EU måste sätta press på Putin

Situationen i Ukraina blir allt mer ohållbar. Ryssland har i praktiken tagit kontrollen över Krimhalvön och verkar inte ge efter för hot om sanktioner och politisk isolering. När det gäller Ryssland fungerar bara retorik som det finns riktig maktpolitik bakom. Tomma ord faller platt. 

 

Hittills har EU gjort för lite, och måste nu ta sitt ansvar. Idag var Ukrainas särskilda sändebud för Krimhalvön, Boris Tarasyuk i Europaparlamentets utrikesutskott för att ge sin syn på situationen. Han var tacksam för det stöd som den den demokratiska rörelsen fått från EU. Han var mycket tydlig med vikten av ett enat EU som kraftfullt fördömmer Rysslands agerande. Hårda ekonomiska sanktioner både mot landet och mot enskilda individer i den ryska regeringen var några av hans förslag till åtgärder. Riktade sanktioner är ett medel som EU använt sig av förut, och är bara effektivt om andra länder följer EU:s exempel. Tarasyuk ansåg att EU, Nato och omvärlden behöver använda alla tillgängliga medel för att säkerställa ett fredligt återupprättande av Ukrainas territoriella suveränitet på halvön. Han var rädd att Ryssland inte kommer nöja sig med Krimhalvön, utan strävar efter att kontrollera hela Ukraina.

 

EU kan inte dra ut på ett agerande, utan måste sätt på press på Putin. I helgen var jag i Vilnius för att prata EU-val med ett litauiskt liberal parti, och de kände av den ökande oron i regionen. Baltikum känner Ryssarna och vill inte vänta tills den björnen vaknar.

 

Utökade sanktioner mot Eritrea

FN:s säkerhetsråd antog under måndagen utökade sanktioner mot Eritrea.

Orsakerna är Eritreas fortsatta stöd till beväpnade grupper i regionen, framför allt al-Shabaab i Somalia; samt den eritreanska inblandningen i en planerad terrorattack som skulle ha drabbat Afrikanska Unionens toppmöte i Addis Ababa i januari i år.

Säkerhetsrådet tar också upp den eritreanska gruvindustrin, vilket är positivt. Eritreansk gruvnäring är finansiellt mycket viktig, man producerar bland annat mycket guld men även t.ex. koppar, zink och järn. Flera utländska gruvföretag agerar inom Eritrea, vissa sägs även få statliga eritreanska subventioner för prospektering. Det är bland annat tack vare denna industri som Eritrea inte är beroende av EU:s bistånd.

Förslaget som gick igenom i säkerhetsrådet stärker sanktionerna mot Eritrea, men FN hade kunnat gå ut ännu hårdare, framför allt mot gruvekonomin. Att initiativet till beslutet kom från Gabon och Nigeria är dock intressant, och i linje med de indikationer jag fick i Lomé nyligen: Eritrea står alltmer isolerad bland de afrikanska grannarna.

Även svenska medier har i dagarna sammanfattat FN:s beslut.