Liberala möten i London

Gårdagen var historisk för mig. Jag fick besöka "The National Liberal Club" i London, grundad 1862 och lyssna på den holländska premiärminstern, Mark Rutte, som höll det årliga Isaiah Berlin-föreläsningeni regi av den Liberala Internationalen.

Den välkände brittiske liberalen,  filosofen och idéhistorikern Berlin, föddes i Riga för att sedan tvingas fly till Storbritannien efter den ryska revolutionen. Berlin är kanske mest känd för sina analyser med utgångspunkt i frihetsbegreppet;  frihet från, frihet till - negativ och positiv frihet.

Rutte utgick från detta tema och talade sedan mycket om hur han ser på EU:s framtid. Jag fick möjlighet att prata en hel del med honom både före hans föreläsning och efteråt i samband med en lunch. En öppen och intressant liberal, kanske den liberal i Europa idag med störst inflytande.

När jag gick från mötet så fann jag Rutte med sina två medarbetare gående på gatan några hundra meter från Parlamentet, som vilka turister som helst denna lediga höstvecka där den brittiska huvudstaden mer eller mindre invaderas av turister.

I samtal med Hollands premiärminister Mark Rutte på The National Liberal Club i London.
 

Den sena eftermiddagen igår försökte jag saluföra min kandidatur som vice ordförande i Aldepartiet. Kongressen där valet skall göras äger rum i slutet av november i London och närmar sig med stormsteg. Jag träffade ett tjugotal liberaler, parlamentsledamöter och medlemmar från det brittiska liberala partiet Liberaldemokraterna, Lib Dem. Det gick hyggligt, men man vet aldrig.

Dagens huvudpunkt blev rundvandringen i House of Commons och House of Lords. Den vänlige medarbetaren hos Lib Dem, Peter Lesniak, förde mig runt i dessa historiska domäner.

För att anträda Lordernas Hus krävdes närvaro av en riktig Lord, Roger Roberts, en sympatisk liberal från Wales. Nog verkar det väl ålderdomligt och liberalerna har ju också velat avskaffa Överhuset, men detta motsatte sig Cameron. Men jag måste erkänna att jag kände en viss historisk tjusning!

 

Samtal med Storbritanniens finansminister

Just nu besöker jag London med en delegation från Europaparlamentets utskott för ekonomi och valutafrågor. På dagordningen står diskussioner om skattebrott, reformer och reglering av banksektorn samt finansiell stabilitet. Det är frågor som både jag och Europaparlamentet har arbetat hårt med sedan finanskrisen och är av yttersta vikt för att den europeiska gemenskapen ska kunna fortsätta att utvecklas. Hittills har mötet på 11th Downing Street med George Osborne, finansminister i Storbritannien, varit av speciellt intresse. Det var ett bra samtal där han talade väl om EU och uttryckte sin önskan att Storbritannien stannar kvar som medlem i Unionen.

Men för att det ska ske måste förändringar till i form av förändringar i EU:s fördrag, i synnerhet för eurozonen. Till dess att de är på plats kommer Storbritannien inte att gå med i bankunionen, vilket jag beklagar. Storbritannien behövs för att skapa legitimitet och stabilitet i de mekanismer som nu byggs upp för att skydda oss från nästa finansiella kris.

 

Många likheter finns mellan Osbornes och Anders Borgs argumentation om varför man ska stå utanför bankunionen. Osborne framhöll vikten av ett dynamiskt och flexibelt London som Europas viktigaste finanscentrum och det är förvisso sant, men Europas ledare måste lyfta blicken och inse att ensam är inte stark. För att klara framtidens ekonomiska och sociala utmaningar krävs mer samarbete inte mindre.



Från vänster: Hong Ngoc Liem, Adolfo Barberá del Rosal, Sayed Kamall, Sharon Bowles, Herbert Dorfmann, George Osborne, Pablo Zalba Bidegain, Olle Schmidt

Catherine Ashton har svarat på min fråga om Oswaldo Payás död

Oklarheterna kring den kubanske frihetskämpen Oswaldo Payás död kvarstår. Det var den 22:a juli 2012 som Payá omkom i en bilolycka. Hans familj är övertygad om att han mördades på grund av sitt engagemang för demokrati, mänskliga rättigheter och yttrandefrihet på Kuba. Payá belönades 2002 med Sacharovpriset och nominerades flera gånger till Nobels fredspris. Hans berömmelse skyddade honom från att fängslas, men inte från att trakasseras och kanske inte heller från att mördas.

Det finns för många frågetecken kring den tragiska bilolyckan och därför har jag frågat EU:s höga representant för utrikesfrågor Catherine Ashton om hon kommer att diskutera fallet med representanter från den kubanska regimen. Jag har också frågat om hon stödjer en internationell utredning av fallet. Idag svarande hon, men tyvärr bara svepande och passade vidare ansvaret till FN:s råd för mänskliga rättigheter.

 

Det är tråkigt att EU inte sätter ned foten och står upp för demokrati och mänskliga rättigheter. Att respektera demokratiska principer och mänskliga rättigheter borde idag vara en självklarhet i världens alla länder, men så är tyvärr inte fallet.

Nedan kan du läsa Catherine Ashtons svar.

 

"P-010754/2013

Svar från den höga representanten/vice ordföranden Catherine Ashton

(25.10.2013)

EU följer människorättsaktivisternas situation på Kuba på nära håll och tar regelbundet upp därtill hörande frågor i sin politiska dialog med de kubanska myndigheterna på alla nivåer.

Krav på en internationell och oberoende utredning har överlämnats officiellt till FN:s råd för mänskliga rättigheter. Nu är det upp till FN:s råd för mänskliga rättigheter att avgöra hur relevant det är att inleda en utredning i ärendet. Den höga representanten/vice ordföranden upprepar sitt svar på fråga E-004347/2013[1]: EU och dess institutioner förfogar inte över den sortens mekanismer som krävs för att inleda en sådan utredning, men kommer även fortsättningsvis att bevaka situationen på nära håll."

SVT Forum om EU:s budget, Lampedusa och organiserad brottslighet

Gårdagens omröstningar i Europaparlamentet omfattande flera viktiga rapporter. Dels röstade vi om EU:s budget för 2014, om en resolution för bättre skydd för de flyktingar som kommer över Medelhavet, samt om mer samarbete mellan EU-länderna för att komma åt den organiserade brottsligehten.

Tillsammans med Centerpartsiets Kent Joahnsson diskuterar jag dessa frågor i programmet SVT Forum. 

Här kan du se klippet.

Europaparlamentet stödjer gemensamma verktyg för brottsbekämpning

Idag, den 23 oktober, gav Europaparlamentet stöd för ett initiativ att EU-kommissionen och EU:s medlemsländer ska ta fram gemensamma verktyg för att bekämpa organiserad brottslighet. Det är ett steg i rätt riktning.

I Europa finns 3 600 kriminella ligor och varje år inbringar handel med droger, människor, vapen och förfalskade varor hundratals miljoner euro. Varje år genererar människosmuggling 25 miljarder euro och smugglade cigaretter 10 miljarder euro. Det finns 10 miljoner illegala vapen i EU. Enbart korruptionen kostar årligen EU 120 miljarder euro och uppskattningsvis 100 miljarder euro av offentliga inkomster försvinner varje år på grund av momsbedrägeri. Detta är mycket allvarligt i tider av ekonomisk kris och vi måste ta gemensamma krafttag för att lösa dessa problem.

Rapporten fick stort stöd i Europaparlamentet, och den stora frågan var hur mycket inflytande EU:s myndigheter och institutioner bör ha i förhållande till medlemsstaterna. Jag vill se en större harmonisering av lagar på vissa områden. Att ytterligare stärka Europol, inrätta en europeisk åklagare och på sikt skapa ett europeiskt FBI är nödvändigt i kampen mot de kriminella ligorna. Efter dagens omröstning understryker Europaparlamentet också behovet av en EU-åklagare och det är ett steg i rätt riktning.

Det finns dock mycket kvar att göra. Lissabonfördraget stärkte Europols mandat men det räcker inte. Än idag är myndigheten beroende av att EU-länderna vill dela information och samarbeta. Om vi inte gemensamt tar krafttag mot den gränsöverskridande brottsligheten kommer Europa halka efter. Det är inte acceptabelt.

Europol måste stärkas för att garantera den fria rörligheten

I Europa härjar närmare 3600 kriminella ligor. EU:s medborgare vet att detta är ett problem. De har rankat den gränsöverskridande brottsligheten som EU:s näst största utmaning. Frågan är om parlamentet också insett allvaret i frågan. För att garantera den fria rörligheten måste det gränsöverskridande polissamarbetet och Europol stärkas. Se mitt tal under Europaparlamentets plenarsession i Strasbourg nedan.

Vi måste lyfta blicken för att bekämpa organiserad brottslighet

Tillsammans med Johan Pehrson (FP) och Helene Odenjung (FP) skriver jag en debattartikel i Göteborgsposten om att vi måste förändra bekämpningen av den organiserade brottsligheten. I Göteborg har vi enbart i år bevittnat ofattbara 50 skjutningar som resulterat i åtta dödsfall. För att få stopp på detta måste vi lyfta blicken. Vi måste inse att det här är ett problem som inte enbart kan lösas lokalt eller nationellt. Vi behöver EU för att garantera ett tryggt samhälle.

Aung San Suu Kyi får sitt Sacharovpris efter 23 år

Idag, den 22 oktober, tog oppositionsledaren Aung San Suu Kyi från Burma emot det Sacharovpris hon vann år 1990. Då var hon i husarrest från vilken hon släpptes först i november 2010. I fyllnadsvalen till parlamentet i april 2012 vann hennes parti 43 av 45 möjliga mandat. Aung San Suu Kyi leder just nu landets parlamentariska opposition.

Det är en enastående händelse att Aung San Suu Kyi efter 23 år nu äntligen får ta emot sitt pris. Det är en av de mer minnesvärda händelserna jag upplevt under alla mina år i Europaparlamentet och kan jämföras med det oförglömliga talet Vaclav Havel höll i Europaparlamentet år 2009.

Aung San Suu Kyi höll också hon ett fantastiskt tal om yttrandefrihet och det arbete som fortfarande återstår för att alla ska kunna tala fritt i Burma. Här har EU-kommissionen och Europaparlamentet ett ansvar att stödja och granska yttrandefriheten i EU:s partnerländer. På samma sätt som i många av EU:s medlemsländer har den demokratiska utvecklingen i Burma på kort tid tagit ett stort steg framåt. Jag tror att Andrej Sacharov hade varit mycket glad över att se Aung San Suu Kyi ta emot priset i Europaparlamentet.

Aung San Suu Kyi håller tal under sin prisceremoni i Europaparlamentet i Strasbourg idag

Moral är bra, men dubbelmoral är inte dubbelt så bra

I en artikel kritiserar jag, tillsammans med min kollega Cecilia Wikström (FP), Anna Hedh (S) och Olle Ludvigsson (S) som vill införa kvotering i bolagsstyrelser. Erfarenheter från Norge visar att andelen kvinnor på chefsposter inte ökar med kvotering. Kvotering är symbolpolitik och en fernissa som resulterar i att kvinnor inte bemöts på samma sätt som män i näringslivets styrelserum och på vägen dit. Det vill jag inte ha i Sverige eller Europa.

Istället vill jag införa den danska 'comply or explain-metoden' som innebär att företagen sätter upp egna mål och måste sedan, om de misslyckas med att följa dem, förklara varför. Det är en lösning som skapar jämställdhet på riktigt.

Att som Kommissionen och Socialdemokraterna förespråka kvotering utan att sopa rent framför egen dörr är en konstig moral. Hur kommer det sig att S vill införa kvotering i bolagsstyrelser, men inte i det till dem närstående facket? Moral är bra, men dubbelmoral är inte dubbelt så bra.

EU:s arbete mot korruption måste förbättras

Idag, tolv månader efter att EU:s Kommissionär i hälso- och konsumentfrågor John Dalli avgick efter en korruptionsskandal, skriver jag en artikel i The Parliament om hur EU kan förbättra sitt arbete mot korruption. Det är ett viktigt arbete för att stärka legitimiteten för EU och de europeiska institutionerna. För att skapa ett kraftfullt vapen i kampen mot korruption måste whistleblowers skyddas bättre och OLAF - Europeiska byrån för bedrägeribekämpning - bli en självständig myndighet. Dessutom måste Europaparlamentet få ta del av OLAF:s rapporter för att kunna utöva sin parlamentariska kontroll. Dessa åtgärder är nödvändiga för ett transparent och välfungerande EU.

Jag och Marit Paulsen diskuterar EU:s nya omdebatterade tobaksdirektiv

Idag diskuterade jag och min kollega Marit Paulsen EU:s nya omdebatterade tobaksdirektiv som parlamentet röstade igenom förra veckan. Direktivet ska reglera innehåll, marknadsföring och försäljning av tobaksprodukter och har fått mycket uppmärksamhet runt om i Europa. I Sverige har snuset och lakritspiporna dominerat media. Som liberal europavän tycker jag att några principiella frågor är extra viktiga att lyfta. Hur mycket bör regleras på tobaksområdet och vad är upp till individen själv? Och vad är EU:s roll i detta? Trots att alla är överens om att det är skadligt att röka är dessa frågor långt i från självklara. Du kan se min och Marits diskussion här.

Europol måste bli ett europeiskt FBI

Idag gjorde jag ett intressant besök hos EU:s polismyndighet, Europol, i nederländska Haag. Jag träffade utsända experter från Sverige, experter inom bekämpning av människosmuggling, cyberbrott och penningtvätt, samt Europols direktör Rob Wainwright.

I Europa finns 3 600 kriminella ligor och varje år inbringar handeln med droger, människor, vapen och förfalskade varor hundratals miljoner euro. I en tid av ekonomisk kris behöver vi mer än någonsin se till att dessa enorma summor kommer tillbaka till den lagliga ekonomin. I detta arbete är polisen otroligt viktigt och eftersom handeln inte tar hänsyn till nationella gränser måste EU:s medlemsländer stärka sitt polisiära samarbete.

Lissabonfördraget stärkte Europols mandat men det räcker inte. Än idag är myndigheten beroende av att EU-länderna vill dela information och samarbeta. USA har 300 miljoner invånare, EU har 508 miljoner. FBI har cirka 34 000 anställda varav hälften är civil personal som arbetar inom olika områden, såsom naturvetenskap, IT och psykologi. Europol har endast 750. Om vi inte gemensamt tar krafttag mot den gränsöverskridande brottsligheten kommer Europa halka efter. Det är inte acceptabelt.

Jag vill se en större harmonisering av lagar på flera områden. Det finns redan bra exempel på detta vad gäller trafficking, där en gemensam definition och strafftillämpning underlättar samarbetet. Att ytterligare stärka Europol, inrätta en europeisk åklagare och på sikt skapa ett europeiskt FBI är nödvändigt i kampen mot de kriminella ligorna. Tyvärr är den svenska regeringen alltför försiktig i denna fråga. Vi måste ta ställning för ett ökat europeiskt polissamarbete.



Rob Wainwright och jag under mitt besök på Europol

Malala Yousafzai får Sacharovpriset

Idag stog det klart att Malala Yousafzai, en afghansk skolflicka från staden Mingora i Pakistan, utsett till vinnare av Sacharovpris. Malala är känd för sin aktivism för flickors rättigheter i Swat Valley, där talibanerna tidvis har förbjudit flickor att gå i skolan. För nästan exakt ett år sedan sköts hon i huvudet och nacken i ett fösrök att tysta denna modia flicka. 

Att Malala Yousafzai får priset är ett utmärkt beslut. Hon är en mycket beundransvärd ung kvinna som kämpar för flickors rätt att gå i skola.

Sacharovpriset för tankefrihet är ett medborgarrättspris, som fått sitt namn efter Andrej Sacharov.
Priset ges till personer eller grupper som gjort anmärkningsvärda insatser för att försvara de mänskliga och grundläggande rättigheterna mot intolerans, fanatism och förtryck. Det delas ut av Europaparlamentet årligen sedan 1988 i anslutning till årsdagen för undertecknandet av FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna den 10 december 1948.

Skurkarna vinner på att EU:s länder inte samarbetar

Igår kväll diskuterade Europaparlamentet i Strasbourg gemensam brottsbekämpning.

Varje år inbringar handel med droger, människor, vapen och förfalskade varor hundratals miljoner euro. I dessa tider av ekonomisk kris behöver vi mer än någonsin se till att dessa enorma summor kommer tillbaka till den lagliga ekonomin.

I Stockholmsprogrammet erkändes behovet av enhetliga verktyg för insamling, bearbetning och utbyte av information mellan brottsbekämpande myndigheter i EU. Detta är grunden för ett effektivt samarbete i ett gränslöst Europa.

EU är lösningen på vårt problem. Största hindret är avsaknaden av förtroende för en Europeisk lösning. EU:s länder måste arbeta tillsammans för att stoppa skurkarna!

Guy Verhofstadt uppmanar Internationella Ischockeyförbundet att tänka om

Guy Verhofstadt, ordförande i det liberala europeiska partiet, har skickat ett officiellt brev till René Fasel, orförande för det Internationella Ishockeyförbundet, där han uppmanar förbundet att tänka om. Han uppmanar dem att dra tillbaka sitt beslut att låta Vitryssland arrangera ishockey-VM 2014. Brevet skickas med anledning av den rekommendation, som Europaparlamentet antog den 12:e september, om att mästerskapet inte bör arrangeras i Vitryssland som är en diktatur som förgriper sig på sina medborgare.

Som liberaler i Europa måste vi stå upp för demokratiska värden och mänskliga fri-och rättigheter. Det är inte acceptabelt att en diktatur föräras detta hedersuppdrag. Idrott och politik är två sidor av samma mynt och det är Vitrysslands diktator Alexander Lukashenko väl medveten om. Han kommer ta vara på varje tillfälle att sola sig i strålkastarnas ljus och visa upp en välregisserad och censurerad bild av sitt land. Det kan vi inte tillåta!

Svenska snuset är räddat

Idag röstade Europaparlamentet i Strasbourg om det nya tobaksdirektivet. Debatten har gått hög i Sverige om ett förbud mot svenskt snus och lakritspipor, och tyvärr har det viktiga med tobaksdirektivet fallit i glömska – att stoppa ungdomar från att börja röka. Det är det som alltid måste vara det viktigaste när vi diskuterar tobaksfrågor.

Jag är dock glad att Europaparlamentet röstade igenom direktivet med fortsatt undantag för det svenska snuset. Undantaget har vi haft ända sedan vårt medlemskap startade 1994 och det är viktigt att behålla snuset som är en del av svensk kultur, att förbjuda snus vore som att förbjuda Alsacevin i Strasbourg.

Det är också viktigt att all lagstiftning är rimlig och proportionell, men resultatet av dagens omröstning är inte självklar när det gäller ett eventuellt förbud av lakritspipor. Det är ett rent trams att vissa parlamentariker vill förbjuda lakritspipor. Jag tror att vi alla är överens om att EU ska fokusera på det som är viktigt istället för att förbjuda godis.

Här kan du lyssna på mitt tal som jag höll i kammaren idag som

Sämre välfärd utan frihandel

Vänsterpartiet har nyligen presenterat sin budgetmotion för 2014. Föga förvånande innehåller den omfattande skattehöjningar som skulle vara förödande för svensk ekonomi. Dessutom säger man blankt nej till frihandelsavtalet mellan EU och USA, ett frihandelsavtal som enligt beräkningar kan ge 32 500 jobb och hjälpa till att finansiera Sveriges välfärd. Att säga nej till tillväxt och handel är inte rätt väg att gå. Det skriver jag och Erik Scheller i en debattartikel på UNT idag.

Liberala Ungdomsförbundet på besök

Idag kom närmare 40 glada ungdomar från Liberal ungdomsförbundet ner till Bryssel för att under tre dagar bekanta sig med Europaparlamentet, EU-kommissionen och Belgiens historia av världskrig. Det är ett mycket gott initiativ och jag hoppas att de kommer hem med många nya idéer om hur vi bäst argumenterar för ett starkare samarbete med våra Europeiska grannar.

Den sista svenska soldat att dö i ett anfall var Bernt Storm år 1814 i ett anfall mot Norge. Det gör att Sverige inte alls delar den historia som övriga EU-länder har. Dagens fred är inte evig och varje generation måste vinna den på nytt. Idag ser vi främlingsfientliga partier och extra grupper växa sig allt starkare. Det är den unga generationens ansvar att stå upp för demokrati, allas lika värde och medmänsklighet. Europa ska inte bli ett fort med stängda gränser mot omvärlden.

Under lunchen med Liberala ungdomsförbundet berättade jag om min syn på EU-samarbetet.