Överenskommelse nådd som reglerar handel med värdepapper i Europa

Vi har kämpat länge, med tretton trialogförhandlingar, men igår kväll kom äntligen Europaparlamentet, där jag har varit förhandlare för liberala gruppen (ALDE) och rådet överens om en politisk överenskommelse gällande ett av de viktigaste EU-direktiven som reglerar handel med värdepapper i Europa, direktivet om marknader för finansiella instrument (MiFID2) och förordningen MiFIR.

Det är viktigt att ha fungerande finansmarknader i Europa samtidigt som vi måste undvika överreglering. Genom överenskommelsen ökar vi konkurrensen mellan olika handelsplatser, stärker skyddet för investerare och förbättrar genomlysningen av värdepappersmarknaderna. Därmed skapas förutsättningar för en bättre kapitalförsörjning till företag, vilket i sin tur främjar tillväxt i små- och medelstora företag i Europa. Genom en ökad harmonisering av regelverket tar vi ytterligare ett steg mot en gemensam europeisk värdepappersmarknad.

Vi reglerar också för första gången högfrekvenshandel eller robothandel på EU-nivå. Genom de nya reglerna ökar robustheten och vi får säkrare och stabilare finansmarknader vilket är bra för den finansiella stabiliteten.

Jag har under förhandlingarna framgångsrikt argumenterat för att de nya genomlysningsreglerna ska vara väl avvägda för att obligationsmarknaderna även fortsättningsvis ska kunna fungera effektivt.

Därför är jag nöjd med att vi för första gången kommit överens om att införa gemensamma europeiska genomlysningsregler för obligationsmarknaderna. Det är dock oerhört viktigt att EU-länderna kan hantera sin förvaltning av statsskulden till en rimlig kostnad. I förhandlingarna har jag därför framgångsrikt försvarat den svenska och andra mindre penningmarknader i små valutaområden. 

Jag gläder mig åt att det även fortsättningsvis kommer att finnas förutsättningar för välfungerande och attraktiva penningmarknader i små länder med egen valuta som Sverige. Det var mycket viktigt för mig att införa genomlysningsregler och samtidigt se till att handeln med räntepapper inte försämras. Jag är verkligen glad för att ha fått gehör för mina förslag.

Finansiell transaktionsskatt - en giftig skatt?

Idag presenterade Budgetkommissionär Semeta sitt förslag till finansiell transaktionsskatt, FTT. Skatten riskerar att dränera Europas kapitalmarknader på riskvilligt kapital och att handeln flyttar till länder utanför Europa.

Jag är som liberal öppen för att diskutera sätt att hitta nya skattekällor, nu och efter finanskrisen, men skatt på finansiella transaktioner är fel för att öka skatteintäkterna på i Europa.

Erfarenheterna från den svenska transaktionsskatten på handel med värdepapper i slutet av 80-talet, den så kallade valpskatten, är avskräckande. Skatteintäkterna blev inte så stora som förväntat eftersom handeln flyttade till London och skatten avskaffades 1990. En Europeisk FTT leder till att handeln flyttar till oreglerade marknader utanför Europa. Ska en transaktionsskatt införas måste den införas globalt för att den ska kunna fungera.

Även om transaktionsskatten i Kommissionens förslag är låg, 0,1 procent, på handeln med aktier och statspapper och 0,001 procent på derivat så är skatten ett slag mot Europas kapitalmarknader.

Europa behöver effektiva, väl fungerande, kapitalmarknader där små- och medelstora tillväxtföretag kan söka sin finansiering till en rimlig kostnad. En finansiell transaktionsskatt riskerar att leda till att småsparare får stå för notan genom att skatten förs över från bankerna till sina kunder. Högre kostnader för sparande till pensionen är inte rätt väg fram.

En skatt på finansiella transaktioner är först och främst en politisk markering från vänsterhåll mot finanssektorn. De onda spekulanterna ska klämmas åt. Man vill kasta grus i maskineriet och göra värdepappershandeln dyrare, svårare och långsammare.

Sverige har i förhållande till andra länder en stor banksektor. En skatt på transaktioner riskerar att leda till att handeln i Sverige flyttas till länder utanför Europa.

Kommissionen tror att andra länder utanför Europa kommer att följa efter och införa skatten. Det är naivt. Bland de rikaste länderna i världen, G 20-länderna, är USA, Kanada och Australien emot att införa skatten. För att den ska fungera måste den vara global eftersom handeln är global. De enda som gynnas av en ny Europeisk skatt är finansmarknaderna i New York, Singapore, Hong Kong med flera.

Syftet att få in mer pengar till EU:s kassa och att finansbranschen bidrar till samhället är bra. Men en transaktionsskatt är fel metod eftersom det stryper Europa på kapital.

Jag tror istället att det kan införas en låg momssats på finansiella tjänster, en så kallad, finansiell aktivitetsskatt. Men det bör ske i samråd med branschen.

En FTT är fel metod för att skapa ett mer konkurrenskraftigt Europa och riskerar att bli ett slag i luften. Enligt Kommissionens beräkningar leder skatten till en halv procent lägre tillväxt. I 40 år har transaktionsskatten diskuterats - det är dags att sluta diskutera denna skatt och istället fokusera diskussionen på hur vi kan skapa högre tillväxt och jobb i Europa.

Sparare i värdepapper behöver också mer skydd

Den som sparar i bankkonto har rätt till ersättning om banken går i konkurs. Den ersättningen har höjts till 100 000 euro genom EU-direktivet om insättningsgaranti.

Just nu ser Europaparlamentet över ett annat direktiv nämligen om investerarskydd. Det handlar bland annat om att personer som placerat pengar hos värdepappersbolag som begår brott ska kunna få en högre ersättning. Mitt förslag är att ersättningen borde höjas från 25 000 till 100 000 euro. Kunder som väljer att investera sina pengar genom ett värdepappersbolag bör ha samma skydd som om de hade investerat pengarna genom en bank eller andra kreditinstitut.

Detta är del i mitt betänkande som presenteras i parlamentets ekonomiutskott i Strasbourg ikväll.