EU behöver en gemensam krisfond för banker

Folkpartiets ledamöter röstade idag i Europaparlamentets sammanträde om den gemensamma avvecklingsmekanismen (SRM). En stor majoritet i parlamentet röstade för den sista delen av bankunionen, och vikten av ett gemensamt europeiskt svar på problemen i finansmarknaden har aldrig varit större. SRM innebär att EU ska inrätta gemensamma rekonstruktionsregler för banker som går i konkurs och även bilda en gemensam fond för krisstöd.

Det är viktigt för stabiliteten inom Europas banksektor att vi skapar en gemensam bankunion och en gemensam fond, och Sverige bör på sikt vara en del av denna union. Genom att anta ekonomiutskottets förhandlingsmandat hoppas parlamentet på genombrott i förhandlingarna med EU-ländernas finansministrar om den sista delen av bankunionen. Europaparlamentet säger dock tydligt säger nej till att använda EU:s budget eller nationella budgetar för att rädda banker i kris. Fonden måste istället finansieras av bankerna själva genom avgifter.

Det är viktigt att svenska skattebetalare inte ska stå för förluster i utländska banker om vi går med i bankunionen. Varje EU-land har ansvar för att sköta sina egna statsfinanser. Man ska inte kunna vältra över ansvaret för fallerande banker på något annat land och dess skattebetalare.

Europaparlamentet sätter nu press på Europas finansministrar att se över den överenskommelse de träffade före jul som förordade ett mellanstatligt avtal i stället för i EU-förordningen om SRM.

Det finns en risk för att den demokratiska legitimiteten och transparensen blir lidande i arbetet med fonden. Europaparlamentet och de nationella parlamentens roll borde stärkas genom till exempel genom public hearings. Dock är dagens omröstning ett steg i rätt riktning mot en lösning på problemet.

Solidariteten sätts på prov

Idag träffas den tyska förbundskanslern och den franske presidenten för att diskutera de ekonomiska problemen. På dagordningen finns bl a förslaget om eurobonds, det vill säga gemensamma statsobligatiuoner inom eurozonen. ALDE-gruppen och Europaparlamentet har varit drivande i denna fråga och efter långa diskussioner och flera analyser har också jag stött detta initiativ. Det kan vara ett sätt att mildra krisens verkningar. Men det betyder givetvis inte att de skuldtyngda länderna kommer undan sina nödvändiga budgetsaneringar. Tvärtom.

Min krönika i lördagens GP kan ses som en replik på den trista artikeln från en av Centerpartiets partiledarkandidater, Anna-Karin Hatt, i SvD i söndags, där hon dödförklarade euron i Sverige. Se också gärna ledarkommentaren i dagens Dagens Industri (2011-08-16).

Jag har under stundom varit anhängare av ett närmare samarbete folkpartiet-centern. Jag har t.o.m. funderat på en möjlig sammanslagning mellan våra båda partier. Vi är ju båda med i Alde, Eldr och Liberal International.

Efter Hatts artikel förstår jag hur långt FP står från C vad gäller Europasamarbetet och vårt ansvar i Sverige för att stå upp ett starkare EU. När Hatt dödförklarade euron, kände jag att hon dödförklarade ett närmare samarbete FP-C, i varje fall för min del.
Tonen i hennes artikel påminner mig om Lasse Dahlqvist slagdänga om Skåne, framförd av Edvard Persson: "Låt dem bara gå på. Vi klarar oss nog ändå".

Krönika i Göteborgs Posten 2011-08-12

De finansiella ovädren som på senare tid har avlöst varandra, har den senaste veckan kulminerat i en börsorkan.

Mer fokus har legat på amerikanska tillkortakommanden och käbblande amerikanska kongressledamöter, som inte kunde komma överens om hur USA skall ta sig ur sitt enorma skuldberg. Samtidigt tilltar skuldkrisen i Europa och blickarna riktats mot Spanien och Italien.

Som vanligt ropar EU-skeptiker högt och verkar önska att euron havererar och med den hela EU-tanken. Andra gnuggar händerna av förtjusning över att de fick rätt.

Men Göran Persson, Sveriges förre statsminister, är inne på ett annat spår och menar att samarbetet inom EU kommer att stärkas efter krisen, bland annat genom en mer integrerad skattepolitik.

Jag delar Göran Perssons uppfattning och menar att det vi nu behöver är ytterligare ekonomisk samordning inom Europa.

Just denna kris är i grunden inte en eurokris, utan ett antal euroländers bekymmer. Likväl är det en orolig tid vi befinner oss i. Men gör Sverige bäst i att avskärma sig, sluta sig från kontinenten med argumenten att det egentligen inte rör oss – utan de andra där nere i Europa?

Jag menar att protektionism och slutenhet aldrig kan vara svaren. Precis som att nationalism ifrågasätts borde vi betänka vad ekonomisk nationalism kan leda till! Låt oss inte vara så naiva att tro att just vår generation i Europa vaccinerats mot fascism.

Vi måste påminna oss om att liksom EU skapades för att bevara fred, frihet och stabilitet efter decennier av krig på vår kontinent, så är också euron ett medel för att uppnå dessa värden. Inte ett mål i sig.

Jag tycker därför att det är rimligt att de länder som står utanför euron uttalar en tydlig ambition att införa den gemensamma valutan. Redan i dag borde Sverige erbjuda sig att finansiellt delta i de stödprogram som euroländerna har inrättat.

EU har varit mycket lyckosamt i att binda samman länder och göra oss beroende av varandra, euron är ett sådant medel. Går euron i kvav, riskeras den stabilitet som Europa i dag, faktiskt, präglas av.

Sverige har varit mycket bra på att stå vid sidan och vänta och se hur det går. Vi klarade oss undan kriget. Vi gynnades av att övriga Europa låg i ruiner. Vi hade dubbel bokföring under det kalla kriget, vilket kommer i dagen när gamla dokument ser ljuset.

Vi byggde upp en välfärdsmodell, som gjorde oss immuna mot att se och lära av andra. Vi gick också med i EU först när vår ekonomiska politik hade nått vägs ände. Att euron infördes var inte i första hand ett ekonomiskt projekt, men i Sverige rörde folkomröstningen 2003 nästan uteslutande ekonomiska för- och nackdelar.

Precis som i allt annat inom Europasamarbetet handlar det om att hålla ihop Europa, stärka det ömsesidiga beroendet och bevara freden. Nu sätts solidariteten på hårda prov.

Men jag är övertygad om att EU kommer att gå stärkt ur också denna kris. Det är just i kriser som samarbetet i Europa har utvecklats och fördjupats. Och det är hög tid att också Sverige är med och tar aktivt ansvar för Europas framtid!

Skuldkrisen kräver att alla EU-länder tar ansvar

Utmärkt artikel i dagens DN, skriven av Harry Flam och Anders Verdin.

Författarna anser, liksom jag, att Sverige bör spela en mer aktiv roll i EU:s ekonomiska politik. Vi kan bidra med våra erfarenheter från 90-talets finanskris, vårt finanspolitiska regelverk och framgångsrika ekonomiska politik. Sverige är visserligen inte med i valutaunionen, men krisen är ett problem för hela EU och därmed också för oss.

Vi inte glömma att valutaunionen främst är ett medel för att uppnå fred, demokrati och stabilitet i Europa. Läs gärna artikeln i sin helhet här.

Euron lever och Sveriges utanförskap ökar!

Lundsbrunn gör mig glad
Förra helgen körde jag nästan 90 mil för att träffa några hundra härliga liberaler i Lundsbrunn vid foten av Kinnekulle (att lita på att SJ skulle kunna ta mig dit, vågade jag inte. SJ:s punktlighet helgen dessförinnan hade gjort mig misstänksam.)

Visst var jag trött när jag kom hem till Malmö på söndagskvällen. Men glädjen att möta så många entusiastiska EU-vänner blåste bort all trötthet. Och tänk så många euro-vänner som finns! Ibland känner jag mig något ensam i min envisa kamp för euron. Men så är det ju inte alls. Vi är många!

Euron lever!
Toppmötet i fredags skulle handla om energi. Av detta blev inte så mycket, vilket ju inte var så konstigt i dessa stormiga tider. Vid sidan av omvälvningarna i Arabvärlden - i första hand i Tunisien och Egypten - var euron och den ekonomiska krisen som vanligt ett huvudtema.

Något muntrare miner gick att finna bland de pressade EU-ledarna. Ljuspunkter för de skuldtyngda länderna har kunnat skönjas; både Spanien och Portugal har sålt statsobligationer till en lägre ränta än i januari. Särskilt Spanien har fattat en rad väsentliga beslut i rätt riktning för att lirka sig ur skuldkolossen. Från Portugal är beskeden motstridiga, ömsom vin, ömsom vatten. Också för Grekland lär förhandlingar vara på gång för en mer hållbar och varaktig lösning.

Så de som kraxat om eurons snara fall i snart ett års tid har hittills fått fel.

Sveriges blir alltmer utanför
I Davos upprepade både Sarkozy och Merkel sin absoluta vilja att klara av euron och de ekonomiska obalanserna.

Euron är Europa,
som de både sagt gång på gång.

I Sverige tycks det som om vare sig experter eller politiker verkar förstå deras övertygelse. Ett nytt bevis på viljan att visa "marknaden", andra tvehågsna och komma med konkreta förslag är den "Pakt för konkurrenskraft", som den tysk-franska axeln presenterade i fredags. Samordningen av euro-ländernas ekonomier och skatte-och finanspolitik tar genom detta förslag ytterligare ett steg framåt.

I EP håller vi just nu på det sk "economic governance-paketet" som handlar om att stärka Stabilitets- och tillväxtpakten. Känsliga och svåra förhandlingar pågår med stor intensitet. Nu skärper alltså de båda stora länderna i eurozonen ytterligare tonen. Avtal skall hållas och regler följas. "Ordnung muss sein", som tyskarna säger.

Här har vi från Sveriges sida extra stort intresse att stötta denna mer strikta budgetlinje. Vi vet ju alla skälen till vår kollaps på 90-talet, som genom disciplin kunde lyftas till dagens goda ekonomi.

En stor stridfråga är som vanligt var makten skall ligga. Merkel och Sarkozy vill att euroländerna skall sköta det hela utan alltför stor inblandning av EU-kommissionen och det gemensamma EU-regelverket. En kompromiss är att låta den permanente EU-ordföranden Van Rompuy ta ett ökande ansvar.

För oss liberaler - liksom för små länder - är det ett bekymmer att medlemsländerna försöker köra förbi kommissionen och parlamentet. Då blir det de stora som styr. Vi känner förvisso tidsproblemen med att samordna alla 27 medlemsländer. Men inte minst i dessa tider är det viktigt att Europa och EU hålls samman. Och då behövs en stark EU-kommission! Och ett parlament med inflytande.

Vad som än händer med det tysk-franska initiativet visar detta att vårt inflytande minskar. Att vi inte har euron kostar i inflytande. Nu borde det snart vara omöjligt att hävda motsatsen.

Det som vi i folkpartiet så tydligt sagt händer nu snart sagt varje dag.

Den monetära unionen blir i ökande grad också en finanspolitisk union. Integrationen går vidare - utan oss. Ibland är stegen myrstegssmå, ibland större - men ambitionen och riktningen är klar.

Euroseminarium i Stockholm: "Euron har varit en succé"

”Euron är en succé, trots vad alla kritiker har sagt. Valutan har varit bra för företag och investeringar i Europa. Euron är världens näst största reservvaluta”, sa Wolf Klinz, tysk Europaparlamentariker och huvudtalare på ett euroseminarium i Stockholm.

Klinz framhöll att euron varit stabil under sina första tio år, och mer stabil än vad den tyska D-marken var. ”De gemensamma reglerna, den så kallade stabilitets- och tillväxtpakten, inte följts, varken av stora länder som Tyskland och Frankrike som mindre länder som Grekland”, fortsatte Klinz.

Wolf Klinz argumenterade för att stabilitets- och tillväxtpaktens efterlydnad måste återställas. Han tycker att stater som bryter mot pakten ska mista sin rösträtt rörande budgetunderskott och beslut om krisåtgärder och dessutom riskera indragna EU-medel (jordbruks-, struktur- och sammanhållningsfonderna).

Klinz framhöll också att Euroområdet måste utveckla en mekanism som automatiskt slår till i krissituationer. Det skall inte vara någon ny bail-out efter Grekland.

”EU-kommissionen måste få mer makt att övervaka den ekonomiska politiken och medlemsstaternas budgetar”.

Svensk borde bli ECB-chef

Wolf Klinz tycker att Sverige bör gå med i euron.

”Sverige hanterade sin ekonomiska kris i början på 90-talet på ett bra sätt och svenskarna har därför bra kunskap och erfarenheter av krishantering. Därför vill jag gärna se en svensk som chef för den europeiska centralbanken, ECB.”

Carl B Hamilton, Folkpartiets ekonomiska talesperson, jämförde den svenska utvecklingen med den i eurolandet Finland.

”Vi vet att handeln varit större om vi gått med och sannolikt hade vi också haft en starkare ekonomisk tillväxt”. Han framhöll också att EU hjälpt vårt grannland Lettland.

”Vi hjälper grekerna och EU hjälper Lettland i gengäld, vilket är bra. Vi är inte lojala mot ”syndarna i Grekland utan mot de som ändrar reglerna. Om vi blir euromedlemmar så får vi större inflytande över det ekonomiska beslutsfattandet inom EU”.

I seminariet deltog också Laura Hartman, ekonom från SNS och Erik Thedéen, chef för Stockholmsbörsen. Moderator var Daniel Tarschys.

Seminarieserie om euron

Eurons framtid är den viktigaste frågan för EU att ta itu med. Folkpartiet tror på eurosamarbetet och att Europa kommer gå stärkt ur krisen. Vi vill lyfta den nedtystade eurofrågan upp på bordet i svensk valdebatt. Därför arrangerar Olle Schmidt och den liberala partigruppen i Europarlamentet en serie seminarier de kommande veckorna, med start idag i Stockholm, om euron och finanskrisen. Läs mer och anmäl dig till seminarierna i Göteborg och Malmö här.