Grekland befinner sig i en djup kris - både politiskt och ekonomiskt. Det kommer att ta landet minst tio år att komma på fötter.Grunden för krisen är att grekerna i åratal konsumerat över sina tillgångar i kombination med ett korrumperat politiskt system.
Det som behövs i Grekland är ett mycket tufft reformprogram i kombination med ett stramt sparprogram.
Hela den grekiska ekonomin måste reformeras. Det handlar om reformer av arbetsmarknad, skatte- och pensionssystem, interndevalvering i form av sänkta löner, sänkt konsumtion och investeringar från omvärlden.
I en radiodebatt i måndags diskuterade jag om Grekland bör lämna unionen med Adam Cwejman, Liberala ungdomsförbundets ordförande, som krävt i en debattartikel SvD att det införs en exitstrategi för eurosamarbetet.
Det innebär att länder som grovt missköter sina statsfinanser och bryter mot det gemensamma regelverket som en sista utväg kan tvingas lämna valutasamarbetet. Han skriver att "'styrkan i förslaget ligger i att utträden ur valutaunionen i sådana fall kommer att ske under ordnade former."
Men jag delar inte Adams åsikt.
1) För det första löser ett utträde inte Greklands problem. Lösningen på den europeiska skuldkrisen och Greklands problem ligger inte i att Grekland lämnar valutaunionen. Kostnaderna för Grekland och för Euroländerna blir enorma. Skulderna finns kvar även landet lämnar unionen.
Att återvända till sin gamla valuta, drachmern, och devalvera sig ur krisen för att få bättre konkurrenskraft är i teorin en tänkbar lösning. Men i praktiken innebär det att förtroendet för drachmern kommer att sjunka kraftigt och lånen blir ännu dyrare att betala tillbaka. Skuldfällan blir ännu svårare att ta sig ur.
Som Swedbanks chefsekonom, Cecilia Hermansson, säger i Sydsvenskan så skulle det ta månader att ta tillbaka drachmern. Under den tiden hinner alla fly landet med sina pengar".
Det var inte eurons fel att Grekland konsumerade över sina tillgångar, utan att man inte höll sig till sin budget. Därför krävs det att man ställer tuffa krav, men att slänga ut dem löser inga problem - utan skapar nya.
2) För det andra ifrågasätter jag om ett land kan gå ur euron - skulderna finns kvar och dominoeffekterna blir enormaEn fungerande exitstrategi kanske låter som en god idé, men det sänder fel signaler till marknaden. Ska länder kunna ta några sabbatsår från samarbetet när man hamnat i en ekonomisk kris, för att sedan hoppa på tåget när ekonomi stabiliserats?
Förutom att det är komplicerat rent administrativt sänder det också negativa signaler till marknaden om ett instabilt samarbete där länder väljer att gå ut genom dörren när det krisar. Det är alltså av yttersta vikt att vi får lagstiftningspaketet om starkare ekonomisk styrning från EU på plats.
I en rapport från den schweiziska banken UBS målas det upp en dyster bild av vad som kommer att ske om en svagare medlemsstat väljer att lämna samarbetet.
Konsekvenserna av ett avhopp skulle bli statsbankrutt, bolagskonkurser och att banksystemet och utrikeshandeln kollapsar. En grekisk medborgare kommer att få räkna med en kostnad på mellan 90 000-109 000 kronor det första året och 28 500-38 000 kronor de efterföljande åren, om landet väljer att lämna euron.
Medlemsstaterna som är exponerade mot Grekland kan räkna med stora förluster eftersom de och deras banker har stora lån till Grekland. Effekterna för andra euroländer blir enorma om ett land tvingas ut.
Enligt UBS är det betydligt dyrare ekonomiskt att gå ur jämfört med att rädda Grekland, Irland och Portugal. Kostnaden skulle gå på 1 000 euro, eller drygt 9 000 kronor, per invånare. Här kan du läsa
UBS-rapporten.
3) För det tredje underminerar en exitstrategi förtroendet för hela valutaunionen.I en rapport från den Nederländska banken Rabobank slås det fast att de ekonomiska effekterna av att bryta upp en valutaunion är osäkra och negativa.
Om Grekland tvingas lämna euron kommer deras lån i euro att öka kraftigt eftersom landet är en stor nettolåntagare. Och ett utträde ur euron skapar problem inte bara för Grekland utan även för de andra medlemsstaterna. Om ett land tvingas ur unionen sätter det genast press på andra svaga länder att också lämna unionen och en ond cirkel skapas.
Det som behövs är nya reformer och omstrukturering av vissa länders statsskuld. Även om den ekonomiska tillväxten kommer att vara svag de kommande åren, skulle ett uppbrott från euron göra saken ännu värre.
4) För det fjärde finns det inte stöd i unionen för att sparka ut Grekland ur euronI den europeiska debatten är fokus inte på att skapa en exitstrategi, snarare att stärka eurosamarbetet genom att skapa ett stramare regelverk för länder som missköter sina statsfinanser och möjlighet att införa sanktioner mot de länder som bryter mot reglerna.
Ska vi sparka ut Grekland för att de inte har följt reglerna, enbart för att höja förtroendet för euron i Sverige. Vad är det för solidaritet? Nej, vi behöver hålla ihop unionen och inte medverka till att splittra den.
Jag vill gärna fortsätta diskussionen med Adam och har bjudit ned honom till Bryssel för att diskutera krisen med mig och andra beslutsfattare inom EU.
Här kan du lyssna till radiodebatten med Adam
Här kan du läsa Adams artikel i SvD
Här är en länk till en radiodebatt som jag deltog i idag i finsk radio.
Europaparlamentets talman Jerzy Buzek och EU-kommissionär Cecilia Malmström var inbjudna som huvudtalare. Båda har engagerat sig personligen i Dawit Isaaks fall. Cecilia Malmström berättade bland annat om det nya initiativ hon tagit i kontakter med Catherine Ashton (EU:s "utrikesminister") så sent som samma dag.
