Att GM säljer Saab till den holländska sportbiltillverkaren Spyker är bra. Det tryggar jobb i Trollhättan. Jag hoppas att Spyker blir en långsiktig ägare av Saab och kan vända den förlusttyngda verksamheten.
Spyker är en biltillverkare med kapital i ryggen och en genomtänkt affärsidé. Förhopppningsvis leder inte affären bara till att Spyker köper ett legendariskt bilvarumärke utan också till att jobb tryggas i Trollhättan.
Att nu affären är i hamn kan vi också tacka den svenska regeringen för. Maud Olofsson och hennes statssekreterare Jöran Hägglund förtjänar beröm. Det har hanterar en mycket svår situation på ett bra sätt.
Trycket på att staten ska ta över Saab har tidvis varit stort. Men nu lyckades alliansregeringen unvika en situatuion där bolaget läggs ned.
Maud Olofsson och hennes medarbetare på Näringsdepartementet har agerat konsekvent och med stort mod. Saab räddas utan att skattepengar, som behövs till baland annat vården och skolan, används. Det är värt att applådera. Staten kan garantera lån. Men staten ska inte äga bilföretag.
Jag önskar Saab och Spyker lycka till.
onsdag 27 januari 2010
torsdag 21 januari 2010
Signalen till Turkiet måste vara tydlig
Flera av EU:s medlemsstater försöker smita från löften som redan är givna till Turkiet. Detta skapar stor osäkerhet i kandidatlandet. Turkiet ska välkomnas som EU-medlem men måste först uppfylla kraven om medlemskap. För att kunna göra detta behöver landet stöd, men även en tydlig signal från EU.
Se mitt tal i parlamentet som jag höll igår där jag uppmanade kommissionär Olli Rehn att se över demokratibiståndet till Turkiet. Se hela talet på YouTube
Se mitt tal i parlamentet som jag höll igår där jag uppmanade kommissionär Olli Rehn att se över demokratibiståndet till Turkiet. Se hela talet på YouTube
tisdag 19 januari 2010
Cecilia klarade utfrågningen med glans
En strålande Cecilia
Cecilia Wikström, Marit Paulsen, Karin Ellison och jag
Cecilia Malmström blir Sveriges nya kommissionär! Det kan vi slå fast efter en strålande insats vid utfrågningen i EU-parlamentet. Hon lyckades turnera tre timmars frågor utan att tappa andan. Spanska, franska, engelska och svenska var de språken hon svarade på de uppemot 60 frågorna.
Som folkpartist var det med stor stolhet jag kunde lyssna på Folkpartiets förste vice ordförande, som balanserade kraven på en human och rättssäker asyl- och flyktingpolitik med kraven på åtgärder mot illegal migration.
De europeiska värdena om solidaritet och respekt för de grundläggande mänskliga rättigheterna står inte i motsats till en tuff kamp mot terrorism, framhöll hon med skärpa, vilket renderade henne en varm applåd.
Efteråt var lovorden många.
Som folkpartist var det med stor stolhet jag kunde lyssna på Folkpartiets förste vice ordförande, som balanserade kraven på en human och rättssäker asyl- och flyktingpolitik med kraven på åtgärder mot illegal migration.
De europeiska värdena om solidaritet och respekt för de grundläggande mänskliga rättigheterna står inte i motsats till en tuff kamp mot terrorism, framhöll hon med skärpa, vilket renderade henne en varm applåd.
Efteråt var lovorden många.
söndag 17 januari 2010
Debut som krönikör i GP
Igår debuterade jag som krönikör i GP.
Veckan har gått i utfrågningarnas tecken, så ock mitt första ämne.
Nästa vecka väntar Cecilia Malmströms hearing.
Veckan har gått i utfrågningarnas tecken, så ock mitt första ämne.
Nästa vecka väntar Cecilia Malmströms hearing.
tisdag 12 januari 2010
Skatter ett minfält för Semeta
Algirdas Semeta, nominerad kommissionsledamot med ansvar för skatter och tullar, revision och bedrägeribekämpning, från Litauen ställdes under tisdagens utfrågning i Europaparlamentet inför de tre utskott som jag sitter i; budgetkontroll, det ekonomiska utskottet och utskottet för den inre marknaden och konsumentfrågor.
Jag lyfte frågan hur Semeta ser på möjligheten att stärka den inre marknaden genom skattereformer och skattekonkurrens. Jag hänvisade i sin fråga till professor Monti, som på uppdrag av Barroso gör en översynen av den inre marknaden i vilken han poängterar vikten av både ökat samarbete och balanserad konkurrens inom skatteområdet. Semeta svarade att han delar Montis värderingar när det gäller den inre marknaden och att det fortfarande finns för många kryphål inom EU lagstiftningen. Semeta är positiv till rättvis skattekonkurrens, och framhöll att skattekonkurrens i stort är av godo så länge det inte leder till negativa effekter för medlemsstaterna.
Jag sa i min replik att det problematiska är att vad som anses som rättvis konkurrens kan tolkas olika i de olika medlemsländerna och jag fortsatte med att fråga om Semetas visioner för de europeiska skattebaserna, den viktigaste skattefrågan för de europeiska medborgarna, och hur Semeta tänker sig att kunna påverka finansministrarna till att utvidga samarbetet inom skatteområdet.
Semeta svarade att EU generellt har ett högt skattetryck, särskilt i jämförelse med USA och Japan. Samtidigt påpekade han att det råder en ekonomisk kris och att länder under sådana omständigheter kan behöva använda olika skatteinstrument. Semeta framhöll att det viktigaste gällande skattebasen är att först studera utgiftssidan och därefter ta beslut om inkomstsidan.
Semeta besvarade aldrig frågan om hur han planerar att hantera de europeiska finansministrarna. Något han kan behöva då han framhöll att han planerar att återuppta arbetet för en gemensam företagsskattebas inom EU. Det är ett medel för är att avlägsna de hinder på EU:s inre marknad som finns för gränsöverskridande näringsverksamhet, vilket snedvridande effekter på företags investeringsbeslut och ökade företagens administrativa kostnader. Att Semeta var finansminister i Litauen fram till juli 2009 kan förhoppningsvis hjälpa honom att genomföra projektet som stöds av Europaparlamentet, men som inte har lika stort stöd bland medlemsstaterna.
Det är ingen lätt uppgift att bli utfrågad om skatter, som kan ses som ett minfält, om man ska lyckas bli accepterad av parlamentariker från höger till vänster. Kanske var det därför som Semeta var så försiktig i sina svar. Förutom upptagandet av arbetet av en gemensam företagsskattebas och tron på en grön skattebas var det få visioner som levererades. Semeta sade sig dock vara en resultatinriktad man så förhoppningsvis kan dubbelbeskattning och andra skattehinder som påverkar den inre marknadens tillämpning negativt undanröjas om Semeta blir kommissionsledamot.
Jag lyfte frågan hur Semeta ser på möjligheten att stärka den inre marknaden genom skattereformer och skattekonkurrens. Jag hänvisade i sin fråga till professor Monti, som på uppdrag av Barroso gör en översynen av den inre marknaden i vilken han poängterar vikten av både ökat samarbete och balanserad konkurrens inom skatteområdet. Semeta svarade att han delar Montis värderingar när det gäller den inre marknaden och att det fortfarande finns för många kryphål inom EU lagstiftningen. Semeta är positiv till rättvis skattekonkurrens, och framhöll att skattekonkurrens i stort är av godo så länge det inte leder till negativa effekter för medlemsstaterna.
Jag sa i min replik att det problematiska är att vad som anses som rättvis konkurrens kan tolkas olika i de olika medlemsländerna och jag fortsatte med att fråga om Semetas visioner för de europeiska skattebaserna, den viktigaste skattefrågan för de europeiska medborgarna, och hur Semeta tänker sig att kunna påverka finansministrarna till att utvidga samarbetet inom skatteområdet.
Semeta svarade att EU generellt har ett högt skattetryck, särskilt i jämförelse med USA och Japan. Samtidigt påpekade han att det råder en ekonomisk kris och att länder under sådana omständigheter kan behöva använda olika skatteinstrument. Semeta framhöll att det viktigaste gällande skattebasen är att först studera utgiftssidan och därefter ta beslut om inkomstsidan.
Semeta besvarade aldrig frågan om hur han planerar att hantera de europeiska finansministrarna. Något han kan behöva då han framhöll att han planerar att återuppta arbetet för en gemensam företagsskattebas inom EU. Det är ett medel för är att avlägsna de hinder på EU:s inre marknad som finns för gränsöverskridande näringsverksamhet, vilket snedvridande effekter på företags investeringsbeslut och ökade företagens administrativa kostnader. Att Semeta var finansminister i Litauen fram till juli 2009 kan förhoppningsvis hjälpa honom att genomföra projektet som stöds av Europaparlamentet, men som inte har lika stort stöd bland medlemsstaterna.
Det är ingen lätt uppgift att bli utfrågad om skatter, som kan ses som ett minfält, om man ska lyckas bli accepterad av parlamentariker från höger till vänster. Kanske var det därför som Semeta var så försiktig i sina svar. Förutom upptagandet av arbetet av en gemensam företagsskattebas och tron på en grön skattebas var det få visioner som levererades. Semeta sade sig dock vara en resultatinriktad man så förhoppningsvis kan dubbelbeskattning och andra skattehinder som påverkar den inre marknadens tillämpning negativt undanröjas om Semeta blir kommissionsledamot.
måndag 11 januari 2010
Kommissionärskandidaten Rehn stödjer svenskt medlemskap i euron
I dag måndag startar utfrågningarna i Europaparlamentet av kandidaterna till EU-kommissionen. Jag deltog i kväll i utfrågningen av Olli Rehn från Finland som är kandidat till kommissionärsposten för ekonomiska och monetära frågor.
Frågan som jag ställde till liberalen Rehn löd:
När Sverige gick med i EU 1995 förhandlade Sverige inte fram ett undantag från EMU:s tredje steg, vilket Danmark och Storbritannien gjorde. Jag undrar hur ni Olli Rehn ställer er till att Sverige permanent skulle stå utanför EMU:s tredje steg och inte ansluta sig till den gemensamma valutan? Kan Sverige under en längre period, stå utanför euro-samarbetet utan att bryta mot sina förpliktelser mot unionen och fördragen? Kommer ni att aktivt att ta upp frågan med den svenska regeringen?
Olli Rehn svarade på svenska att han tycker frågan om svenskt medlemskap i euron är viktig för Sverige och Europa. Han sa att det är riktigt att Sverige inte fick ett undantag från att gå med i det tredje steget i EMU och införandet av euron i Sverige. "Men som du kommer i håg röstade Sverige nej till euron i en folkomröstning 2003. Medlemskap i eurozonen är en fråga för svenska folket att bestämma."
Olli Rehn sa att han ska göra vad han kan för att hjälpa till att övertyga svenskarna om eurons fördelar: "Som engagerad europé vill jag se att Sverige blir medlem i euron. Det är ett beslut som svenska folket måste fundera på. Jag såg Anders Borg i en intervju i svenska tidningar reflekterat över attdet är viktigt att Sverige har beslutanderätt i EU, vilket euron innebär. Det är ett uttalande som är viktigt för att öppna en diskussion i Sverige. En diskussion som jag gärna deltar i".
Min följdfråga till Olli löd:
"Den senaste opinionsundersökningen i Sverige visar att svenskarna är för deltagande i eurosamarbetet. En del har sagt att en rörlig växelkurs, som Sverige har, stör konkurrenssituationen i Europa. Den svenska kronan dök med 25 procent under finanskrisen. En del påstår att det är ett förtäckt statsstöd att ha en rörlig växelkurs. Det är ett allvarligt perspektiv som gärna vill ha dina kommentarer kring".
Olli Rehn svarade att det är viktigt att ha rättvisa spelregler i den ekonomiska politiken. Rehn vill gärna att alla nordiska länder ansluter sig till euron.
"Jag känner till den inhemska debatten i Sverige. Jag vill att det svenska folket för diskussionen och på ett nytt beslut som är positivt. Som nordbo vill jag gärna se Sverige som euromedlem. Det viktigt att alla nordiska länder är med i eurosamarbetet".
Olli Rehn har varit kommissionär för utvidgning under en väldigt expansiv period och då visat prov på stor handlingskraft. Han är mycket kompetent och jag har stora förhoppningar på honom som kommissionär för ekonomiska och monetära frågor. Det är en fördel för oss svenska parlamentariker med en kommissionär ansvarig för euron som kommer från ett grannland som vi har mycket goda relationer med.
Frågan som jag ställde till liberalen Rehn löd:
När Sverige gick med i EU 1995 förhandlade Sverige inte fram ett undantag från EMU:s tredje steg, vilket Danmark och Storbritannien gjorde. Jag undrar hur ni Olli Rehn ställer er till att Sverige permanent skulle stå utanför EMU:s tredje steg och inte ansluta sig till den gemensamma valutan? Kan Sverige under en längre period, stå utanför euro-samarbetet utan att bryta mot sina förpliktelser mot unionen och fördragen? Kommer ni att aktivt att ta upp frågan med den svenska regeringen?
Olli Rehn svarade på svenska att han tycker frågan om svenskt medlemskap i euron är viktig för Sverige och Europa. Han sa att det är riktigt att Sverige inte fick ett undantag från att gå med i det tredje steget i EMU och införandet av euron i Sverige. "Men som du kommer i håg röstade Sverige nej till euron i en folkomröstning 2003. Medlemskap i eurozonen är en fråga för svenska folket att bestämma."
Olli Rehn sa att han ska göra vad han kan för att hjälpa till att övertyga svenskarna om eurons fördelar: "Som engagerad europé vill jag se att Sverige blir medlem i euron. Det är ett beslut som svenska folket måste fundera på. Jag såg Anders Borg i en intervju i svenska tidningar reflekterat över attdet är viktigt att Sverige har beslutanderätt i EU, vilket euron innebär. Det är ett uttalande som är viktigt för att öppna en diskussion i Sverige. En diskussion som jag gärna deltar i".
Min följdfråga till Olli löd:
"Den senaste opinionsundersökningen i Sverige visar att svenskarna är för deltagande i eurosamarbetet. En del har sagt att en rörlig växelkurs, som Sverige har, stör konkurrenssituationen i Europa. Den svenska kronan dök med 25 procent under finanskrisen. En del påstår att det är ett förtäckt statsstöd att ha en rörlig växelkurs. Det är ett allvarligt perspektiv som gärna vill ha dina kommentarer kring".
Olli Rehn svarade att det är viktigt att ha rättvisa spelregler i den ekonomiska politiken. Rehn vill gärna att alla nordiska länder ansluter sig till euron.
"Jag känner till den inhemska debatten i Sverige. Jag vill att det svenska folket för diskussionen och på ett nytt beslut som är positivt. Som nordbo vill jag gärna se Sverige som euromedlem. Det viktigt att alla nordiska länder är med i eurosamarbetet".
Olli Rehn har varit kommissionär för utvidgning under en väldigt expansiv period och då visat prov på stor handlingskraft. Han är mycket kompetent och jag har stora förhoppningar på honom som kommissionär för ekonomiska och monetära frågor. Det är en fördel för oss svenska parlamentariker med en kommissionär ansvarig för euron som kommer från ett grannland som vi har mycket goda relationer med.
söndag 3 januari 2010
Gott Nytt 2010
Schack och en del annat
Må ni alla ha haft en rogivande tid!
Jul- och nyårshelgerna ger ju för de flesta av oss en tid för vila och eftertanke. För mig består helgerna av att inte göra någonting, läsa en hel del, umgås med familjen, reflektera över det förgångna och fundera inför framtiden.
Traditionen bjuder också en schackturnering från jul till Knut med sonen. De första åren vann jag lätt, i fjol var det jämnt skägg, men redan då började jag ana vart det var på väg. Jag håller inte längre måttet verkar det som.
Är det så att mina hjärnvindlingar inte fungerar som förr? Eller är det så att en hjärna under ungdomsåren årligen förbättras på ett magnifikt sätt? Möjligen är det bådadera. Och efter en viss eftertanke är det kanske inte så bittert för mig att inse denna dystra men naturliga utveckling.
Två lästips - Lönnaeus och Eklund
Sydsvenskans insiktsfulla och nyanserade politiske reporter Olle Lönnaeus har kommit med en debutroman, en deckare med Tomelilla i centrum. Läs den!
Det finns många dåliga svenska deckare som inte behöver läsas. Denna tillhör inte den kategorin.
Klas Eklund, tidigare chefekonom på SEB, har blivit adjungerad professor vid Lund universitet och hållit sin installationsföreläsning över ämnet "Finanskrisen i teori och praktik". Läs den!
I mitt tycke en av de bästa svenska analyserna över vad som hände och vad som måste till. Se ett smakprov här >>
Några egna alster
Själv har jag inte varit i total dvala utan faktiskt skrivit något, en krönika om euron i Sundsvalls Tidning och en artikel om byggande av den sk HH-leden, Helsingborg-Helsingör, tillsammans med Christer Sörliden, ordförande fp-Helsingborg och Venstre-mannen på andra sidan sundet, Hans Andersen.
Går att finna här:
Krönikör på GP
Om några veckor har jag den stora glädjen att få inleda ett (förhoppningsvis) regelbundet skrivande som krönikör i Göteborgs-Posten. Ett hedervärt uppdrag, som jag är både glad och stolt över. Må jag klara av det på ett tillfredsställande sätt.
Genom åren har jag ju haft en del kontakt med tidningsvärlden i Göteborg.
Sommaren 1984 skrev jag (tillsammans med Peter Örn) ledare på GT under Pär-Arne Jigenius och Anders Wettergrens domvärjo.
Den senare blev sedermera politisk redaktör på GP, och är idag efter pensioneringen aktiv och uppskattad folkpartist i Göteborg.
Under 1985 var jag debattredaktör på just GP. Nuvarande ambassadören i Tanzania, Staffan Herrström, rekommenderade mig, och Lars Hjörne och Olle Gellerman anställde mig.
En lärorik och spännande tid, om än väl kort.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)