen är en av de viktigaste delarna av arbetet för att verkligen genomföra den inre marknaden.

Jag frågade Barroso om vad som händer med Storbritannien, och han ansåg som mig att det är mycket viktigt att Storbritannien är kvar i EU-samarbetet. Storbritannien har bidragit med mycket för frihandel och andra marknadsekonomiska principer. EU skulle helt klart förlora på att Storbritannien lämnade samarbetet, och landet skulle på samma sätt förlora mycket på att lämna EU. Många brittiska Europaparlamentariker gör ett mycket bra jobb, men har ingen plattform att diskutera på hemmaplan.

Idag består vårt samarbete av 27, snart 28, medlemmar och det är inte rimligt att Storbritannien och Danmark kan bromsa de andras utveckling. Barroso sade att euron är EU, och EU är euron. Jag håller med och tycker att kommentar gäller för också Sverige. Om vissa länder är motvilliga medlemsländer kommer det alltid att skapa skiljelinjer och konflikter mellan de som vill gå vidare och de som helt inte vill vara med.

Barroso avslutade med att säga att Europas intellektuella just nu klagar på EU, att de är som "global complaining Cassandras". Vi som tror på EU måste berätta varför. Vi måste lyfta fram positiva saker som de öppna gränserna och den inre marknaden. Särskilt vi svenskar måste stå upp för EU-samarbetets fördelar.



Kommissionens ordförande Barroso till höger i bild.



EU:s inre marknad fyller 20 år

Den inre marknaden har gett oss större valfrihet, lägre priser och bättre levnadsstandard. Jag talade på ämnet i dagens debatt i parlamentet.

Den inre marknaden - version 2

Idag presenterade kommissionären Michel Barnier äntligen den andra inre marknadsakten. Det här är ett efterlängtat steg mot en förbättrad inre marknad.

Förslag innehåller 12 åtgärder som alla är viktiga för vår gemensamma marknad, som tillgång till transport- och energinät, e-handel, och andra chanser för företagare. Dessa är alla förslag vi på ett eller annat sätt redan behandlat i Europaparlamentet. Extra roligt att Barnier även kommer att lägga krut på rätten till bankkonton och transparenta priser vid kortbetalning vilket är saker jag arbetat för i Europaparlamentet.

Så klart finns det även delar som jag tycker saknas i förslaget. Exempelvis behöver EU ett hållbart system för upphovsrätt, något som den här gången inte fick plats bland prioriteringarna. I budgettider som dessa är vi väl medvetna om svårigheterna med politiska prioriteringar, och vi i Europaparlamentet får istället axla rollen att lyfta frågan på Barniers agenda.

I år fyller EU:s inre marknad 20 år. Under dessa 20 år har det hänt mycket. Europeiska konsumenterna har fått ökad valfrihet och lägre priser. Medborgarna har fått möjlighet att resa fritt och bosätta sig och arbeta var de vill. Ungdomar har fått möjlighet att studera utomlands – en möjlighet mer än 2,5 miljoner studenter har utnyttjat de senaste 25 åren.

För 23 miljoner företag i EU har den inre marknaden gett tillgång till 503 miljoner konsumenter - snart 507 med Kroatien - och utländska investeringar. Budskapet är tydligt och bevisen är entydiga: en stark, fördjupad och integrerad inre marknad skapar tillväxt, sysselsättning och ger de europeiska medborgarna möjligheter som de inte hade för 20 år sedan.

Det är absolut nödvändigt att den inre marknaden förstärks i dessa tider av ekonomiska svårigheter. Enkla regler och gränslösa handel är rätt recept för tillväxt i EU.

Nytt uppdrag!

Jag tror att vi alla just nu längtar efter sommar och semester, men det finns också mycket att se fram emot i höst. För egen del ser jag fram emot att arbeta med energifrågor. I utskottet för inre marknad och konsumenträtt har jag blivit utsedd att skriva ett betänkande på kommissionens energifärdplan för 2050.

Kommissionens färdplan innehåller olika förslag för hur vi kan uppnå EU:s mål om minskning av koldioxidutsläpp, säkerställa tillgången till energi i framtiden och förbättra EU:s konkurrenskraft. År 2050 kan tyckas ligga långt i framtiden, men kommissionens initiativ är en viktig uppföljning till EU:s 2020-mål och planerna måste läggas nu för att hinna förverkligas. Att inte ha långsiktiga strategier för energiområdet skapar osäkerhet på marknaden och bromsar nya investeringar, vilket är helt fel riktning för en bransch där nya lösningar behövs.

Det är också viktigt att EU:s medlemsländer har en gemensam strategi för energiförsörjningen. Det finns stordriftsfördelar att hämta. En gemensam koordinerad energistrategi på EU-nivå leder till lägre kostnader jämfört med genomförande av separata nationella energistrategier. Om vi tillsammans kan spara pengar kan vi också lägga mer resurser på att hitta nya, effektivare lösningar för framtidens energiförsörjning. Jag är glad över uppdraget och ser fram emot att i höst kavla upp ärmarna.

Hellre morot än piska!

CCCTB - en gemensam, konsoliderad europeisk bolagsskattebas - är ett viktigt första steg till en bättre konkurrenskraft hos europeiska företag och en effektivare inre marknad. Det ger fler jobb, minskar företagens kostnader och avskaffar onödig byråkrati. Se hela Olles inlägg i plenum här:

Inre marknaden - konsumenternas marknad

Det är tjugo år sedan den europeiska inre marknaden skapades. Fri rörlighet för människor, kapital, varor och tjänster är ett framgångsrecept!

Den inre marknaden ger framför allt möjligheter till Europas konsumenter och medborgare. I Europaparlamentets utskott för inre-marknadsfrågor är konsumenterna alltid i fokus.

Just nu diskuterar vi bland annat en rapport om lättare tillgång till enkla bankkonton. Säg att du bor i ett land men jobbar i ett annat - eller att du åker utomlands för en kort period för att jobba eller studera. Då ska det vara enkelt och smidigt att genast öppna den allra enklaste formen av konto till en rimligt låg kostnad. Den här typen av åtgärder gör vi för att det ska vara så lätt som möjligt att röra sig över gränserna. Men dessutom för att det ska bli enklare att vara konsument i alla EU-länderna! Om fler får tillgång till enkla bankkort innebär det också att fler kan t.ex. handla via internet, handla i olika länder, och det ger i sin tur tillväxt och chans till fler jobb. Något som dagens Europa så väl behöver.

Under våren och sommaren har jag fått uppdraget att förhandla för den liberala gruppen i ett par frågor som rör ytterligare åtgärder för den inre marknaden. En rapport som jag ska "skugga" är den om handel via internet och mobiltelefoner - alltså säkra köp med nya elektroniska verktyg. Framför allt mobiltelefonens roll som betalkanal kommer sannolikt växa och förändras. Då måste lagstiftningen vara alert och följa med i den tekniska utvecklingen!

Hjulen snurrar tack vare Europas entreprenörer

För ett tag sedan uppmärksammade jag att i år firar vi tjugo år med Europas gemensamma inre marknad. Den inre marknaden är inte bara en framgång för Europas konsumenter, utan även för EU:s alla entreprenörer och företagare. En gemensam marknad innebär att man får en potentiell målgrupp på 500 miljoner människor istället för enbart det egna landets fåtal miljoner!

Idag lanserar några kolleger ur den liberala gruppen i Europaparlamentet - och jag - en kampanj för att främja just Europas småföretagare. Vi vill uppnå tre saker:
1) förenkling av regler och minskat regelkrångel,
2) enklare tillgång till finansiering,
3) förenkla för fler att etablera sig på en större marknad.

Varför är företagarna så viktiga? Jo - för att det är främst tack vare dem som jobb skapas, service tillhandahålls, nya innovationer tas fram och Europa byggs bärkraftigt.

Företagaranda + Europas inre marknad = grunden för vår framtid!

Den inre marknaden - EU:s största framgångssaga?

Den som kan sin europahistoria vet att fröet till EU såddes i Romfördragen 1957. Redan då sattes visionen om de fyra ekonomiska friheterna: fri rörlighet för tjänster, varor, personer och kapital. Tillsammans innebär dessa friheter, enkelt uttryckt, att Europa ville skapa en gemensam, inre marknad där nationella gränser inte skulle få stå i vägen för handel och utveckling.

Inte förrän 1992 förverkligades dock den inre marknaden på allvar när europeiska enhetsakten - Single European Act - trädde i kraft. I klartext: man tog bort en lång rad byråkratiska och rättsliga hinder för fri handel mellan EU-länderna. Dåvarande inre-marknadskommissionären var den tyske liberalen Martin Bangemann.

Den inre marknaden fyller alltså tjugo år i år och det om något är väl värt att fira!

Ett par exempel: Med en gemensam inre marknad kan svenska företag enkelt vända sig till Europas samtliga 500 miljoner invånare istället för till bara de 9 miljoner svenska konsumenterna. EU-kommissionen rapporterar att inre marknaden har gett 2,75 miljoner nya jobb och en tillväxt på 1,85 procent mellan 1992 och 2009. Ökad konkurrens och förenklingar för handel - inte minst för småföretagare - har lett till lägre priser och större valfrihet för konsumenterna. Gemensamma ansträngningar har gett tydligare regler kring miljöskydd, djurskydd och ursprungsmärkningar så att Europas konsumenter ska kunna göra informerade egna val.

Själv är jag ledamot i Europaparlamentets utskott för den inre marknaden och för konsumentfrågor. Ni kan alltså vara lugna - jag kommer få tillfällen att återkomma till inremarknadsfrågorna många fler gånger under det kommande året.

Även Norge påverkas av eurozonen

Den norska EU-ambassadören Atle Leikvoll talade imorse på det nordisk-baltiska morgonmöte som vår nya kollega Kent Johansson (C) förtjänstfullt organiserade. Leikvoll talade om Norges komplexa relation till EU och underströk att - även om Norge kanske inte har euron (än?) - är de i högsta grad beroende av att EU:s ekonomiska styrning och regelverk fungerar och står stadigt. Eurozonen påverkar Norge i mycket hög grad.

- Men vore det inte en fördel för Norge om EU skulle lösas upp av finanskrisen? frågade en dansk kollega från Sosialistiske Venstreparti.

-Tvärtom, blev svaret. EU utvidgar sitt samarbete och för varje nytt steg EU tar står Norge och vi andra i EEA [europeiska ekonomiska samarbetsområdet] genast och knackar på och vill få vara med och få del av den inre marknaden.

Inte ens Norge står oberörda av eurozonens ekonomiska styrning. Så varför skulle Sverige? Därför borde vi vara med i eurozonens kärna där besluten fattas.

Att utesluta euron är inte att ta ansvar

Partiledarkandidaten Anna-Karin Hatt menar att Centerpartiet visat ledarskap genom att ha duckat i eurofrågan (14/8). Hon vill ”önska våra europeiska vänner all den lycka” som kommer att krävas. Detta trots att hon i DN den 22 juli skrev att Centern ska vara ”drivande i det europeiska samarbetet”. Folkpartiet menar att ledarskap handlar just om att samarbeta, inte gräva ner sig bakom sin nationsgräns. Europasamarbetet kräver ledarskap i såväl goda som svåra tider.

Jacques Delors, under lång tid EU-kommissionens ordförande, visade exempelvis ett stort mått av ledarskap när han drev visionen om en inre marknad. Den ger oss idag ett stort välstånd men skapar också ett ömsesidigt beroende mellan EU-länder. När Lettland och Island, på grund av felaktig ekonomisk politik, nyligen var nära ruinens brant påverkades även Sverige. Så mycket att vi såg anledning att låna dem pengar. Inte för att vi har en gemensam valuta, utan för att vi samarbetar tätt.

En gemensam valuta innebär en gemensam penningpolitik. Det innebär att medlemsländer inte kan devalvera sig ur ett högt kostnadsläge. Varken statsbudgetar eller priser kan tillåtas skena, utan varje land som deltar måste föra en ansvarsfull politik.

En gemensam valuta kräver dock inte en gemensam finanspolitik. Däremot måste några grundläggande regler följas. Stabilitetspaktens krav på begränsade underskott, statsskuld och inflation ska se till att inget land äventyrar den gemensamma välfärden. Därför var det mycket olyckligt att två stora euroländer redan 2003 undantogs från sanktioner när de bröt mot stabilitetspaktens krav, och lika allvarligt är det att konsekvenserna uteblivit för ett land som redovisat falsk statistik.

På kort sikt behövs det lånegarantier mellan euroländer, men på lång sikt innebär solidaritet inte i första hand transfereringar av skattemedel länderna emellan. Solidaritet betyder att man respekterar gemensamma regler för att inte äventyra det gemensamma välståndet. Respekten för reglerna måste öka genom hårdare sanktioner mot dem som bryter mot reglerna.

I den allvarliga kris som Europa just nu befinner sig i sätts solidariteten på svåra prov. Det handlar inte endast om euron och den gemensamma penningpolitiken utan om EU-samarbetet i vidare mening, såsom inre marknadens sätt att fungera, flyktingpolitiken, den fria rörligheten och Schengensamarbetet. Men för att unionen ska hålla ihop krävs ledarskap och ett tydligt engagemang från politiska företrädare såväl i Sverige som i resten av EU. Att helt avföra svenskt euromedlemskap från den politiska dagordningen är ett exempel på det motsatta.

BIRGITTA OHLSSON (FP)
EU-minister, partistyrelseledamot

OLLE SCHMIDT (FP)
europaparlamentariker, partistyrelseledamot

Publicerat i SvD den 17 augusti 2011. Artikeln finns också att läsa här.

Globalisering är inte ett hot

Globalisering är inte ett hot - det är möjligheten för Europa! Vi måste fortsätta bryta ner barriärer och gränser för att inte bli isolerade. Vi européer måste våga vara djärvare.

EU:s inre marknad är vårt viktigaste redskap för att ta EU ur den ekonomiska krisen. En svensk studie visar att mellan 200-300 miljarder Euro skulle kunna sparas om vi lyckas avlägsna de hinder som idag finns för de fyra fria rörligheterna inom EU. Det är pengar som våra företag och medborgare skulle kunna använda till utveckling och investering. Vilket skapar arbete och ökat välstånd i Europa.

Fullbordandet av den inre marknaden är långt ifrån klart och nu krävs att vi här i parlamentet, kommissionen och medlemsländerna arbetar gemensamt för att förverkliga de möjligheter som finns för den inre marknaden.

Utformningen av den inre marknaden behöver också anpassas till dagens verklighet. Vi måste se till att de hinder som idag finns för elektroniska handel försvinner. Våra medborgare, och särskilt den yngre generationen, har svårt att acceptera de många hinder som finns för att handla varor i ett annat europeiskt land på Internet.

Jag välkomnar därför Kommissionär Barniers Single Market Act som fokuserar på många viktiga områden. Samtidigt hade jag gärna sätt att arbetet hade kommit längre. Professor Monti har tidigare gjort en utomordentlig analys av situationen och av vilka områden som behövde satsas på och jag hade därför gärna sett att förslagen var mer detaljerade.

Om detta talade jag igår i Europaparlamentet under minisessionen i Bryssel.