Ska vi göra tyskar av grekerna?

Jag befinner mig just nu på Folkpartiets Riksmöte i Västerås. Som vanligt trevligt att träffa goda vänner och att diskutera liberal politik med människor från Sveriges alla hörn!
Idag startade dagen med en utfrågning av oss tre Europaparlamentariker - en så kallad grillning.
Här ordnar två av våra duktiga praktikanter, Tuva och Julia, med Europakansliets bokbord. Där har vi allihop från Bryssel hjälpts åt att berätta om det arbete vi gör i Europaparlamentet. Chokladeuros har delats ut till alla och en var.
Under eftermiddagen höll Carl B Hamilton och jag ett seminarium om aktuell ekonomisk politik i Sverige och världen. Grekland, skuldkrisen och euron var naturligtvis heta ämnen, men också många bra frågor från publiken om ungdomsarbetslöshet, a-kassan, skatter och inflation. FP:s representanter är som vanligt väl pålästa och det blev en mycket intressant debatt. Är lösningen på skuldkrisen verkligen att vi ska försöka göra tyskar av grekerna eller greker av tyskarna? Det tror inte vi. En sammanfattning av diskussionerna kommer inom kort på Folkpartiets hemsida.

Olle Schmidt om den europeiska stabilitetspakten

Lyssna till Olle Schmidt tala om det mellanstatliga avtalet som rådet beslutade om den 8-9 december. Avtalet handlar om att stärka det ekonomiska samarbetet mellan Europas länder.

Väl förklarat om svensk lönebildning och EU

Min kollega i Folkpartiet, riksdagsledamot Carl B Hamilton, skriver som vanligt klart och sakligt om EU:s ekonomiska styrning och eventuell påverkan på svensk lönebildning, som vissa politiska och fackliga aktörer skrämts med på sistonde. Läs gärna detta kloka inlägg.

Framgång om skärpt ekonomisty​rning och svensk lönebildni​ng

Igår röstade majoriteten i Europaparlamentets ekonomiutskott för de sex lagförslag som ska förbättra ekonomistyrningen i EU. Det handlar om sex olika förslag: Fyra om finanspolitiska frågor, bland annat en genomgripande reform av stabilitets- och tillväxtpakten, och två om hantering och förebyggande av makroekonomiska obalanser inom EU.

Bland annat antogs liberala gruppens förslag att EU-kommissionens rekommendationer till ett land med stora budgetunderskott "ska respektera Europeiska Unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, artikel 153 i fördraget och de kollektiva förhandlingarna mellan arbetsmarknadens parter i varje medlemsstat", det vill säga en skrivning som förtydligar principen att lönebildningen även fortsättningsvis ska bestämmas av arbetsmarknadens parter.

Målen med paketet är 1) att medlemsstaterna snabbt upptäcker och tar itu med stora budgetunderskott och 2) att hindra en ökning av statsskulder genom utökad användning av sanktioner. Sanktionerna ska kunna utdömas med viss automatik.

Vad vill Juholt med EU?

Krisen har visat att det ekonomiska regelverket i EU, i synnerhet för euron, måste skärpas. Detta arbetar vi med i EU-parlamentet just nu. Tydlig ekonomisk samordning, tidiga insatser mot syndare och i slutändan tuffa sanktioner är några av inslagen i den nya stabilitets- och tillväxtpakten.

Vad som också sker är att euro-plusländerna går vidare och gemensamt formar en politik för Europas bästa, som givetvis har effekter på hela beslutsfattandet i EU. Det märks kanske inte imorgon, eller om ett år. Men man är ganska naiv om man inte förstår att det som nu sker i EU ökar Sveriges utanförskap.

Jag hoppas därför att det nya socialdemokratiska ledarskapet med Håkan Juholt och Tommy Waidelich, som jag har uppfattat båda är EU-vänner, kan styra bort (S) från EU-kritikerna i riksdagen.

Sverige behöver engagerade EU-vänner på vänsterkanten!

Läs mer i min senaste GP-krönika.

Ekofin bör inte vattna ur förslagen om stärkt finanstillsyn

I början av veckan träffades EU:s finansministrar i Luxemburg för att diskutera hur vi i EU kan stärka det europeiska ekonomiska samarbetet. Det handlar om att stärka kontrollmekanismer och se till att länder håller sig till Stabilitets- och tillväxtpaktens regler.

För att återställa förtroende för euron är det viktigt att förslagen inte vattnas ur.
Tyvärr verkar precis det hända. Tyskland och Frankrike har enats om att släppa på kravet om sanktioner ska införas - i det närmaste med automatik - om ett land misslyckas med sin ekonomiska politik, De har enats om att det behövs en fördragsändring för en skapa en permanent mekanism för att hantera framtida kriser för valutasamarbetet.

Vi i Europaparlamentet bör nu agera för att de nya gemensamma budgetreglerna blir så stränga som möjligt. På så sätt återskapas förtroendet för euron som valuta. Det är något som hela EU tjänar på.

Röstar nej till klåfingrig fondreglering

När Europaparlamentets ekonomiutskott ikväll röstar om nya regler för kapitalförvaltare kommer jag att rösta emot både socialdemokrater och konservativa. Förslaget som innebär en hårdare reglering av riskkapitalfonder riskerar strypa Europa på kapital. Därför röstar jag och liberalerna emot majoriteten i utskottet.

Idag publicerar Svenska Dagbladet på sin webbsida en debattartikel där jag utvecklar och förklarar mitt ställningstagande.

Även ekonomijournalisten Annika Creutzer, Privata Affärer, SvD och Europaportalen skriver om omröstningen.

Det är främst förslaget om reglering av så kallade tredjelandsfonder som jag vänder mig emot.

Förslaget är felkonstruerat. Det försvårar och förhindrar för utomeuropeiska fonder. Regelverket är tyvärr konstruerat på ett sätt som omöjliggör för de flesta utomeuropeiska fonder och fondbolag att få tillträde till Europa.

Effekten blir att EU stänger ute en stor del av den globala finansiella finansmarknaden som pensionsfonder och andra investerare skulle behöva ha tillgång till. Den liberala gruppen håller med om att vissa regleringar är nödvändiga - till exempel för att få bukt med problem som penningtvätt och oegentligheter - men förslaget som ligger nu är inte välbalanserat.

Förslaget slår alltför hårt mot svenska fondbolag, exempelvis UCITS-fonder och hedgefonder som vill investera i fonder i tredje land och svenska pensionsbolag som placerar i hedgefonder.

Förslaget riskerar att leda till färre investeringar och mindre kapital till Europa, vilket betyder att europeiska fonder blir mindre intressanta att investera i. Det får förödande konsekvenser för små- och medelstora tillväxtbolag som är beroende av nytt riskkapital från alternativa investeringsfonder. Även svenska pensionssparare drabbas genom att pensionsbolagen får ökade kostnader.

Efter omröstningen i Ekonomiutskottet ikväll kommer den liberala gruppen att försöka uppnå en bättre kompromiss inför omröstningen i plenum, en kompromiss som på ett mer balanserat sätt uppnår säkrare villkor inom världens finanssystem men utan att strypa Europa på kapital.

Oansvarigt av Mona Sahlin att vingla om euron

EU har lagt fram ytterligare ett gigantiskt åtgärdspaket för att rädda euroländer i nöd. Med bidrag från Internationella Valutafonden (IMF) är paketet värt minst 720 miljarder euro. Samtidigt vinglar Mona Sahlin om hon är för eller emot euron. Det är oansvarigt av oppositionsledaren att inte sätta ner foten i detta för Europa viktiga läge.

EU-kommissionär Olli Rehn konstaterade att EU:s medlemsstater och Kommissionen kommer att försvara euron "whatever it takes".

Det är för tidigt att säga om finansmarknaderna kommer att stabilisera sig under en längre tidsperiod, men paketet är mycket omfattande och innehåller en ekonomisk stabiliseringsmekanism, vilket jag talat mig varmt för.

Mekanismen kommer att finnas så länge som finansmarknaden behöver stöd. Paketet kommer att kunna uppgå till 720 miljarder euro. Av den summan kommer 440 miljarder euro från euroländerna, 60 miljarder euro från hela EU och 220 miljarder euro från IMF. Syftet med upprättandet av paketet är att undvika situationer liknande den finansiella krisen i Grekland. Dessutom kommer Europeiska centralbanken stödköpa medlemsländernas statsobligationer i syfte att stabilisera finansmarknaderna.

Finansminister Anders Borg konstaterade att dessa garantier bör stabilisera marknaderna och han sa i Sveriges radio att Sverige kan komma att delta på samma sätt som euroländerna på grund av att Sverige som exportland är så beroende av att banker och betalningar fungerar mellan länderna.

– Jag ska också säga att vi i de här diskussionerna, för att delvis bidra till att det kommer framåt, var beredda att som enda icke euroland säga att vi var beredda att ställa upp med pengar i senare skede. Om det är så att det finns länder som vi anser att vi bör hjälpa så är vi beredda att göra det. Då naturligtvis med villkor som gör att de svenska skattebetalarnas pengar skyddas, säger finansminister Anders Borg.

Jag delar helt och fullt Anders Borgs analys. Besluten i natt visar att EU tar krisen på allvar och agerar för att stabilisera situationen på de finansiella marknader. Sverige är beroende av besluten i eurogruppen, men får inte vara med och fatta de viktigaste besluten om Europas ekonomiska framtid eftersom vi står utanför euron.

Kriser skapar rädsla och rädsla är en stark drivkraft. När det finns stark oro i luften tar det irrationella lätt över. Men i krisen måste vi hålla huvudet extra kallt och inte låta oss förföras av de till synes enkla lösningarna. Vi kommer inte att klara krisen bättre genom att leta syndabockar. Att göra populistiska och svagt underbyggda utspel mot euron eller att klaga på lata greker skadar bara den egna trovärdigheten.

I går så sa socialdemokraternas partiledare Mona Sahlin saker om euron som gjorde mig förbryllad. Å ena sidan tycker hon att Sverige borde vara med, å andra sidan tycker hon att det är skönt att Sverige inte är med. Mona Sahlin vinglar om euron i en tid när vi behöver ett raggryggat ledarskap.

I lördags gjordes en rad euroskeptiska utspel. Nils Lundgren skrev i SvD att valutaunionen i sig ”möjliggjort katastrofen och förhindrar en lösning”. Lundgren argumenterar att stabilitetspakten visserligen satte reglerna men att eftersom reglerna inte efterlevts är pakten ett problem.

Jag drar andra slutsatser. Om reglerna inte efterlevs är problemet att reglerna inte efterlevs. Jag tror inte att krisen skulle ha lösts bättre utan ett Europasamarbete.

Fundera ett slag på vad som hade hänt om vi inte haft euron under finanskrisen. Då hade några EU-länder gått i "konkurs". Då hade vi liksom på den gamla onda tiden även haft en valutakris med spekulationer att hantera. Det är sammantaget en imponerande bukett med åtgärder som Europas ledare har kommit överens om. Det handlar om stora pengar men framför allt om en fantastisk uppvisning i gemensam politisk vilja. För andra gången på två år reder eurogruppen ut krisen, medan Sverige sitter på läktaren och tittar på.

Jag tror inte att någon euroskeptiker på allvar tror att en lika spektakulär uppvisning i samarbete hade varit möjlig utan ett EU som plattform. EU är inte lösningen på alla våra rädslor och kriser, men EU som samarbetsprojekt ger oss instrument för att lösa gemensamma problem gemensamt på ett sätt som är unikt i världshistorien. Det börjar bli dags att euroskeptikerna att erkänna det.

Europeiska tillsynsmyndigheter ges muskler att agera

Idag antog Europaparlamentets utskott för Ekonomi- och valutafrågor ett paket med betänkanden som stärker EU:s finanstillsyn. Jag röstade för förslaget eftersom jag tror på att tillsynsmyndigheterna ska ges mer muskler och att det behövs ännu bättre samarbete och mer informationsutbyte på EU-nivå.

Det är bra att EU tar ytterligare ett steg i riktning mot en sammanhållen struktur för finansiell reglering och tillsyn. Det var brister i nationell tillsyn som gjorde att finanskrisen blev så omfattande. Räddningsaktionen av Benelux-banken Fortis, som skulle administreras av tre nationella tillsynsmyndigheter, är ett obehagligt exempel på dålig gränsöverskridande kontroll.

Ett råd som ska övervaka systemrisker inrättas. Rådet ska bland annat bestå av EU-ländernas centralbankschefer och personer från ECB och EU-kommissionen, och kan utfärda varningar och rekommendationer. Dessa är inte offentliga, men om ett land inte följer dem måste det förklara varför.n

Tre nya myndigheter införs för att övervaka banker, försäkringsbolag och värdepappersföretag. Daglig tillsyn sker dock på nationell nivå. Dessa myndigheter får rätt att lösa tvister mellan nationella tillsynsmyndigheter.

Nu läggs ett nytt europeisk ramverk, en infrastruktur, för tillsynen för banker, försäkringsbolag och finansbolag, som är ett steg i rätt riktning för oss som vill återskapa förtroendet för finansmarknaderna med ökad genomlysning och balanserade regleringar.

Snabb hjälp till Grekland nödvändigt

Förhandlingar pågår mellan den grekiska regeringen och euroländernas regeringar, samt IMF. Innehållet i en överenskommelse och vad som kommer att hända med euron är en fråga som diskuteras flitigt i Europaparlamentet.

Idag publicerade Svenska Dagbladet en artikel underskriven av mig, min tyska liberala kollega Wolf Klinz och Carl B Hamilton. Vi skriver att EU behöver skapa en krishanteringsmekanism som gör att krisen i Grekland inte ska kunna återupprepas. Sverige kan spela en viktig roll.

Det behövs "striktare europeiska regler och ett europeiskt komplemet till IMF, som gör att det som hänt i Grekland inte ska kunna hända igen. Sverige och Norden har här en viktigare roll att spela än genom lån och krediter till våra europeiska grannar.

Europasamarbetet handlar i grunden om solidaritet och ett gemensamt ansvar för Europa. Fortfarande bär vår kontinent på minnet av nationalismens fasansfullheter. Därför har de fel, som tror att eurons problem kommer att splittra EU. Tvärtom. Grekland kommer inte att lämnas därhän. Redan idag kan vi se kraven – och önskemålen – på att EU-samarbetet fördjupas. Här bör Sverige vara med fullt ut. Annars kommer Sverige att förlora än mer i inflytande."

I går kommenterade jag krisen i Grekland på Europaportalen och skrev att "de europeiska regeringarna behöver samlas omgående för att lösa problemen i Grekland. Trots att Sverige ännu inte är medlemmar fullt ut i eurosamarbetet bör vi bidra i det gemensamma krisarbetet i Europa. Det är dags att blicka framåt och agera." Läs hela artikeln.

Greklands drama

Grekland behöver vårt stöd
Tiden rinner ut för Grekland. Idag bedöms den grekiska kreditvärdigheten till skräpstatus. Nu är därför hög tid för EU att agera.

I Berlin idag strider man om hur räddningsplanen skall se ut och vilka villkor som skall ställas på Grekland.

I tysk morgonteve framkom tydligt de inrikespolitiska övervägandena. Liberalerna vill ha hårdare krav, socialdemokraterna skyller på Merkels taktiserande senfärdighet och förbundskanslern själv verkar vara osäker på vad hon vill.
En sak framkommer efter toppmötena i Bryssel, något annat hörs när hon återvänder till Berlin.

Ett viktigt delstatsval den 9 maj i Tysklands största förbundsstat Nordrhein-Westfalen spökar. Många tyskar är ilskna på grekernas oförmåga att klara sina egna problem.


EU måste agera
EU:s oförmåga att agera oroar mig. Nu behövs verkligen ett tydligt ledarskap, annars kan osäkerheten sprida sig och få den ekonomiska uppgången i Europa att falla tillbaka. Smittan har redan nått Portugal. Idag faller börsen kraftigt i Lissabon.

En ökande osäkerhet i Europa skulle givetvis också drabba oss i Sverige.

Därför tycker jag det vore rimligt att den svenska regeringen agerar än mer aktivt för att hela EU skall kunna hitta en snabb lösning för Grekland. Det handlar givetvis om solidaritet men ligger också i vårt eget ekonomiska intresse.


Ingen Double Dip?
Igår träffade jag en högt uppsatt person inom Obama-administrationen, som menade att vi har kommit ur den värsta ekonomiska krisen. En Double Dip - att konjunkturen backar igen bland annat beroende på de stora offentliga obalanserna - är inte troligt, menade han.

Men för Europas del utgör det grekiska dramat en stor osäkerhet, och han förväntade sig en snar lösning!

Du får betala finanskrisen med din framtida pension

"Nu kommer nästa nota för finanskrisen. I försöket att stävja framtida kriser stiftas nya lagar och regler inom EU som både kan fördyra vårt pensionssparande och ge sämre avkastning", så skriver ekonomijournalisten Annika Creutzer i en krönika publicerad i Svenska Dagbladets näringslivsdel i söndags.

Annika Creutzer skriver om det förslag till ny lagstiftning som Europaparlamentets Ekonomiutskott just nu behandlar om alternativa investeringsfonder.

Creutzer skriver: "Häromdagen lyssnade jag på EU-parlamentarikern Olle Schmidt (Fp). Han berättade om två synsätt som i praktiken just nu delar Europa. Norra delen, med Storbritannien och utan Tyskland, vill ha tydligare regler och en bättre fungerande tillsyn men tror inte på förbud. Södra Europa är mer inne på att förbjuda olika finansiella instrument och införa hårdare detaljreglering."

Hela artikeln är publicerad på nätet, på E24.

ECB-chefen Trichet om krisen i Grekland

I går besökte ECB:s ordförande Jean-Claude Trichet Ekonomiutskottet. Frågorna från utskottets ledamöter kretsade kring Grekland och om landet ska få stöd från ECB.

Trichet beskrev hur han ser på hur ekonomin kommer att utvecklas under de kommande månaderna och betonade att han tror på stabilitet- och tillväxtpaktens regler och på grupptryck bland de europeiska regeringarna för att reglerna ska kunna upprätthållas.

Trichet sa att ekonomiskt stöd till Grekland kan ske i formen av ett lån, inte bidrag, och bör ges endast om försämrade arbetsvillkor orsaka problem för euroområdet som helhet. Det räcker inte med att ett euroland är i en djup kris, utan det krävs också att hela eurområdet påverkas. ECB kommer att fortsätta att följa utvecklingen i Grekland, men han sa att han har förtroende för Greklands förmåga att återhämta sig.

Jag fick möjlighet att ställa en fråga:

"Jag håller med dig om att vi i Europa delar ett gemensamt öde. Jag företräder ett parti som driver frågan om svenskt medlemskap i EMU. Vi önskar en ny folkomröstning så snart som möjligt under nästa mandatperiod efter höstens riksdagsval. Nationalekonomer i Sverige påstår att euron har bidragit till att blåsa upp ekonomiska bubblor i länder som Grekland, Spanien och Irland och att deras slutsats är att Sverige gör klokt i att behålla kronan. De påstår också att euroområdet inte är ett optimalt valutaområde. Vad är ditt svar? Kan du ge mig argument för varför Sverige ska gå med i euron"

Trichet svarade att alla EU-länder måste respektera stabilitet- och tillväxtpaktens regler. Stabilitetspakten hjälper till när kriser uppstår. Nu när krisen i Grekland har uppstått sätter marknaden press på landet och gör att regeringen måste föra en politik i linje med paktens krav. Ovan på det har regeringscheftrna i eurområdet beslutat sig för att agera koordinerat. Situationen i eurområdet vad gäller budgetunderskott är bättre än bland flera av de stora G7-länderna. Det visar på att stablitetspakten fungerar.

Kommissionärskandidaten Rehn stödjer svenskt medlemskap i euron

I dag måndag startar utfrågningarna i Europaparlamentet av kandidaterna till EU-kommissionen. Jag deltog i kväll i utfrågningen av Olli Rehn från Finland som är kandidat till kommissionärsposten för ekonomiska och monetära frågor.

Frågan som jag ställde till liberalen Rehn löd:
När Sverige gick med i EU 1995 förhandlade Sverige inte fram ett undantag från EMU:s tredje steg, vilket Danmark och Storbritannien gjorde. Jag undrar hur ni Olli Rehn ställer er till att Sverige permanent skulle stå utanför EMU:s tredje steg och inte ansluta sig till den gemensamma valutan? Kan Sverige under en längre period, stå utanför euro-samarbetet utan att bryta mot sina förpliktelser mot unionen och fördragen? Kommer ni att aktivt att ta upp frågan med den svenska regeringen?

Olli Rehn svarade på svenska att han tycker frågan om svenskt medlemskap i euron är viktig för Sverige och Europa. Han sa att det är riktigt att Sverige inte fick ett undantag från att gå med i det tredje steget i EMU och införandet av euron i Sverige. "Men som du kommer i håg röstade Sverige nej till euron i en folkomröstning 2003. Medlemskap i eurozonen är en fråga för svenska folket att bestämma."

Olli Rehn sa att han ska göra vad han kan för att hjälpa till att övertyga svenskarna om eurons fördelar: "Som engagerad europé vill jag se att Sverige blir medlem i euron. Det är ett beslut som svenska folket måste fundera på. Jag såg Anders Borg i en intervju i svenska tidningar reflekterat över attdet är viktigt att Sverige har beslutanderätt i EU, vilket euron innebär. Det är ett uttalande som är viktigt för att öppna en diskussion i Sverige. En diskussion som jag gärna deltar i".

Min följdfråga till Olli löd:
"Den senaste opinionsundersökningen i Sverige visar att svenskarna är för deltagande i eurosamarbetet. En del har sagt att en rörlig växelkurs, som Sverige har, stör konkurrenssituationen i Europa. Den svenska kronan dök med 25 procent under finanskrisen. En del påstår att det är ett förtäckt statsstöd att ha en rörlig växelkurs. Det är ett allvarligt perspektiv som gärna vill ha dina kommentarer kring".

Olli Rehn svarade att det är viktigt att ha rättvisa spelregler i den ekonomiska politiken. Rehn vill gärna att alla nordiska länder ansluter sig till euron.

"Jag känner till den inhemska debatten i Sverige. Jag vill att det svenska folket för diskussionen och på ett nytt beslut som är positivt. Som nordbo vill jag gärna se Sverige som euromedlem. Det viktigt att alla nordiska länder är med i eurosamarbetet".

Olli Rehn har varit kommissionär för utvidgning under en väldigt expansiv period och då visat prov på stor handlingskraft. Han är mycket kompetent och jag har stora förhoppningar på honom som kommissionär för ekonomiska och monetära frågor. Det är en fördel för oss svenska parlamentariker med en kommissionär ansvarig för euron som kommer från ett grannland som vi har mycket goda relationer med.