Catherine Ashton har svarat på min fråga om Oswaldo Payás död

Oklarheterna kring den kubanske frihetskämpen Oswaldo Payás död kvarstår. Det var den 22:a juli 2012 som Payá omkom i en bilolycka. Hans familj är övertygad om att han mördades på grund av sitt engagemang för demokrati, mänskliga rättigheter och yttrandefrihet på Kuba. Payá belönades 2002 med Sacharovpriset och nominerades flera gånger till Nobels fredspris. Hans berömmelse skyddade honom från att fängslas, men inte från att trakasseras och kanske inte heller från att mördas.

Det finns för många frågetecken kring den tragiska bilolyckan och därför har jag frågat EU:s höga representant för utrikesfrågor Catherine Ashton om hon kommer att diskutera fallet med representanter från den kubanska regimen. Jag har också frågat om hon stödjer en internationell utredning av fallet. Idag svarande hon, men tyvärr bara svepande och passade vidare ansvaret till FN:s råd för mänskliga rättigheter.

 

Det är tråkigt att EU inte sätter ned foten och står upp för demokrati och mänskliga rättigheter. Att respektera demokratiska principer och mänskliga rättigheter borde idag vara en självklarhet i världens alla länder, men så är tyvärr inte fallet.

Nedan kan du läsa Catherine Ashtons svar.

 

"P-010754/2013

Svar från den höga representanten/vice ordföranden Catherine Ashton

(25.10.2013)

EU följer människorättsaktivisternas situation på Kuba på nära håll och tar regelbundet upp därtill hörande frågor i sin politiska dialog med de kubanska myndigheterna på alla nivåer.

Krav på en internationell och oberoende utredning har överlämnats officiellt till FN:s råd för mänskliga rättigheter. Nu är det upp till FN:s råd för mänskliga rättigheter att avgöra hur relevant det är att inleda en utredning i ärendet. Den höga representanten/vice ordföranden upprepar sitt svar på fråga E-004347/2013[1]: EU och dess institutioner förfogar inte över den sortens mekanismer som krävs för att inleda en sådan utredning, men kommer även fortsättningsvis att bevaka situationen på nära håll."

Aung San Suu Kyi får sitt Sacharovpris efter 23 år

Idag, den 22 oktober, tog oppositionsledaren Aung San Suu Kyi från Burma emot det Sacharovpris hon vann år 1990. Då var hon i husarrest från vilken hon släpptes först i november 2010. I fyllnadsvalen till parlamentet i april 2012 vann hennes parti 43 av 45 möjliga mandat. Aung San Suu Kyi leder just nu landets parlamentariska opposition.

Det är en enastående händelse att Aung San Suu Kyi efter 23 år nu äntligen får ta emot sitt pris. Det är en av de mer minnesvärda händelserna jag upplevt under alla mina år i Europaparlamentet och kan jämföras med det oförglömliga talet Vaclav Havel höll i Europaparlamentet år 2009.

Aung San Suu Kyi höll också hon ett fantastiskt tal om yttrandefrihet och det arbete som fortfarande återstår för att alla ska kunna tala fritt i Burma. Här har EU-kommissionen och Europaparlamentet ett ansvar att stödja och granska yttrandefriheten i EU:s partnerländer. På samma sätt som i många av EU:s medlemsländer har den demokratiska utvecklingen i Burma på kort tid tagit ett stort steg framåt. Jag tror att Andrej Sacharov hade varit mycket glad över att se Aung San Suu Kyi ta emot priset i Europaparlamentet.

Aung San Suu Kyi håller tal under sin prisceremoni i Europaparlamentet i Strasbourg idag

Pressinbjudan: Det juridiska arbetet för Dawit Isaak

Reportar utan gränser bjuder in till presskonferens den 22 mars 2012 klockan 15.00 på Advokatfirman Bratt & Feinsilber, Linnégatan 89A, Stockholm.
Medverkande: Juristerna Jesús Alcalá och Percy Bratt, Björn Tunbäck (Reportrar utan gränser) och Europaparlamentariker Olle Schmidt.

I somras lämnades en Habeas corpusinlaga till Eritreas Högsta domstol. Sedan blev det tyst kring Dawit Isaak. Men det juridiska arbetet och det politiska spelet för hans frihet har fortsatt med oförminskad intensitet. Vid presskonferensen redogörs för den senaste utvecklingen i fallet Dawit Isaak.

Habeas corpus innebär att myndigheterna i Eritrea som håller Dawit Isaak fängslad är skyldiga att visa upp honom inför en domstol som beslutar om han alls får hållas kvar. Habeas corpus finns inskriven i eritreansk lag och den eritreanska regeringen har själv offentligt framhållit förfarandet som en del av eritreansk rätt. Enligt den eritreanska rättegångsbalken (Criminal Procedures Act) får ingen misstänkt hållas längre än 28 dagar innan åtal väcks.

-Det är viktigt att vi fortsätter föra kampen för rättstatens principer och för yttrandefriheten även i Eritrea. Jag hoppas att detta initiativ leder till att Asmaras högsta domstol prövar Dawit Isaaks fall och att man från det eritreanska rättsväsendets sida slår fast det orimliga att hålla honom i fortsatt förvar, kommenterar Europaparlamentariker Olle Schmidt som varit drivande för att följa upp habeas corpusframställan genom bland annat EU:s Catherine Ashton.

Dawit Isaak har varken åtalats eller dömts. Han fängslades 23 september 2001. Habeas corpusframställningen stöds av chefredaktörer på 21 tidningar i sju europeiska länder, bland andra El País, Der Spiegel (spiegelonline), Helsingin Sanomat, Gazeta Wyborzca och Berlingske.

Välkomna den 22 mars!

För mer information, kontakta oss gärna:
Olle Schmidt 0705-341064
Carolina Schale (pressansvarig Folkpartiets Europaparlamentariker) 0708-549063

Världen behöver fler Raoul Wallenberg...

Den 17 januari 1945 fängslades Raoul Wallenberg av Sovjet, och försvann. Han antas ha dött i Lubyankafängelset i Moskva något år senare.

Raoul Wallenberg hjälpte till att rädda livet på många tusentals människor i krigets nazi-ockuperade Budapest. Hans gärning och hans mod är i högsta grad relevant än idag. Ju fler som vågar agera för sina medmänniskor istället för att vända bort blicken när människor far illa, desto bättre blir världen att leva i.

I augusti i år skulle Raoul Wallenberg ha fyllt 100 år och därför kommer hans minne hedras och uppmärksammas under året och runt hela världen. Vi svenska parlamentariker, över alla partigränser, planerar evenemang i Europaparlamentet.

Frågan är inte minst aktuell just nu, när de humanistiska, europeiska värdena om demokrati, yttrandefrihet och mänskliga rättigheter återigen tycks sättas på prov i just Ungern. Vi påminns om att vår tid inte är vaccinerad mot odemokratiska tendenser.

Presidiets uttalande om Dawit Isaak

Under sessionens allra sista timme delades till slut presidiets uttalande ut till alla ledamöter, under Eritrearepresentantens högljudda protester.

"The Bureau calls to the President of Eritrea to release immediately and unconditionally (of) the parliamentarians, the journalists and all political prisoners, including Dawit Isaak."

Uppdatering från mötet om Dawit Isaak: Naib till nervöst anfall

Mötet med rådens representanter i gemensamma parlamentariska församlingen tog en ytterligare vändning precis innan slutet.

Eritreas representant Musa Naib begärde ordet. Han brukar alltid göra det på dessa möten, för att kritisera mig som person och utmåla Dawit Isaak som en säkerhetsrisk. Denna gång gick han istället till attack på EU och i synnerhet Sverige, och höll ett brandtal mot den svenska regeringen som "i strid mot de mänskliga rättigheterna trakasserar eritreanska medborgare i Sverige". Med detta syftade han på att Sverige tagit upp och börjat granska den "frivilliga" exilskatt på 2% av inkomsten som alla eritreaner i utlandet förväntas betala till hemmaregimen.

Naibs nya strategi uppfattas som ett kvitto på att han börjar känna av det sviktande stödet från de afrikanska kollegorna. Utspelet gav ett nervöst intryck.

Glädjande nog kom dessutom Ugandas och AVS-rådets representant Oryem Henry Okello fram till mig direkt efter debatten för att tala om Dawit Isaaks fall. Han lovade att ta upp frågan med sina kontakter i Eritrea, Uganda och i Afrikanska Unionen. Han verkade mycket uppriktig.


Olle Schmidt och Oryem Henry Okello

Det är helt uppenbart att något håller på att hända inom den afrikanska församlingen. Droppen urholkar stenen. Kanske famlar vi efter halmstrån, men vi ger i alla fall inte upp - och det tycks finnas fler och fler strån att gripa efter.

Frige Dawit Isaak nu!

Eritrea är en hård diktatur där ingen pressfrihet och ingen yttrandefrihet finns. År 2001 fängslades elva oppositionspolitiker och tio journalister som skrivit under ett öppet brev med krav på demokrati. En av dessa tio journalister var svenske Dawit Isaak. I morgon, den 23 september, har han alltså suttit inspärrad under tio års tid - den enda europeiske samvetsfången enligt Amnesty.

Läs gärna min artikel i Sundsvalls Tidning.

Europaparlamentet tar upp Dawit Isaaks fall!

Igår kväll kom ett glädjande besked: vi har lyckats få upp Dawit Isaaks fall på Europaparlamentets agenda för nästa vecka i Strasbourg. Detta innebär att parlamentet nästa torsdag antar en resolution om Dawit och situationen för de mänskliga rättigheterna i Eritrea. Och allra mest glädjande är den stora uppslutningen: Europaparlamentariker från alla de stora partigrupperna och från många olika länder har ställt sig bakom vårt förslag.

Nu följer en intensiv vecka för att se till att innehållet i resolutionen blir skarpt, relevant och konkret.

Vi måste återigen kräva ett omedelbart frigivande. Att ett sjukvårdsteam och ambassadpersonal genast får träffa Dawit. Om Eritrea inte svarar på detta måste verkliga tumskruvar dras åt: EU bör överväga tuffa, riktade sanktioner mot president Afewerkis närmaste krets, inklusive inreseförbud till EU. Man kunde återigen ta upp frågan om biståndet. Och vi bör sträcka ut en hand till Afrikanska Unionen som en viktig allierad i kampen för Dawits och de andra samvetsfångarnas frihet.

Leif Öbrink och jag skriver mer om detta i dagens Expressen, missa inte det.

AVS-länderna stöder Dawit Isaak - framsteg i Budapest

Just nu pågår i Budapest sessionen för den gemensamma parlamentariska församlingen för länderna i Afrika, Karibien, Stilla havet och EU.

Ett stort framsteg under mötet var att vi fick igenom beslutet att församlingens nästa rapport om mänskliga rättigheter ska fokusera på Dawit Isaak och övriga utomrättsligt fängslade journalisterna i Eritrea.

Att även de afrikanska länderna nu öppet kritiserar behandlingen av Dawit Isaak är glädjande och visar på frågans betydelse och på eritreanske presidenten Isaias Afewerkis allt mer isolerade ställningen.

Vi fortsätter att följa frågan.

Ungern och pressfriheten

Uppgifterna om Ungerns nya medielag oroar. Kollegan Cecilia Wikström och jag skrev idag en fråga till EU-kommissionen om detta.

Dawit Isaak nominerad till Sacharovpriset

Olle Schmidt, Cecilia Wikström och Marit Paulsen (FP) samt Lena Ek (C) har idag nominerat Dawit Isaak till Europaparlamentets Sacharovpris för tankefrihet. Vår förhoppning är att Dawit Isaak vinner Sacharovpriset i år och det finns ett stort stöd för honom i Europaparlamentet. En sådan utnämning skulle visa att hans öde inte enbart intresserar Sverige, utan hela Europa, och det skulle förhoppningsvis innebära den extra press som behövs för att övertyga Eritreas regering att frige honom.

Dawit Isaak har med sitt demokratiengagemang mer än väl förtjänat priset, och en utnämning av detta uppmärksammade pris i Europaparlamentet skulle bidra till att lyfta frågan om Dawits oacceptabla situation, även utanför Sveriges gränser.

Sedan 1988 delar Europaparlamentet årligen ut Sacharovpriset, ett pris för tankefrihet, för att i Andrej Sacharovs anda belöna personer eller organisationer för deras insatser till förmån för mänskliga rättigheter och grundläggande friheter och mot förtryck och orättvisa. Bland tidigare pristagare finns till exempel Nelson Mandela, Taslima Nasrin och Aung San Suu Kyi.

Den svenske journalisten Dawit Isaak blev nominerad för Sacharovpriset även år 2009 men i och med den senaste tidens utveckling är årets nominering nu än mer angelägen. Dawit Isaak sitter fängslad enbart på grund av att han utövade sin rättighet att fritt yttra sig, en grundläggande rättighet för alla EU-medborgare.