Grekland är på rätt väg

Tillsammans med några kolleger från Europaparlamentets utskott för inre marknad och konsumenträtt är jag några dagar i ett stekhett Aten för att se hur den grekiska ekonomin mår. I januari 2014 tar Grekland över som ordförande i Europeiska rådet och landet har fortsatt stora problem. Den ekonomiska obalansen och 60 procents ungdomsarbetslöshet är de största orosmolnen.

I förra veckan talades det mycket om ett tredje stödpaket till Grekland. I Tyskland förbereder man sig nu för val och finansministern Wolfgang Schäuble sade att Grekland kan behöva ytterligare ett stödlån för att komma på fötter. Kanslern Angela Merker har inte uttryckt sig på samma sätt och EU:s finanskommissionär Olli Rehn har snarare talat om omstrukturering av landets statsskuld. Ovissheten är förödande för den redan bräckliga ekonomin. Glädjande nog tyder opinionssiffror på att det grekiska folket fortsatt litar på EU och vill behålla euron. Stödet för euron i Grekland är den samma som i Tyskland.

Men det finns positiva tecken trots att Grekland upplever sitt 6e år i recession, märk att USA hade tre år i recession under de svåra åren på 1920- och 30- talen. Handelsbalansen förbättras, exporten ökar, importen minskar och konkurrenskraften ökar väsentligt. De hårda besparingarna har burit frukt. Turismen slår i år all rekord. Inkomsterna från turismen stiger i år från 15,5 miljoner euro till 17 miljoner euro. Då turism står för 15 procent av landets BNP är den ökningen mycket viktigt.

Dock är den offentliga administrationen svår att reformera. Dagens besvikelse var att lyssna på fackföreningsrörelsen som inte verkade ha förstått allvaret i situationen. De våldsamma demonstrationerna sågs som ett nödvändigt uttryck för den frustration grekerna känner. Något eget ansvar ville man inte kännas av, även om man talade om vikten av konsensus.

Grekland biträdande EU-minister och utskottets ordförande Malcolm Harbour.

Ett mer stimulerande möte var med landets biträdande minister för europafrågor, Dimitris Kourkoulas. Enligt honom är det värsta som nu kan hända en ny diskussion om ett Grexit, ett grekiskt utträde ur eurosamarbetet. Det skulle skapa politisk och social oro, och som i sin tur leder till osäkerhet bland investerarna. Det sista Grekland behöver är att hamna i ännu en neråtgående spiral.

Dagen avslutades i Pireus hamn, en av Europas största och den största hamnen i Medelhavet. Jag undrade över var hur man såg på Kinas ökande engagemang i hamnen genom det helägda kinesiska bolaget Casco som investerat miljarder i hamnen. Jag fick diffusa svar vilket möjligen antyder känsligheten i frågan.

Detta var bara första dagen av flera, men jag är nu övertygad om att Grekland på rätt väg. Framtiden ser fortfarande osäker ut men hittills har alla ekonomer som kraxat om Grexit haft fel och måhända viktigare, grekerna vill ha kvar euron trots alla uppoffringar. Enligt dem är alternativet än värre.

Jag och kollegerna i Pireus hamn.

Europas ansvar och ny ECB-chef

Skapas nya barriärer i Europa?
Igår presenterade Cecilia Malmström ett "Meddelande om Migration", som jag efter att jag läst de första rubrikerna kände mig något tveksam inför. Håller den fria rörligheten i Europa på att gå i graven? Sedan lyssnade jag på Cecilias presskonferens och läste hennes papper senare på kvällen och blev lugnad. Cecilia lyckas balansera mellan dem som kräver hinder och gränskontroller i tid och otid för att hålla bort människor från Europa och dem som vet att det öppna och fria Europa i grunden är stor fördel och en human rättighet för dem som söker sig till vår kontinent.

Därtill behöver Europa inom en snar framtid ett tillskott av arbetskraft till vår åldrande världsdel.

Redan idag kan länder temporärt införa gränskontroller inom Schengen-systemets ram. Nu vill Kommissionen att den typen av beslut tas på EU-nivå om situationen är av så allvarlig karaktär. Detta tycker jag är bra åtgärd.

För att kunna hålla öppna gränser måste självfallet krav kunna ställas. Vi vet att den organiserade brottsligheten och skrupellösa människohandlare alltid kommer att utnyttja öppenhet och frihet för den egna vinningens skull. Vi får därför inte vara naiva, det gynnar bara de främlingsfientliga krafterna som alltid kommer att främja isolationism och nationalism.

Dock vill jag säga att Berlusconi och Sarkozy reagerade på ett måhända förutsägbart men enligt min mening både ologiskt och oeuropeiskt sätt. Av 650.000 människor på flykt i Nordafrika har närmare 25.000 sökt sig till Europa. I Sverige tog vi emot 80.000 från det forna Jugoslavien under Balkankriget på 90-talet.

Ny ECB-chef
Är det möjligt att Tyskland kan överlåta ansvaret för Den Europeiska Centralbanken -hjärtat i euro-samarbetet - till en italienare?

Ja, det verkar faktiskt så. Mario Draghi - idag centralbankschef i Rom - verkar vara huvudkandidaten för att efterträda nuvarande ECB-chefen, Jean-Claude Trichet.
Det jag har hört och sett av Draghi är imponerade. Jag hade föredragit den förre Bundesbankschefen, Axel Weber, men han gjorde sig obekväm i Paris genom ett antal öppenhjärtiga och kontroversiella uttalanden om ECB:s sätt att sköta krisen.
Som en kompromisskandidat har min kollega från Svenska Folkpartiet, Carl Haglund, och jag funderat om inte chefen för Finlands Bank, Erkki Liikanen, skulle kunna vara lämplig.

En kommentar som jag har hört är att det i så fall skulle bli väl mycket Finland i euro-toppen, där ju kommissionären Olli Rehn också återfinns. Möjligen har också valet i Finland och diskussionen om Finlands stöd till Portugal kunnat påverka.

Hursomhelst, Mario Draghi är ett mycket gott namn för det extremt svåra uppdraget att leda ECB.

G20-möte och Vem blir ny ECB-chef? Inte Weber, inte Draghi - men kanske Liikanen?

G20-möte
Centralbankschefer tillhörde förr inte den profession som behövde utstå alltför mycket ljus och uppmärksamhet. Deras position var ju helt annorlunda än idag, där oberoendet från den politiska nivån är en viktig del av penningpolitikens fundament.

I förra veckan var det Riksbanken som stod i förgrunden och idag är det ECB:s tur.

Igår väntade världen på vad Federal Reserve och Ben Bernanke var beredda att göra för att få fart på den amerikanska ekonomin. Fed-chefen meddelade att banken nu köper statsobligationer för 600 miljarder dollar, riskfyllt och omdiskuterat världen över. Kommer räddningsaktionen att lyckas eller innebär den ytterligare problem för världsekonomin? Meningarna går isär, och somliga menar att nu startar på allvar ett valutakrig.

Jag tror inte det, utan världens ledare - som för övrigt träffas i Seoul på G20-möte i nästa vecka - vet att protektionism och gränshinder aldrig kan vara lösningen.

Vem blir ny ECB-chef?
Om ett år går den mandatet ut för nuvarande chefen för Europeiska Centralbanken, ECB. Fransmannen Jean-Claude Trichet har enligt min mening varit en utmärkt ECB-chef, i de stormigaste av tider har han visat imponerande lugn och fasthet.

Nu börjar diskussionen på allvar om vem som skall efterträda honom. Länge verkade det tämligen självklart att den tyske Bundesbankchefen Axel Weber var den självklare. Tyskland har mer eller mindre blivit ulovat att ta över efter Frankrike.
Holländaren Duisenberg var den inledande kompromissen, när de två Euro-giganterna inte kunde enas.

Men nu har den frispråkige Weber fallit i onåd hos president Sarkozy, sägs det. Själv lyssnade jag på Axel Weber häromveckan i Strasbourg. Han var imponerande måste jag säga, tydlig och klar. Men öppenhet och tydlighet gillas inte av alla, i synnerhet inte inom penningpolitikens värld.

Webers huvudkonkurrent är hans italienske kollega, Mario Draghi, som också är ordförande i Finacial Stability Board, som har sitt mandat från G20-gruppen. Också Draghi har jag träffat några gånger, en högligen kompetent person.

I de sista av veckor har en annan kandidat börjat nämnas bland kolleger i utskottet; chefdirektören för Finlands Bank, Erkki Liikannen. Han har varit kommissionär och finansminister.

Finland och finländska politiker har gott anseende inom EU. Nuvarande kommissionär Olli Rehn är mycket uppskattad för sitt gedigna förändringsarbete för att stärka euron. Så var också Liikanen under sin tid som kommissionär.

Kanske är kompromissen från Finland denna gång? Och nog vore det extra bra för Sverige om vi fick en nordbo som ECB-chef?

Liberal partikongress i Helsingfors

Befinner mig på ELDR:s kongress i Helsingfors. I morgon kommer jag att leda en frågestund om euron med kommissionär Olli Rehn.

Partigruppen ELDR är en sammanslutning av ett 50-tal liberala partier i Europa. Kongressen i år är den största i ELDR:s historia: över 700 gäster och drygt 500 röstande delegater.

Finlands statsminister Mari Kiviniemi, från finska centerpartiet, och kulturminister Stefan Wallin, från svenska folkpartiet, höll inledningsanförande. Kiviniemi talade om vikten om att ha starka, robusta regler för euron. Hon framhöll också hur viktigt det är att lösa frågan med en allt mer åldrande befolkning i Europa.

Just nu pågår tal av kandidaterna till vice ordförande-posten i ELDR-partiet.

I morgon kommer jag att leda en utfrågning med EU:s ekonomikommissionär, liberalen och finländaren Olli Rehn. Vi kommer att diskutera förslaget till skärpt budgetstyrning i EU för att förstärka eurosamarbetet, som Olli Rehn presenterade häromveckan.

Läs mer om kongressen på ELDR:s hemsida.

Hårdare budgetdisciplin behövs i EU

EU-kommissionen lade i går fram ett paket med lagförslag i syfte att stärka budgetdisciplinen i EU. Förslagen handlar både om att bättre samordna och staga upp ländernas ekonomier och om att införa snabbare och effektivare sanktioner mot euroländer som bryter mot EU:s regler för länders skulder och budgetunderskott.

För att förtroendet för euron ska återställas krävs att Sverige agerar för att reglerna för euron blir så stränga som möjligt. Efter Greklandskrisen är tiden då man kan slösa bort skattebetalarnas pengar förbi. Det behövs både hängslen och livrem i ekonomiska politiken så att det inte uppstår en ny Greklandskris. Och de nya reglerna om sanktioner borde gälla för alla medlemsländer.

I en artikel i Svenska Dagbladet Opinion föreslår Carl B Hamilton och jag att gå ännu ett steg längre. Om man misstänker att ett land redovisar falsk statistik borde EU:s statistikmyndighet, Eurostat, också kunna göra oanmälda inspektioner, "gryningsräder", för att kolla upp hur siffrorna stämmer.

Kommissionens lagförslag är välkomna och välbehövliga. De är ett skydd för EU-medborgarna mot alltför spendersugna politiker och mot framtida finanskriser!

Signalen till Turkiet måste vara tydlig

Flera av EU:s medlemsstater försöker smita från löften som redan är givna till Turkiet. Detta skapar stor osäkerhet i kandidatlandet. Turkiet ska välkomnas som EU-medlem men måste först uppfylla kraven om medlemskap. För att kunna göra detta behöver landet stöd, men även en tydlig signal från EU.

Se mitt tal i parlamentet som jag höll igår där jag uppmanade kommissionär Olli Rehn att se över demokratibiståndet till Turkiet. Se hela talet på YouTube

Kommissionärskandidaten Rehn stödjer svenskt medlemskap i euron

I dag måndag startar utfrågningarna i Europaparlamentet av kandidaterna till EU-kommissionen. Jag deltog i kväll i utfrågningen av Olli Rehn från Finland som är kandidat till kommissionärsposten för ekonomiska och monetära frågor.

Frågan som jag ställde till liberalen Rehn löd:
När Sverige gick med i EU 1995 förhandlade Sverige inte fram ett undantag från EMU:s tredje steg, vilket Danmark och Storbritannien gjorde. Jag undrar hur ni Olli Rehn ställer er till att Sverige permanent skulle stå utanför EMU:s tredje steg och inte ansluta sig till den gemensamma valutan? Kan Sverige under en längre period, stå utanför euro-samarbetet utan att bryta mot sina förpliktelser mot unionen och fördragen? Kommer ni att aktivt att ta upp frågan med den svenska regeringen?

Olli Rehn svarade på svenska att han tycker frågan om svenskt medlemskap i euron är viktig för Sverige och Europa. Han sa att det är riktigt att Sverige inte fick ett undantag från att gå med i det tredje steget i EMU och införandet av euron i Sverige. "Men som du kommer i håg röstade Sverige nej till euron i en folkomröstning 2003. Medlemskap i eurozonen är en fråga för svenska folket att bestämma."

Olli Rehn sa att han ska göra vad han kan för att hjälpa till att övertyga svenskarna om eurons fördelar: "Som engagerad europé vill jag se att Sverige blir medlem i euron. Det är ett beslut som svenska folket måste fundera på. Jag såg Anders Borg i en intervju i svenska tidningar reflekterat över attdet är viktigt att Sverige har beslutanderätt i EU, vilket euron innebär. Det är ett uttalande som är viktigt för att öppna en diskussion i Sverige. En diskussion som jag gärna deltar i".

Min följdfråga till Olli löd:
"Den senaste opinionsundersökningen i Sverige visar att svenskarna är för deltagande i eurosamarbetet. En del har sagt att en rörlig växelkurs, som Sverige har, stör konkurrenssituationen i Europa. Den svenska kronan dök med 25 procent under finanskrisen. En del påstår att det är ett förtäckt statsstöd att ha en rörlig växelkurs. Det är ett allvarligt perspektiv som gärna vill ha dina kommentarer kring".

Olli Rehn svarade att det är viktigt att ha rättvisa spelregler i den ekonomiska politiken. Rehn vill gärna att alla nordiska länder ansluter sig till euron.

"Jag känner till den inhemska debatten i Sverige. Jag vill att det svenska folket för diskussionen och på ett nytt beslut som är positivt. Som nordbo vill jag gärna se Sverige som euromedlem. Det viktigt att alla nordiska länder är med i eurosamarbetet".

Olli Rehn har varit kommissionär för utvidgning under en väldigt expansiv period och då visat prov på stor handlingskraft. Han är mycket kompetent och jag har stora förhoppningar på honom som kommissionär för ekonomiska och monetära frågor. Det är en fördel för oss svenska parlamentariker med en kommissionär ansvarig för euron som kommer från ett grannland som vi har mycket goda relationer med.