Överlappande EU-regelverk resultat av bankunionen

Under måndag eftermiddag besökte Europeiska Centralbankens chef, Mario Draghi, Europaparlamantet för offentlig utfrågning i utskottet för ekonomi och valutafrågor. Bland annat diskuterades hur det nya regelverket för bankunionen kommer att fungera i praktiken och hur demokratisk kontroll ska kunna utkrävas. Jag fick möjlighet att ställa en fråga.

Jag berömde Draghi för ECBs nya jämställdhetspolicy som innebär att man ska fördubbla antalet kvinnor på ledande positioner i banken. Det är ett ämne som ligger mig varmt om hjärtat.
Min första fråga till Mario Draghi rörde vilka konsekvenser en fullständig bankunion (som berör euroländerna) skulle få för det Europeiska systemet för tillsyn av de finansiella marknaderna där alla 28 EU-länder deltar. Blir inte det institutionella ramverket för EU för komplext och överlappande?

Risken är att man inte längre kan reagera snabbt vid en kris eftersom ECB är tillsynsmyndighet för storbanker i euroområdet och nationella tillsynsmyndigheter är tillsynsmyndighet för banker utanför euroområdet.  Draghi vidhöll att institutionerna kommer att kunna fortsätta verka effektivt i det nya institutionella ramverket. Ramverket kommer att innebära en viss överlappning för att säkerställa ett nödvändigt informationsutbyte mellan institutionerna.

Ordförande Sharon Bowles menade dock att frågan om överlappande regelverk är en fråga som diskuteras mellan medlemsstaterna.

Jag frågade också hur det nya ramverket kommer att påverka övervakningen av banker som har sitt säte i länder utanför eurozonen men har verksamhet inne i eurozonen. För Sverige, som ju tyvärr inte är med i eurosamarbetet, är det en högst relevant fråga. Draghi menade att övervakningen i framtiden kommer att utföras på samma sätt som idag. Från ett övervakningsperspektiv kommer alltså, enligt honom, ingenting förändras för svenska banker.

EU behöver en vision bortom krisen

För mig är federalism inte ett fult ord. Jag tror att det är nödvändigt att EU tar betydande steg till ett mer utökat samarbete.

Dagens kris, i synnerhet inom eurozonen och för de skuldsatta länderna, har krävt och kommer med nödvändighet fortsatt att kräva ett mer sammanflätat Europa. Här handlar det om akuta åtgärder för att skapa förtroende och stabilitet för Europa. Men det behövs också en vision bortom krisen.

Läs hela min krönika i Göteborgs Posten

Svenskt inflytande kommer att minska

I dagens Sundsvalls Tidning skriver jag i en krönika om att Sverige bör vara med i den utveckling som just nu sker inom EU, annars finns risken att hamna i periferin.

Det som nu sker är i relation till vad som händer i Grekland. På söndag går Grekland till val - igen! Valet i början av maj skapade ett dödläge. Ingen regering kunde bildas, och flera extrema partier fick ett ökat stöd. Valresultatet var alltså inte så lätt att tolka - frånsett en massiv motvilja mot åtstramningar som anses komma från EU, samt en gigantisk misstro mot de etablerade partierna.

I kölvattnet av detta växer ett starkare samarbete fram mellan de länder som har en gemensam valuta. Det kan leda till vissa länder sluter sig samman i något som mer liknar en federal union. En union Sverige kan komma att stå utanför.

Här kan du läsa hela krönikan.

I morgon röstar vi om 2-packet

I morgon röstar Europaparlamentet om två lagstiftningsförslag, det så kallade 2-packet, som stärker kommissionens befogenheter att övervaka nationella budgetar.

Den väg som som leder oss ur krisen är ett mer fördjupat samarbete. För att nå dit behövs en ekonomisk politik som leder till sunda och stabila stadsfinanser och en högre tillväxt. Jag välkomnar därför de två lagförslagen, 2-packet, som ytterligare skärper den ekonomiska övervakningen av eurozonen.

Även Norge påverkas av eurozonen

Den norska EU-ambassadören Atle Leikvoll talade imorse på det nordisk-baltiska morgonmöte som vår nya kollega Kent Johansson (C) förtjänstfullt organiserade. Leikvoll talade om Norges komplexa relation till EU och underströk att - även om Norge kanske inte har euron (än?) - är de i högsta grad beroende av att EU:s ekonomiska styrning och regelverk fungerar och står stadigt. Eurozonen påverkar Norge i mycket hög grad.

- Men vore det inte en fördel för Norge om EU skulle lösas upp av finanskrisen? frågade en dansk kollega från Sosialistiske Venstreparti.

-Tvärtom, blev svaret. EU utvidgar sitt samarbete och för varje nytt steg EU tar står Norge och vi andra i EEA [europeiska ekonomiska samarbetsområdet] genast och knackar på och vill få vara med och få del av den inre marknaden.

Inte ens Norge står oberörda av eurozonens ekonomiska styrning. Så varför skulle Sverige? Därför borde vi vara med i eurozonens kärna där besluten fattas.