Europol måste bli ett europeiskt FBI

Idag gjorde jag ett intressant besök hos EU:s polismyndighet, Europol, i nederländska Haag. Jag träffade utsända experter från Sverige, experter inom bekämpning av människosmuggling, cyberbrott och penningtvätt, samt Europols direktör Rob Wainwright.

I Europa finns 3 600 kriminella ligor och varje år inbringar handeln med droger, människor, vapen och förfalskade varor hundratals miljoner euro. I en tid av ekonomisk kris behöver vi mer än någonsin se till att dessa enorma summor kommer tillbaka till den lagliga ekonomin. I detta arbete är polisen otroligt viktigt och eftersom handeln inte tar hänsyn till nationella gränser måste EU:s medlemsländer stärka sitt polisiära samarbete.

Lissabonfördraget stärkte Europols mandat men det räcker inte. Än idag är myndigheten beroende av att EU-länderna vill dela information och samarbeta. USA har 300 miljoner invånare, EU har 508 miljoner. FBI har cirka 34 000 anställda varav hälften är civil personal som arbetar inom olika områden, såsom naturvetenskap, IT och psykologi. Europol har endast 750. Om vi inte gemensamt tar krafttag mot den gränsöverskridande brottsligheten kommer Europa halka efter. Det är inte acceptabelt.

Jag vill se en större harmonisering av lagar på flera områden. Det finns redan bra exempel på detta vad gäller trafficking, där en gemensam definition och strafftillämpning underlättar samarbetet. Att ytterligare stärka Europol, inrätta en europeisk åklagare och på sikt skapa ett europeiskt FBI är nödvändigt i kampen mot de kriminella ligorna. Tyvärr är den svenska regeringen alltför försiktig i denna fråga. Vi måste ta ställning för ett ökat europeiskt polissamarbete.



Rob Wainwright och jag under mitt besök på Europol

Vi behöver ett europeiskt FBI!

Vi är många som oroas över situationen i Malmö. Åtta dödsskjutningar, mordförsök, grova rån och våldsamma attacker på våra demokratiska institutioner. Organiserad brottslighet är som en parasit i vårt samhälle. Det handlar om väl utbyggda strukturer och nätverk. Dödsskjutningar är en del av dessa strukturer, men de är ett instrument och inte gängens huvudsakliga sysselsättning. För att stoppa våldsvågen måste vi därför se den organiserade brottsligheten i sitt större perspektiv. Det räcker inte att enbart tala om vapenlagstiftningen. För att sätta stopp för denna, minst sagt, oroande utveckling måste vi tänka både globalt och lokalt.

Vi måste inse att detta är inte bara ett svenskt problem. De kriminella nätverken låter sig inte stoppas av gränserna, de är i stället mycket duktiga på att utnyttja den europeiska inre marknaden. Så länge brottsbekämpningen är nationell men brottsligheten internationell är det gängen som ligger steget före.

Gränsöverskridande brottslighet måste bemötas med gränsöverskridande samarbete och gemensamma åtgärder för att strypa såväl tillgång som efterfrågan på illegala varor och tjänster. Europa behöver vassare polissamarbete. Vi behöver en europeisk motsvarighet till amerikanska FBI, som kan jobba effektivt och snabbt mot de grövsta formerna av internationell, organiserad brottslighet.

Ensam är inte stark och Sverige kan ensamt inte sätta stopp för de kriminella gängens verksamhet, ens innanför våra egna gränser. Men med europeisk samverkan kan vi mer effektivt och framgångsrikt slå tillbaka mot de kriminella nätverken.

Läs gärna hela min artikel i KvP den 15 februari 2012.