En historisk dag när Kroatien tar plats i EU

Idag, den 1 juli 2013, kan Kroatien äntligen ta plats vid EU:s förhandlingsbord i ministerrådet och här i Europaparlamentets sessionssal i Strasbourg.

Det är verkligen en historisk händelse. På 1990-talet var landet krig med Serbien.
Kroatien har genomgått en omfattande omvandlingsprocess från det att man ansökte om EU-inträde för tio år sedan. Rättsväsendet har reformerats för att förbättra rättssäkerheten, domstolarnas effektivitet, bekämpande av korruption och minoriteters rättigheter. Inom kort inleder även Serbien förhandlingar om medlemskap. EU har verkligen en enastående förmåga att ena Europa och försona forna fiender!

Men viktigast av allt är att det nu råder fred och stabilitet på Balkan. Det är för Kroatiens del Nato-medlemskapet 2009 och EU:s mjuka kraft som med den omfattande reformprocessen är motorn i denna för hela Europa så viktiga utveckling. Den här processen måste fortsätta på Balkan och senare med Turkiet.




Från min plats i plenisalen ser jag Kroatiens flagga ta plats bland de övriga 27 flaggorna.



Nya laguppställningar i Europa

Efter en intensiv helg ser Europas politiska karta lite annorlunda ut.

Viktigast är kanske presidentvalet i Frankrike där en majoritet valde Hollande före Sarkozy. Ett val som handlade lika mycket om missnöjet med Sarkozy som om Hollandes eget program. Sarkozy har vandrat allt längre från mitten i försök att locka till sig Le Pens populiströster genom enfaldiga utfall mot EU och mot invandringen.

Och nu kommer verkligheten ikapp Hollande. Jag uppskattar att han har talat om att föra Frankrike tillbaka in i EU:s kärna och han har stått upp för Schengenavtalet och den fria rörligheten i Europa. Nu får vi se vad som händer i hans tal om finanspakten och budgetdisciplin. Ordning i statsfinanserna är ett måste och inte alls i motsatsställning till tillväxt. Därför är det också bra att det redan nu talas om ett omedelbart möte mellan Hollande och Merkel.

Mer oroande än franska brösttoner om finanspakten är istället hur krisen de senaste åren riskerar att urholka EU:s institutioner. Ett försvagat europeiskt samarbete gynnar möjligen de allra största länderna men för ett litet medlemsland som Sverige betyder det mindre inflytande. Och vi sitter redan i en onödigt svag sits på grund av euroutanförskapet.

I Grekland har de två tidigare ledande partierna rasat rejält. Istället har flera extrema partier från yttersta höger- och vänsterflankerna vunnit mark. Många talar om missnöjesröster men det ska ändå kommas ihåg att en stor majoritet av grekerna stödjer både EU och euron. Däremot är förtroendet för politiker lågt. Nu får vi ändå hoppas att det vänder för Grekland, med anständiga politiker som tar ansvar för finanser och nödvändiga reformer.
Serberna markerade i sitt val att de vill närma sig EU. De stora frågorna var jobb, ekonomi och välfärd - som i övriga EU-länder. Dessutom tycks det radikala nationalistpartiet SRS falla ur parlamentet helt och hållet.

I regionalvalet i tyska Schleswig Holstein förlorade Merkels CDU, liberala FDP hamnade på 8,5% enligt de preliminära resultaten. Fortfarande mer än tyska Piratpartiet som tog röster framför allt från de gröna och gjorde ett bra val för ett nytt parti.

Och samtidigt i Ryssland: nu återinstalleras Putin i presidentpalatset. Under motdemonstrationer och våldsamma protester från flera olika oppositionsgrupper. I Ryssland återstår mycket att göra, och pressfriheten och fri media står mycket högt på önskelistan.

Det är en spännande tid vi har framför oss.

Senaste EU-nytt i korthet

Herman van Rompuy får förnyat förtroende som Europeiska Rådets ordförande i ytterligare två och ett halvt år. Serbien godkänns som kandidatland, men Rumänien och Bulgarien får vänta ytterligare på Schengeninträde. Och euroländerna anser inte att Grekland ännu uppfyllt alla krav för det nya krispaketet så uppgörelsen om detta skjuts upp ännu en vecka.

Grattis Serbien och Herman!

Balkan blir del av EU?

Idag möts ministerrådet för att bestämma om man ska öppna medlemskapsförhandlingar med Serbien. I fredags enades Serbien och Kosovo äntligen om ett samarbetsavtal för bland annat gränskontroller, och därmed har ett av hindren för serbisk EU-kandidatur tagits bort. Den dåliga grannsämjan mellan serber och kosovoalbaner måste övervinnas innan Serbien kan släppas in i EU-värmen.

Att ge Serbien status som kandidatland innebär bara att man öppnar förhandlingar med dem. Mycket kvarstår sedan för dem att göra innan de kan kvala in som fullvärdiga medlemmar. Antagligen kommer det att dröja många år innan den serbiska flaggan vajar bland de andra här i Bryssel, även om rådet idag skulle besluta att öppna en förhandlingsprocess.

EU-medlemskap för Balkanländerna betyder mycket för stabilitet, nya grannskapsrelationer och för att börja lämna en infekterad historia bakom sig. Minnet av kriget är ännu färskt. Därför är det mycket viktigt att vi gör vad vi kan för att välkomna Serbien, Bosnien och övriga länder från det tidigare Jugoslavien in i den europeiska gemenskapen.

Självklart måste de dock först klara av alla medlemskapskriterier. Respekt för minoriteters rättigheter, kamp mot korruption och en ärlig uppgörelse med det förflutna är några teman Serbien kan räkna med att få många frågor kring de kommande åren.

Slovenien är redan medlem och Kroatien står näst på tur att komma in. Montenegro har fått kandidatstatus. Utvecklingen i vårt sydöstra grannskap är något att följa nära de närmsta åren!

Fler tankar om Mladic

Mladic åkt fast. Äntlingen fångas han i rättvisans garn! Nu är Serbien på allvar på väg in i EU. Läs mina tankar om detta i Sydsvenskan.

Rättvisan ifatt Mladic

Rättvisan har nått massmördaren i Srebrenica, Ratko Mladic. Äntligen.

Läs gärna vad Jasenko Selimovic (FP) skriver om detta.