Seminarium i Malmö om organiserad brottslighet

Idag inleddes dagen i Malmö med ett seminarium om organiserad gränsöverskridande kriminalitet i Europa. Som medlem av det tillfälliga utskottet mot organiserad brottslighet i Europaparlamentet, CRIM-utskottet, har jag de senaste 18 månaderna lyssnat till experter på området tillsammans med kollgerna i utskottet tagit fram en rapport med ett 20-tal förslag på åtgärder på EU-nivå.

Idag finns 3600 kriminella ligor i Europa, och det är inte bara den sicilianska maffian som vi kanske tänker på- Även Sverige är drabbat. Det är våldsdåden i Malmö och Göteborg bevis på. Av de 10 miljoner illegala vapen som finns i EU kommer en andel även till våra svenska städer.

Under seminariet i Malmö presenterar jag CRIM-utskottets arbete i Europaparlamentet.

Förutom att presentera arbetet som CRIM-utskottet hade jag även bjudit in ett par experter på området. Solweig Wollstad är åklagare vid Internationella åklagarmyndigheten i Skåne län, Stefan Sintéus är chef för länskriminalen i Malmö och Joakim Palmqvist är välkänd journalist och författare som kartlagt ligor i Sverige. Folkpartiets rättspolitiska talesperson Johan Pehrson moderedare samtalet.

Johan Pehrson, Stefan Sintéus, Solweig Wollstad och Joakim Palmqvist berättar om hur ligorna kan stoppas. 

Ett 50-tal personer hade tagit sig till lokalerna i Malmö och diskussionen med publiken handlade mycket om tilliten till andra EU-länders polis och rättsystem. Kan man tro att polisen i Bulgarien och Rumänien gör ett lika bra jobb som polisen i Sverige? Ja, det kan man. Förutom att det finns goda exempel på samarbete för att stoppa trafficking gav Solweig Wollstad ett bra exempel. Efter sina år som svensk samordnare för Eurojust, EU:s åklagaresamarbete, i Haag har hon god kännedom om de ländernas rättstraditioner och effektivitet. Polisen i Storbritannien och Italien litar inte på den svenska polisen, utan anser att man är för flat mot kriminella ligor. Det som är smuggling i ett land är bedrägeri i ett annat. Vad som behövs är god kännedom om andra länders system och personliga kontakter. Just därför tycker jag det är tråkigt att Sveriges riksdag och justitieminister inte ställde sig bakom EU-kommissionens förslag om att utvidga Eurojust till en åklagarmyndighet.

När brottsligheten är gränsöverskridande räcker det inte med nationella lösnngar. Förutom gemensamma brottsrekvisit och straffstater för de brott som är särskilt allvarliga, som narkotikabrott och penningtvätt, krävs också mer information om till allmänheten. Idag faller en fjärdedel av svenska folket för bedrägeri. Det kan vara allt från orealistiskt billiga taxiresor till dyra telefoner som reas ut på internet. Förutom att de drabbar miljontals konsumenter ger det nödvändiga inkomster till skurkarna. Här har vi alla ett ansvar att tänka efter innan vi faller för ett kap. Mycket ofta är det för bra för att vara sant.

SVT Forum om EU:s budget, Lampedusa och organiserad brottslighet

Gårdagens omröstningar i Europaparlamentet omfattande flera viktiga rapporter. Dels röstade vi om EU:s budget för 2014, om en resolution för bättre skydd för de flyktingar som kommer över Medelhavet, samt om mer samarbete mellan EU-länderna för att komma åt den organiserade brottsligehten.

Tillsammans med Centerpartsiets Kent Joahnsson diskuterar jag dessa frågor i programmet SVT Forum. 

Här kan du se klippet.

Europaparlamentet stödjer gemensamma verktyg för brottsbekämpning

Idag, den 23 oktober, gav Europaparlamentet stöd för ett initiativ att EU-kommissionen och EU:s medlemsländer ska ta fram gemensamma verktyg för att bekämpa organiserad brottslighet. Det är ett steg i rätt riktning.

I Europa finns 3 600 kriminella ligor och varje år inbringar handel med droger, människor, vapen och förfalskade varor hundratals miljoner euro. Varje år genererar människosmuggling 25 miljarder euro och smugglade cigaretter 10 miljarder euro. Det finns 10 miljoner illegala vapen i EU. Enbart korruptionen kostar årligen EU 120 miljarder euro och uppskattningsvis 100 miljarder euro av offentliga inkomster försvinner varje år på grund av momsbedrägeri. Detta är mycket allvarligt i tider av ekonomisk kris och vi måste ta gemensamma krafttag för att lösa dessa problem.

Rapporten fick stort stöd i Europaparlamentet, och den stora frågan var hur mycket inflytande EU:s myndigheter och institutioner bör ha i förhållande till medlemsstaterna. Jag vill se en större harmonisering av lagar på vissa områden. Att ytterligare stärka Europol, inrätta en europeisk åklagare och på sikt skapa ett europeiskt FBI är nödvändigt i kampen mot de kriminella ligorna. Efter dagens omröstning understryker Europaparlamentet också behovet av en EU-åklagare och det är ett steg i rätt riktning.

Det finns dock mycket kvar att göra. Lissabonfördraget stärkte Europols mandat men det räcker inte. Än idag är myndigheten beroende av att EU-länderna vill dela information och samarbeta. Om vi inte gemensamt tar krafttag mot den gränsöverskridande brottsligheten kommer Europa halka efter. Det är inte acceptabelt.

Vi måste lyfta blicken för att bekämpa organiserad brottslighet

Tillsammans med Johan Pehrson (FP) och Helene Odenjung (FP) skriver jag en debattartikel i Göteborgsposten om att vi måste förändra bekämpningen av den organiserade brottsligheten. I Göteborg har vi enbart i år bevittnat ofattbara 50 skjutningar som resulterat i åtta dödsfall. För att få stopp på detta måste vi lyfta blicken. Vi måste inse att det här är ett problem som inte enbart kan lösas lokalt eller nationellt. Vi behöver EU för att garantera ett tryggt samhälle.

Skurkarna vinner på att EU:s länder inte samarbetar

Igår kväll diskuterade Europaparlamentet i Strasbourg gemensam brottsbekämpning.

Varje år inbringar handel med droger, människor, vapen och förfalskade varor hundratals miljoner euro. I dessa tider av ekonomisk kris behöver vi mer än någonsin se till att dessa enorma summor kommer tillbaka till den lagliga ekonomin.

I Stockholmsprogrammet erkändes behovet av enhetliga verktyg för insamling, bearbetning och utbyte av information mellan brottsbekämpande myndigheter i EU. Detta är grunden för ett effektivt samarbete i ett gränslöst Europa.

EU är lösningen på vårt problem. Största hindret är avsaknaden av förtroende för en Europeisk lösning. EU:s länder måste arbeta tillsammans för att stoppa skurkarna!

EU-regler kan stoppa de kriminella ligorna

I förra veckan röstade jag och de övriga medlemmarna i CRIM-utskottet om den slutliga rapporten om hur EU bäst möter hotet från den organiserade brottsligheten. Utskottet har under de senaste18 månaderna hört experter, gjort studiebesök samt skrivit förslag på åtgärder.  

Sydsvenskan uppmärksammade detta i en intervju. Här kan du läsa den.

Samtliga av de 21 kompromisserna gick igenom, och flera av mina ändringsförslag som kom med, bland annat att unga lagöverträdare måste få en chans att komma ut det kriminella livet samt att säkerställa att generösa bidrag till ex alternativa energilösningar inte utnyttjas av kriminella ligor.

Den svåra balansen för utskottet har varit att slå hårt mot de kriminella gängen utan att inskränka vanliga medborgares liv. Det är inte helt lätt med tanke på att spelsajter, datatrafik, banktransaktioner och resor kan vara värdefull information för att identifiera ligornas mönster och medlemmar.

Rapporten antogs med 29 för,  0 emot och 8 som avstod. Den gröna gruppen avstod i slutomröstningen för att referenser till PNR, passenger name record, fanns kvar i rapporten. De vill inte att flygresenärers reseuppgifter kan lagras för att eventuellt användas vid en brottsundersökning. Nu ska rapporten antas av hela Europaparlamentet i Strasbourg i slutet av oktober.
 
Efter arbetet i utskottet står det klart att verktygen finns på både nationell och EU-nivå, vad som saknas är den politiska viljan hos medlemsländerna att öppnat ett genuint samarbete mellan sig och med Europol. Detta är det enskilt störst hindret för att komma åt den mycket utbredda organiserade brottsligheten i Europa.

Beklagligt att Ask inte vill ha europeisk åklagare

I fredags skrev jag tillsammans med partikollegerna Johan Pehrson och Tina Acketoft en artikel om behovet av mer samarbete för att stoppa bedrägeri och organiserad brottslighet inom EU.

Vi anser att det är beklagligt att justitieminister Beatrice Ask inte stödjer EU-kommissionens förslag om att inrätta en europeisk åklagarmyndighet för att skydda skattebetalarnas pengar från bedrägeri. Vi välkomnar förslaget och vill att det europeiska samarbetet mot bedrägerier utvecklas

Här kan du läsa hela artikeln.

Ökad transparens för att få bukt på pengatvätt

Här kan du se ett kort reportage om pengatvätt på Europaparlamentets TV-kanal.

I filmen intervjuas den italienska fiskala och ekonomiska poliskåren som lyckats gripa en kinesisk maffiagrupp som ägnat sig åt pengatvätt mellan Italien och Kina. Den totala summan som tvättats med hjälp av överföringstjänstföretag via just denna maffiagrupp var ofattbara 4.5 miljarder euro, drygt 40 miljarder svenska kronor.

Man uppskattar att totalt ca. 1500 miljarder euro tvättas varje år av kriminella organisationer i Europa.

Jag är medlem i det tillfälliga utskottet för organiserad brottslighet i Europaparlamentet. Här är pengatvätt en huvudfråga som behandlas i utskottet.

Fyra minuter in i videon berättar jag om vad jag tror behövs för att få bukt på problemen med pengatvätt. Ökad transparens och informationsutbyte mellan länder är nyckeln till att komma åt skurkarna.

Det är viktigt att uppehålla en balans mellan individers rätt till integritet och möjligheten för länder att spåra överföringar. Men när människor och kapital rör sig allt mer över nationsgränserna får vi inte vara blinda för att dessa friheter utnyttjas. I samma takt måste polissamarbetet mellan medlemsländerna öka.

Romska tiggare är en europeisk angelägenhet

Idag skriver jag, tillsammans med mina kollegor Marit Paulsen och Cecilia Wikström, i DN om romska tiggare.

Snart är våren här och det blir allt varmare ute. Men för de romska tiggarna på våra gator blir det kallare. I vårt grannland Norge vill polisen stävja tiggeri genom att ge kommunerna rätt att förbjuda övernattning på offentliga platser. Storbritanniens premiärminister David Cameron skärper tonen mot framförallt rumänska och bulgariska migrantarbetare. I Ungern blundar polisen för brutalt våld mot romer och hemlöshet har kriminaliserats.  I Frankrike vräks romer fortfarande utan förvarning.

I Sverige har vi sett en tydlig ökning av människor som tigger på våra gator och i tunnelbanan. Det hugger i hjärtat och vi är nog många som känner oss splittrade i om vi ska ge några slantar eller inte. Vi vill hjälpa individer och familjer, men är samtidigt rädda för att bidra till organiserad brottslighet och människohandel.

EU vilar på ett fundament av respekt för de mänskliga rättigheterna. Ofta kritiserar vi länder utanför vår union för brott mot dessa rättigheter men glömmer att vi själva måste leva upp till dessa värden och städa på vår egen bakgård. Det är smärtsamt att konstatera att det fortfarande förekommer systematisk diskriminering på etnisk grund i EU. Romerna är en grupp som genom historien ständigt utsatts. Inte ett enda medlemsland går fri från skuld.  EU-kommissionen har fördömt diskrimineringen, nu är det hög tid att EU-kommissionen också följer upp sina löften med konkret handling och åtgärder mot de medlemsländer som fortsätter att diskriminera romer och därmed trotsar EU:s grundläggande värderingar.

Det är viktigt att komma ihåg att alla tiggare inte är romer och att majoriteten av romerna är inte är tiggare, men genom DN:s reportageserie om de romska tiggarna på Stockholms gator har vi fått en viktig inblick i varför dessa människor söker sig till Sverige, varifrån de kommer och om deras vardag i Sverige. 
Den ekonomiska krisen drabbar de som redan har det svårt hårdast, men det är orimligt att EU-medborgare ska tvingas tigga till sina barns sjukvård. Romerna är Europas största etniska minoritet, det finns ungefär 10-12 miljoner romer i Europa. Fortfarande utsätts de för omfattande diskriminering och våld och de har högre arbetslöshet, ohälsotal och lägre utbildning än genomsnittseuropén. Diskrimineringen av romer måste upphöra i hela Europa!

Detta är inte en fråga som enbart kan lösas inom gränserna för enskilda länder. Det krävs även en bindande gemensam handlingsplan för EU för att få stopp på övergreppen mot romer. EU har betalat ut 50 miljoner euro de senaste sex åren för att ge romer bättre skolgång, hälsovård och boende. Men de lokala myndigheterna lyckas sällan använda pengarna till vad som var tänkt.

Vi måste stärka romers möjlighet till inflytande genom att etablera en romsk ungdomsledarakademi för unga romer som vill utbilda sig i samhällsfrågor. Läromedel måste skrivas på det officiella minoritetsspråket romani chib. Och en samhällskommission bör inrättas i Sverige för att gå till botten med de övergrepp och försummelser som begåtts mot den romska minoriteten det senaste århundradet. Både för att synliggöra övergreppen och öka allmänhetens kunskap kring romernas situation.

Ett problem för många romer är att man saknar id-handlingar som visar statstillhörighet. Det innebär att länderna kan ducka från sina skyldigheter att förbättra situationen för romerna. En lösning är att upprätta personliga dokument så att de kan bli medborgare, men utan ländernas engagemang är även den minsta reform svårgenomförlig.

De romska tiggarna är inte här av fri vilja. Hade de haft möjligheten att arbeta i sin stad eller i sin by, i närheten av sin familj så hade detta naturligtvis varit deras förstahandsval. Det handlar om människor med drömmar om ett bättre liv för sig själva och för sina familjer.

Lösningen är inte att förbjuda tiggeri, utan att skapa förutsättningar och möjligheter att likt oss få leva med sina familjer och arbeta för sitt eget uppehälle och sin egen framtid. Vi får aldrig tumma på EU:s viktigaste grundstenar - respekten för individens rättigheter och den fria rörligheten.

Momsbedrägeri kostar EU miljarder

Momsbedrägeri beräknas varje år kosta EU-länderna upp emot 107 miljarder euro. Det är lika mycket pengar EU lägger på jordbruket och 5 gånger så mycket som för arbetsmarknadsinsatser och den sociala sektorn. Problemet har funnit länge. Redan för 10 år sedan uppskattades summan till 100 miljarder euro.

Momsbedrägeri, som karusellbedrägeri, utgörs av gränsöverskridande kriminella nätverk som snabbt, samordnat och flexibelt utnyttjar de rättsliga och administrativa luckorna i EU:s momssystem.

EU:s medlemländer måste samarbete för att komma åt de kriminella ligorna!

Storbritannien hindrar EU från att bekämpa drogen khat

I dagarna aktualiserades återigen frågan om drogen khat. En ung man togs av polisen med ett enda bagage i bilen - 228 kilo khat!


Hittills har drog relativt enkelt kunnat smugglas in till Sverige i stora mängder eftersom det funnits två legala inkörsportar rakt in i Europa. I Nederländerna har khatförbudet nu trätt i kraft och det finns bara en port kvar - Storbritannien. Flygplatserna i London står vidöppna för droghandlarnas import. Sydsvenskan uppmärksammade detta och frågade vad jag tyckte om beslutet. Här kan du läsa artikeln.

Kampen mot drogerna är inte en EU-fråga. Varje medlemsstat ansvarar själv för sin egen narkotikapolitik. Att tro att ett globalt problem kan lösas på nationell nivå är inte rimligt. Knarkhandlarna samarbetar över nationsgränserna och EU-länderna borde göra detsamma för att stoppa dem. Medlemsländer kan i formell och informell dialog samtala och påverka varandra. Denna mjuka makt måste Sverige nu använda sig av. Storbritannien har låtit undersöka ett eventuellt khatförbud och kom i förra veckan fram till att det inte finns bevisliga hälsorisker. Man kommer alltså inte att klassa drogen som illegal!

Vi måste låta våra europeiska grannar veta vilka kostnader i mänskligt lidande, socialt och ekonomiskt utanförskap och tull- och polisinsatser som vi andra belastas med så länge missbruket fortfarande kan gödas via Londons flygplatser. I Sverige har vi stor kunskap om de skadliga effekterna av khat. Dessutom finansierar missbruket drogkarteller och terroristorganisationer som al-Qaida i islamiska Maghreb i Afrika.

EU-kommissionen pekade nyligen ut ministerrådet som den instans som måste ta tag i frågan om samordning av medlemsstaternas regler kring khat för att möjliggöra en mer effektiv kamp mot smugglingen. Med Lissabonfördraget har EU fått en mer betonad roll i arbetet med europeiska riktlinjer och utbyte av bästa praxis i drogfrågorna. Denna möjlighet vill vi att Sverige tar vara på. På EU-nivå finns potentialen för att komma framåt i arbetet mot narkotikamissbruk.

Det finns bara ett sätt att komma åt gräns¬överskridande brottslighet - med lika gränsöverskridande brottsbekämpning. Men då måste också alla EU:s medlemsländer dela uppfattningen om att dessa droger är skadliga. Nu hindrar Storbritannien EU från att ta krafttag mot drogen khat. Jag hoppas att vi med goda argument kan få britterna att tänka om.

Öppna gränser kräver samarbete

I dagens Kvällsposten skriver jag tillsammans med Cecilia Malmström och Johan Pehrson om vikten av samarbete mellan EU:s länder för att verkligen komma åt den organiserade brottsligheten.

Just nu är det mycket som händer på det här området både i Sverige och på Europeisk nivå. EU-kommissionen har nyligen presenterat ett förslag som ska göra det lätta att konfiskera skurkarnas egendom. Det här är ett viktigt förslag som slår hårt mot det som driver gängen - nämligen pengarna.

Här kan du läsa hela artikeln.

Organiserad brottslighet måste bekämpas gemensamt

Inför mitt arbete som ledamot i CRIM-utskottet (Europaparlamentets särskilda utskott för frågor om organiserad brottslighet, korruption och penningtvätt) anordnade jag i fredags ett runda-bord-samtal i Malmö kring bekämpning av organiserad brottslighet och hur den kan ske på europanivå.

Jag hade bjudit in ett antal experter på organiserad brottslighet i Sverige, bl a polis, åklagare, forskare och skattebrottsmyndigheten, för att diskutera och få med mig information inför det fortsatta arbetet i CRIM. Flera av mina kollegor i EU-parlamentet likställer organiserad brottslighet med den italienska maffian och utgår från den när man diskuterar åtgärder. För mig är det viktigt att även få med en aspekt från nordeuropa.

Du kan läsa en artikel kring runda-bord-samtalet i Sydsvenskan

Kampen mot organiserad brottslighet får eget utskott i EP

Idag bildas ett nytt särskilt utskott i Europaparlamentet som under ett års tid, med start den 1 april, ska genomföra en översyn av problemen med och lagstiftningen kring den organiserade brottsligheten. Jag blir en av de 45 parlamentariker som kommer att sitta i detta nya utskott.

Den organiserade brottsligheten breder ut sig över hela Europa. Inte heller Sverige är förskonat och detta är tydligt - inte minst i min hemstad Malmö, vilket är den stad som drabbats hårdast i Sverige.

Bara under 2011 mördades nio människor i Malmö och staden har också drabbats hårt av mordförsök, grova rån och våldsamma attacker på våra demokratiska institutioner.
Jag menar att organiserad brottslighet är som en parasit i vårt samhälle. Det handlar om väl utbyggda strukturer och nätverk och de kriminella gängen jobbar effektivt över gränserna. Det enda sättet att stoppa dem är att arbeta på samma sätt: med gränsöverskridande rättsligt samarbete. Det är därför mycket bra att Europaparlamentet visar att vi vill bidra aktivt så att EU kan gå fram i enad front i kampen mot den organiserade brottsligheten.

Vår svenska EU-kommissionär Cecilia Malmström arbetar redan mycket hårt mot den organiserade brottsligheten i Europa, till exempel genom det nya europeiska centrum mot organiserad cyberbrottslighet som presenterades igår och genomföreslagen ny EU-lagstiftning om hur man kan beslagta organiserad brottslighetstillgångar.

Jag ser mycket fram emot att samarbeta med vår liberala kommissionär i dessa frågor framöver!