Viktig politisk vecka - i Strasbourg och Visby!

Spaniens sorti - Belgiens övertagande
Under den kommande Strasbourg-sessionen sker avrapportering från det avgående spanska ordförandeskapet och en presentation av de belgiska planerna.

Man får nog säga att det har varit si och så med det som regeringen i Madrid uträttat.
I ärlighetens namn har omständigheterna inte varit de bästa; det första roterande ordförandeskapet efter Lissabonfördraget med en permanent "EU-president", Herman van Rompuy. Lägg därtill den svåra ekonomiska skuldkrisen inom euro-området med Greklands fall i fokus. Men också Spaniens egen ekonomisk- politiska kris har givit premiär- och finansministrarna extra arbetsuppgifter för att klara problemen på hemmaplan och stärka det internationella förtroendet för Spanien.

Nu tar Belgien vid - ett land som efter förra månandens val ännu inte har en fungerande regering. Den förre premiärministern leder en övergångsregering i väntan på en mer stabil lösning. Men att hitta en regering i detta splittrade land blir inte lätt.
Men det är säkert som tjänstemännen i Bryssels regeringskvarter lite skälmskt brukar säga; Belgien klarar sig bra utan en regering, så det blir säkert inga problem med ordförandeskapet.

Reglerna på finansmarknaderna skärps
Ett annat huvudämne i Strasbourg är finansmarknaderna och skärpta regler för tillsyn och övervakning. Trots ett misslyckande att komma överens i en s.k. trialog mellan medlemsländerna, kommissionen och EP, debatterar och röstar vi i en "första läsning" om detta omfattande paket med fem förordningar som ger en stark ställning för de myndigheter som skall övervaka EU:s finanssektor och tidigt kunna ingripa om problem uppstår.

Här finns roten till de olika uppfattningarna. Medlemsländerna är skeptiska mot att ge alltför stark överstatlig ställning, medan EP menar att finanskrisen visat stora brister i den gränsöverskridande tillsynen.

De överdrivna bonussystemen är också uppe för beslut. Även om jag tycker att förslagen är väl detaljerade så finns förvisso skäl att agera mot de överdrivna bankbelöningarna, som varit och fortfarande är provocerande med tanke på finanskrisens enorma krav på statliga insatser.

Jordbruk och SWIFT
Den framtida jordbrukspolitiken och det omdiskuterade SWIFT-avtalet är andra aktuella ämnen. Det är min förhoppning att Marit Paulsens kloka syn på Europas framtida jordbrukspolitik vinner gehör. Även om retoriken är tuff, tror jag nog man säga att Marits mer balanserade förslag får alltmer stöd, i varje fall i ALDE-gruppen.
Jag hoppas också att Cecilia Malmström denna gång får igenom ett avtal med USA om att kunna följa illegala penningströmmar för att komma åt finansiering av den globala terrorismen. Så verkar verkar nu vara fallet, inte minst sedan ALDE-gruppen enhälligt ställt sig bakom den framförhandlade avtalet, som ytterligare stärker den personliga integriteten för EU:s medborgare.

En tuff start för Cecilia Malmström, som hon har klarat med bravur!

Almedalen och Vänstertro på euron
Almedalsveckan har startat med statsministerns besked om inga nya skattesänkningar 2011. Det tror jag är en klok avvägning i dessa oroliga ekonomiska tider. Men vi behöver dock få en seriös diskussion om avskaffandet av värnskatten, som är direkt skadlig för Sveriges tillväxt.

Imorgon är fp:s tur. Demokrativeckan i Visby är något alldeles speciellt och svenskt.
Man må ha sina synpunkter på omfattningen, men nog är det enastående att under en sommarvecka domineras Sverige och den politiska debatten av vad som sker i Visby.

Det stora som hände i den inrikespolitiska debatten förra veckan var att 13 kända vänsterdebattörer kom ut och påminde om den självklara solidariska dimensionen av Europa-samarbetet, där euron ingår som en viktig del av det gemensamma Europa.

Låt mig citera ur DN 30 juni:

"Fortfarande tror en liten men medialt röststark grupp vänsterdebattörer att krisen orsakas av den gemensamma valutan. Det är en huvudlös vänsterståndpunkt som riktar fokus mot demokratins valda företrädare politikerna, som konstruerat euro-samarbetet. Därmed eldar de på den nationalism, fascism och nazism som åter börjar göra sig bred i Europa"

Bättre kan det inte sägas.

Må Mona Sahlin, Lars Ohly, Jonas Sjöstedt, Maria Wetterstrand och andra tvivlare lyssna!

Skapa växande forskningskluster i Östersjöregionen

I samma veva som EU-kommissionen presenterade sin strategi för 2020 om hur EU ska bli en ekonomiskt framgångsrik union, möttes vi av det olyckliga beskedet att Astra Zeneca i Lund ska lägga ner forskningsavdelningen. Därmed försvinner 900 jobb från Skåneregionen.

Det är inte bara i Sverige som Astra Zeneca lägger ner, även i Storbritannien och USA lägger Astra nu ner forskningsenheter. Jag läser vidare i Sydsvenskan att närmare hälften av de cirka 50 ej börsnoterade bioteknikföretagen i Medicon Valley är i så akut brist på pengar att de riskerar att behöva lägga ned sin verksamhet inom sex månader. Förutsättningarna för att Medicon Valley – life science-klustret i Öresundsregionen –skall kunna fortsätta vara en av Europas starkaste regioner på detta område behöver förbättras.

Här måste både de svenska och danska regeringarna kunna agera mer kraftfullt. Direktören på Medicon Valley Stig Jörgensen har en rad konkreta och rimliga förslag som han presenterat i Berlingske.

Också EU kan här se till så att vi inte försvårar möjligheterna för bl a just Bioteknikföretag att hitta riskkapital. En fråga som jag aktivt arbetar med i det ekonomiska utskottet. I bankkrisens spår riskerar vi att skruva åt bankerna alltför hårt.

Mats Persson, regionråd i Skåne (FP),och Marie Wahlgren, professor i läkemedelteknologi och ledamot (FP) i regionfullmäktige, hade häromdagen en bra debattartikel i Sydsvenskan, där de båda utvecklar sin syn på regeringens ansvar för frågan. Jag delar helt deras åsikter om behovet av insatser från regeringen.

Även EU, och inte bara den svenska regeringen, bör tillfrågas om stöttande åtgärder. Enligt EU:s nya 2020-strategi ska investeringar i forskning och utveckling öka till 3procent av BNP. Men det handlar inte om statsstöd à la varven eller bilindustrin i Tyskland/Frankrike.

Jag kommer därför att i nästa vecka ställa flera frågor till kommissionen om hur EU:s forskningspolitik kan understödja nationella insatser för att skapa och behålla större forskningskluster i Östersjöregionen.

Vilken typ av övergripande insatser vad gäller infrastruktur såväl inom forskning som samhällsplanering kan EU bidra med?

Sedan tidigare har den svenska regeringen lyft fram medicinsk forskning som ett prioriterat område. Den svenska regeringen bör tillsammans med EU ge nya ekonomiska resurser till forskning och utveckling inom i synnerhet life science-området. Vilka inititativ planerar EU-kommissionen att ta i detta avseende?

För att underlätta för forskning och läkemedelsföretag behöver vi fokusera på reformer för regelförenkling, entreprenörskap, att riva handelshinder, ökning av arbetskraftsutbudet, hållbar utveckling och satsningar på forskning och innovation. Kommissionens förslag till ny strategin som ska ersätta Lissabonstrategin är tar upp detta men de preciserade och konkretiserade politiska målen saknas.

Ett helhetsperspektiv måste tas och det handlar om att reformera EU:s budget i grunden och flytta över stor del av dessa resurser till forskning och innovation. Det stora reformarbetet vad gäller EU:s jordbrukspolitik har precis inletts och vi jobbar hårt i den liberala gruppen för att omdirigera jordbruksstödet mot forskning och innovation.

Marit Paulsen gör här i jordbruksutskottet ett oerhört viktigt jobb och drar ett tungt lass för att försöka ändra politiken.

Maries och Mats artikel kan du läsa här.