MR-arbete i Marocko och fisk i Västsahara

Det är mycket beklagligt att Rådet igår beslutade förlänga EU:s fiskeavtal med Marocko, som inkluderar vattnet utanför Västsahara. Avtalet strider mot folkrätten - Västsahara är ett "omstritt territorium", det vill säga landet ockuperas för närvarande av Marocko. Naturresurserna, till exempel fisken, hör enligt folkrätten till landets ursprungliga befolkning, Sahrawierna. I omröstningen i rådet röstade Sverige tillsammans med Danmark och Storbritannien mot avtalet. Finland och Tyskland lade ner sina röster. Det räckte tyvärr inte för att fälla avtalet men röstsiffrorna visar i alla fall att frågan har fått ökad betydelse. Senast avtalet var uppe för omrösning var Sverige ensamt om att rösta emot.


Khadija Ryadi, ordförande för Moroccan Association for Human Rights

Igår besökte jag två marockanska civilsamhällesorganisationer som arbetar för mänskliga rättigheter i Marocko, och som var med och organiserade 20 februari-protesterna.


Professor Abdelkhalek Benzekri, Moroccan Association for Human Rights

Det var intressanta möten och de två organisationerna framhöll vikten av att skapa ett öppnare samhälle med en konstitutionell demokrati och ett oberoende rättsväsen. De var dock även noga med att framhålla att Marocko har en annan situation än grannländerna och de underströk att de värnar om att ha goda kontakter med EU. Vi diskuterade även Västsahara och Marockos politik i landet. Båda organisationerna ville hålla sig neutrala vad gäller stöd för Västsaharapolitiken i Marocko.


Amina Bouayach, ordförande i OMDH, Organisation Marrocaine des Droits Humaines

Om ni är intresserade av Västsaharafrågan, läs gärna Agneta Berliners blogg. Agneta har följt frågan under lång tid och var bland annat den drivande kraften bakom den resolution om Västsahara som Folkpartiet fick igenom på ELDR:s kongress 2010.

Demonstrationer i Marocko

Under gårdagen demonstrerade invånarna i Marocko för ett öppnare samhälle. Ca 15 000 personer samlades i Rabat, där jag för tillfället befinner mig, för att under fredliga former kräva konstitutionella och politiska reformer, krafttag mot korruptionen i landet och för ett oberoende juridiskt system.

Demonstrationerna, som har fått benämningen 20 februari-protesterna, var mycket mindre omfattande än dem i Egypten tidigare i år och jag såg heller inga plakat med krav på kung Muhammad VI:s avgång. Marocko har på senare år blivit öppnare: mediefrihet och andra medborgerliga rättigheter har stärkts. Det finns lagliga oppositionspartier, även om inte alla partier har tillåtits verka och agera fritt. Men kungen har fortfarande oinskränkt makt och kraven på reformerna syftar därför till att göra Marocko till ett modernare och friare samhälle. Det är en positiv utveckling som vi på alla sätt bör stödja.

Idag ska jag besöka EU:s representation i Rabat. Därutöver ska jag träffa den brittiska ambassadören och två marockanska NGO:s för att diskutera gårdagens demonstration, deras syn på utvecklingen i landet samt hur vi kan stödja reformprocessen mot ett öppnare samhälle i Marocko. Vid samtliga möten kommer jag även att ta upp det kontroversiella fiskeavtalet mellan EU och Marocko, som berör fisk fångad utanför det ockuperade Västsahara. Frågan är högaktuell och i fredags skrev därför mina svenska kollegor i Europaparlamentet och jag tillsammans en debattartikel i DN där vi uppmuntrade regeringen till att säga nej till en förlängning av avtalet.

Läs mer om vad som händer i Marocko till exempel i DN.

Om busspassagerare och om Egypten...

...samtalade Lena Ek, Eva-Britt Svensson och jag i SVT Forum häromdagen. Programmet kan ses på SVT:s hemsida.

Kommissionens svar om ungerska medielagen

I januari ställde Cecilia Wikström och jag en fråga till EU-kommissionen med anledning av den mycket problematiska nya medielagen.

Vi har nu fått ett svar från kommissionären Neelie Kroes, som också gav besked inför kammaren i Strasbourg igår kväll. Hennes preliminära analys visar att den ungerska medielagen "kan föranleda oro" vad gäller hur reglerna överensstämmer med EU-rätten - som klart slår fast yttrandefriheten som en grundläggande rättighet. I nästa steg kan kommissionen komma att driva rättsliga överträdelseförfaranden mot Ungern.

Ungern har också gett besked att man kommer att ändra lagen på flera punkter, dock inte om skapandet av det mycket kontroversiella medierådet. Detta måste följas upp, liksom möjligheterna för EU att granska medlemsstater som inte sköter sig vad gäller de rättigheter och friheter som EU:s alla medborgare ska vara garanterade.

Den liberala gruppen i ALDE har varit den drivande kraften i den här frågan. Beskeden i dagarna är en seger för den liberala rösten i EU!


Läs också EU Observer och Euraktiv om ungerska reaktioner på lagändringen.

Nya problem i Ungern

I veckan fick vi veta att Ungerns polismyndighet dragit tillbaka tillståndet för årets Prideparad i Budapest. Pride-arrangörerna hade begärt tillstånd att marschera förbi parlamentet, vilket nu nekas dem.

Den nya konservativa regeringen i Ungern, under Orbáns parti Fidesz, har gått tydligt åt höger i en rad frågor. Fundamentala rättigheter och friheter har hotats. Under januari handlade debatten främst om mediefrihet och tryckfrihet. Tidigare har vi oroats över situationen för minoritetsgrupper, framför allt för den romska befolkningen. Nu kommer ett bakslag också vad gäller friheten och respekten för HBTQ-gruppen.

Detta är ytterst beklagligt. Jag hoppas att Ungerns myndigheter snabbt ska ta sitt förnuft tillfånga och ge Pride-festivalen nytt tillstånd att hålla paraden.

Här hemma i Sverige är HBTQ-frågorna inte lika känsliga (grattis förresten Birgitta Ohlsson, som fick pris på QX-galan häromdagen!) – men i våra grannländer framför allt i österled ser verkligheten annorlunda ut.

En EU-rapport nyligen slog fast att såväl hatbrottsrelaterat våld som diskriminering fortfarande förekommer i EU. Pridefestivaler slås ned eller förbjuds. I Litauen har en homofob lag röstats igenom, men ses just nu över efter påtryckningar bland annat från oss i Europaparlamentet. Det finns alltså mycket kvar att göra. EU är en nyckelaktör för att trycka på dessa medlemsländer att respektera alla människors lika värde och rättigheter.

Budapest ska veta att vi i övriga Europa håller ögonen på dem!

Strukturfonderna möjlighet för småföretagen?

Små och medelstora företag är hjärtat i europeiska ekonomin - men det får inte betyda att vi hindrar dessa småföretag att växa sig stora! Det behövs finansieringsmöjligheter, kanske till exempel strukturfonderna kunde utnyttjas mer. Mindre byråkrati och krångel måste också till.

Små och medelstora företag är nyckeln till att skapa jobb i Europa.

Sparare i värdepapper behöver också mer skydd

Den som sparar i bankkonto har rätt till ersättning om banken går i konkurs. Den ersättningen har höjts till 100 000 euro genom EU-direktivet om insättningsgaranti.

Just nu ser Europaparlamentet över ett annat direktiv nämligen om investerarskydd. Det handlar bland annat om att personer som placerat pengar hos värdepappersbolag som begår brott ska kunna få en högre ersättning. Mitt förslag är att ersättningen borde höjas från 25 000 till 100 000 euro. Kunder som väljer att investera sina pengar genom ett värdepappersbolag bör ha samma skydd som om de hade investerat pengarna genom en bank eller andra kreditinstitut.

Detta är del i mitt betänkande som presenteras i parlamentets ekonomiutskott i Strasbourg ikväll.

Tunisien och Egypten bara början?

Trycket på Mubarak blev till slut för stort. Han lämnade makten efter veckor av demonstrationer och lär nu ha lämnat Egypten.

Det egyptiska folket är att gratulera. Det är en resning underifrån och mestadels av ungdomar, och det gick inte ta fel på den stora glädjen hos de firande i Kairo i natt. Ej heller på de stora förväntningar och förhoppningar som nu väckts till liv. Inte bara i Tunisien och Egypten.

EU-ledare, inklusive "utrikesminister" Ashton, agerade senfärdigt och verkade inledningvis osäkra på vilken fot man skulle stå.

Förvisso är inte demokratin vunnen än. Vi vet inte vad de radikala islamisterna är beredda att göra i detta politiska vakuum. Här finns all anledning att vara vaksam.

Men nu måste världen - och i synnerhet EU - snabbt stödja en ordnad och fredlig övergång till demokrati. Redan nästa vecka bör EU:s högsta ledning fatta ett antal konkreta beslut som betydande ekonomiskt stöd, högnivåmöten på plats i regionen m.m.
Nu är inte tid att töva!

ALDE-gruppen i EP och Liberala Internationalen har redan agerat och har under upproret haft kontakt med oppostionen i Egypten: med partiet Demokratisk Front, som är medlem av LI och dess ledare Osama Harb samt Ayman Nour, ledare för partiet El-Ghad, som har obeservatörsstus i LI. Inom kort förväntas en liberal delegation besöka Egypten. Redan nästa vecka är Ayman Nour inbjuden av ALDE/LI för samtal om hur vi kan stödja de liberala krafterna i Egypten och Arabvärlden.

Kinas ledare oroliga
Med glädje noterar jag att till och med de kinesiska ledarna oroas av människors frihetslängtan i Egypten. Vad är månne på gång?

Euron lever och Sveriges utanförskap ökar!

Lundsbrunn gör mig glad
Förra helgen körde jag nästan 90 mil för att träffa några hundra härliga liberaler i Lundsbrunn vid foten av Kinnekulle (att lita på att SJ skulle kunna ta mig dit, vågade jag inte. SJ:s punktlighet helgen dessförinnan hade gjort mig misstänksam.)

Visst var jag trött när jag kom hem till Malmö på söndagskvällen. Men glädjen att möta så många entusiastiska EU-vänner blåste bort all trötthet. Och tänk så många euro-vänner som finns! Ibland känner jag mig något ensam i min envisa kamp för euron. Men så är det ju inte alls. Vi är många!

Euron lever!
Toppmötet i fredags skulle handla om energi. Av detta blev inte så mycket, vilket ju inte var så konstigt i dessa stormiga tider. Vid sidan av omvälvningarna i Arabvärlden - i första hand i Tunisien och Egypten - var euron och den ekonomiska krisen som vanligt ett huvudtema.

Något muntrare miner gick att finna bland de pressade EU-ledarna. Ljuspunkter för de skuldtyngda länderna har kunnat skönjas; både Spanien och Portugal har sålt statsobligationer till en lägre ränta än i januari. Särskilt Spanien har fattat en rad väsentliga beslut i rätt riktning för att lirka sig ur skuldkolossen. Från Portugal är beskeden motstridiga, ömsom vin, ömsom vatten. Också för Grekland lär förhandlingar vara på gång för en mer hållbar och varaktig lösning.

Så de som kraxat om eurons snara fall i snart ett års tid har hittills fått fel.

Sveriges blir alltmer utanför
I Davos upprepade både Sarkozy och Merkel sin absoluta vilja att klara av euron och de ekonomiska obalanserna.

Euron är Europa,
som de både sagt gång på gång.

I Sverige tycks det som om vare sig experter eller politiker verkar förstå deras övertygelse. Ett nytt bevis på viljan att visa "marknaden", andra tvehågsna och komma med konkreta förslag är den "Pakt för konkurrenskraft", som den tysk-franska axeln presenterade i fredags. Samordningen av euro-ländernas ekonomier och skatte-och finanspolitik tar genom detta förslag ytterligare ett steg framåt.

I EP håller vi just nu på det sk "economic governance-paketet" som handlar om att stärka Stabilitets- och tillväxtpakten. Känsliga och svåra förhandlingar pågår med stor intensitet. Nu skärper alltså de båda stora länderna i eurozonen ytterligare tonen. Avtal skall hållas och regler följas. "Ordnung muss sein", som tyskarna säger.

Här har vi från Sveriges sida extra stort intresse att stötta denna mer strikta budgetlinje. Vi vet ju alla skälen till vår kollaps på 90-talet, som genom disciplin kunde lyftas till dagens goda ekonomi.

En stor stridfråga är som vanligt var makten skall ligga. Merkel och Sarkozy vill att euroländerna skall sköta det hela utan alltför stor inblandning av EU-kommissionen och det gemensamma EU-regelverket. En kompromiss är att låta den permanente EU-ordföranden Van Rompuy ta ett ökande ansvar.

För oss liberaler - liksom för små länder - är det ett bekymmer att medlemsländerna försöker köra förbi kommissionen och parlamentet. Då blir det de stora som styr. Vi känner förvisso tidsproblemen med att samordna alla 27 medlemsländer. Men inte minst i dessa tider är det viktigt att Europa och EU hålls samman. Och då behövs en stark EU-kommission! Och ett parlament med inflytande.

Vad som än händer med det tysk-franska initiativet visar detta att vårt inflytande minskar. Att vi inte har euron kostar i inflytande. Nu borde det snart vara omöjligt att hävda motsatsen.

Det som vi i folkpartiet så tydligt sagt händer nu snart sagt varje dag.

Den monetära unionen blir i ökande grad också en finanspolitisk union. Integrationen går vidare - utan oss. Ibland är stegen myrstegssmå, ibland större - men ambitionen och riktningen är klar.

Revolution i Arabvärlden?

På morgonen lyssnade jag på DN:s ledarskribent Annika Ström-Melin när hon i radion talade om EU:s senfärdighet och splittrade sätt att hantera omvälvningarna i Tunisien och Egypten. Få kan EU som Annika Ström-Melin, och som vanligt har hon helt rätt, tycker jag.

I ALDE-gruppen i EP hade vi en lång diskussion i veckan. Vår gruppledare Guy Verhofstadt var mycket kritisk mot EU:s ledare och deras handfallenhet inför det som sker i Arabvärlden. Först tövan inför det som hände i Tunisien, och senare tvekan inför att ge ett snabbt och tydligt stöd till alla dem på Tahrir-torget som behövde få höra en stark demokratisk röst från Europa.

Oron inför det muslimiska brödraskapet - som jag till fullo delar - får inte skymma sikten för möjligheten att bygga en demokrati i Egypten. Nu verkar en förändring vara på gång, men det tog alldeles för lång tid för både Europa och USA. När människor går ut och demonstrerar för demokrati och frihet skall EU och dess ledare från första stund gå sida vid sida med dem som vill förändring - inte ängsligt se till gamla ledare och deras tal om stabilitet.

Misslyckande
EU:s nya gemensamma utrikespolitik klarade uppenbarligen inte denna första stora utmaning. EU-parlamentets makt inom utrikespolitiken är begränsad. Men jag tycker nog att parlamentet klarat att hantera händelseutvecklingen på ett bättre sätt. Vi var tidigt ute med att uttrycka ett tydligt stöd till Tunisiens folk med krav om snabba insatser från EU:s sida för en frihetlig uppbyggnad av landet men också krav om sanktioner mot den gamla regimen. Idag reser dessutom en delegation från EP till Tunisien för att på plats följa utvecklingen.

Onsdagens debatt i parlamenet blev ett kraftfullt stöd för demonstranterna i Kairo och fördömande av Mubaraks våld mot det egna folket. Att släcka ned internet, angripa medier och attackera journalister är diktaturens sätt att svara på människors vilja till frihet.

Vi har tyvärr sett det förr. Men i längden går det inte att förtrycka folks vilja att styra sina egna liv. Det kommer också Arabvärldens politiska och religiösa ledare att förstå!

Fanns det inte en enda kompetent kvinna?

Svar från Ungern om medialag

I måndags besvarade den ungerska vice premiär- och justitieministern, Dr Tibor Navracsics, EU-kommissionär Neelie Kroes brev angående den nya medialagen i Ungern. Svaret var snarare förarbeten till lagen än ett riktigt svar om huruvida den nya medialagen är lämplig eller inte med hänsyn till EU-lagstiftning.

Kommissionär Kroes skriver i sitt brev till Ungerns justitieminister att Kommissionen tvekar om den nya medialagens förenlighet med proportionalitetsprincipen och artikel 11 i europeiska stadgan om de grundläggande rättigheterna för yttrandefrihet.

De punkter som Kommissionären tar upp i sitt brev till ungerska staten behandlar huvudsakligen två delar i den ungerska medialagen, nämligen principen om hemvist och kravet för registrering. Det är mycket sannolikt att dessa regleringar strider mot EU-lagstiftning. Att Ungern inte ger ett tydligt svar ger oss möjlighet att spekulera vidare på samma spår.

Till sitt försvar skriver den ungerska justitieministern att den nya medialagen är i enlighet och stiftad med hänsyn till EU-lagstiftning. Gällande registreringskravet har Navracsics argumenterat för kravet genom att beskriva de tekniska bitarna bakom berörda paragrafer.

Brevsvaret var verkligen inte vad premiärminister Orbán lovade i Budapest i torsdags, helt klart otillräckligt och oklart. Tibor Navracsics svarade inte på Kroes önskan om att kommentera Kommissionens observationer om hur allvarlig situationen är.

Vår gruppledare Guy Verhofstadt kommenterade idag under gruppmötet Ungerns brevsvar. Verhofstadts kommentar rörde det sista stycket i det sex sidiga brevet, nämligen att Ungerns regering var redo att se över delar av sin medialag som kritiserats av Kommissionen. Verhofstadt uttryckte att Europaparlamentet måste fortsätta pressa Ungern för att de ska göra faktiska ändringar i sin medialag och inte endast kosmetiska sådana.

Navracsics svar gällande medialagen diskuteras just nu i kammaren av kollegor här i Bryssel. Nu väntar Cecilia och jag oss ett svar på vår skriftliga fråga till Kommissionen om medialagen i Ungern. Det blir intressant att se vad Kommissionens svar kommer att bli.

Huvudfrågan är att politiker inte ska kontrollera media utan det är snarare media som ska kontrollera politiker...

Andra bloggar om ämnet: Cecilia Wikström

"Are you a banner mr Maijoor?"

Den frågan ställde jag idag till Steven Maijoor, tilltänkt styrelseordförande för den nya europeiska tillsynsmyndigheten ESMA (för värdepapper och finansiella instrument).

Europaparlamentets Ekonomiutskott arrangerade en frågestund med de tre kandidater som ska utses till nya styrelseordföranden för de tre nya europeiska tillsynsmyndigheterna för finansmarknaderna. De andra två myndigheterna är Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten (EBA) respektive (EIOPA).

Parlamentets ekonomiutskott kan neka en person uppdraget om man finner personen olämplig.

Hela processen för hur och vilka som ska utses kan på goda grunder kritiseras. Dels skulle parlamentet ha fått en kortlista med lämpliga kandidater på varje post, men nu fanns inte mer än en kandidat för varje tjänst. Inte heller har någon kvinna utsetts av Kommissionen, vilket jag kritiserade under hearingen. Det finns också en åldersgräns, att kandidaten inte få vara äldre än 60 år. Det tycker jag är åldersdiskriminering.

I ett svar på en fråga från kollegan Giegold (De gröna) sa Maijoor att han kan tänka sig att i extrema situationer förbjuda finansiella produkter, instrument, för att skydda konsumenterna.

Därför ställde jag frågan om han är en förbudsperson, are you a banner?-Nej, men jag tycker att man i exceptionella fall kan göra det. Som myndighet måste man balansera olika intressen, mål. Dels ska man se till att konsumenterna har valfrihet att välja mellan olika produkter som kan ge avkastning och dels ska man se till att de får ett skydd.

Han fortsatte: -Under min tid på den holländska tillsynsmyndigheten gav jag inte licens till ett företag som hade en affärsplan negativ för hela den finansiella marknaden. Vad gäller tillfälligt förbud av blankning är det viktigt att vara konsekvent i hela Europa, ha ett gemensamt agerande. Inspektionerna runt om i Europa och ESMA måste ha en bra process för att tillfälligt stoppa handel.

-Blankning är inte negativt. Det kan skapa likviditet för marknaden och upptäcka prisbubblor.

Jag fick också möjlighet att ställa en fråga till Gabriel Bernardino, nya chefen för pensionsmyndigheten. Hur ska de tre myndigheterna integrera sitt arbete?