EU återupptar förhandlingarna med Eritrea

Igår kväll var EU:s kommissionär Andris Pielbags, ansvarig för utvecklingsfrågor, på plats i Addis Ababa för att svara på våra frågor som rör EU-kommissionens arbete i EU-AVS-länderna. Min fråga gällde människosmugglingen i egyptiska Sinaiöknen. Förra året flydde 305 723 personer från regimen i Eritrea. Majoriteten kommer till flyktingläger i Sudan och Etiopien.

Både EU och Afrikanska Unionen, AU, har en moralisk skyldighet att hjälpa dessa människor och säkerställa att de i jakt på ett bättre liv omkommer i Medelhavet. Jag frågade kommissionären om hans ansåg att samarbetet med AU var tillräcklig, och om han var villig att tillsammans med AU inrätta särskilda arbetsgrupper som ska öka säkerheten i flyktinglägren. Idag finns fakta som tyder på att människosmugglarna arbetar aktivt inne i lägren.

Kommissionär Piebalgs höll med om att mer måste göras, men underströk att det är svårt att arbeta operativt med AU då de inte har mandat att utföra mycket att de jag föreslog. Däremot ansåg kommissionären att det fanns två områden där EU och AU kan samarbeta; att komma åt kärnan av problemet i Eritrea och att hitta de kriminella ligorna.

Kommissionär Andris Piebalgs svarade på frågor om EU-kommissionens arbete i AVS-länderna.

Att komma åt kärnan av problemet, dvs. fattigdom, instabilitet och politisk oförutsägbarhet är svårt. Kommissionären var mycket bekymrad över situationen i Eritrea. Kommissionären bekräftade att ett möte mellan EU:s högsta representanter och Eritrea ägt rum i Bryssel, samt att EU:s särskilda representant för Afrikas Horn, Alexander Rondos, är på väg till Eritrea nästa vecka. Den huvudsakliga frågan för mötet är att återuppta arbetet med EU:s biståndsfond, EDF. Sedan november 2011 har Eritrea avslutat alla program inom ramen för 10:e EDF. Minister Giorgish Teklemichael meddelade att man avsåg att först implementera sitt nationella program för utveckling innan man mottog pengar från EU. 

De pågående program som därmed annullerades inkluderar ett program till stöd för jordbrukssektorn (37 miljoner euro), ett program till stöd för domstolar (5 miljoner euro), ett program för att bistå utbildningen av tjänstemän (3,4 miljoner euro) och ett program för återupprättande av Asmara National Heritage (5 miljoner euro). Dessutom fanns ytterligare tillgängliga belopp på 68,3 miljoner euro.

Det är nu kommissionärens förhoppning om att man åter kan börja samarbeta med regimen i Eritrea för att dessa pengar skall nå landets utsatta befolkning. Jag hoppas att försöket till dialog lyckas. Eritreas befolkning måste veta att de inte är ensamma, utan att vi står på deras sida.

Viktigt att EU:s ledare kunde enas om budgeten

Att enas om en ny långtidsbudget för EU har varit en svår prövning för medlemsländernas ledare. Inte bara för oss Europaparlamentariker har ovissheten försvårat arbetet, alla de projekt och visioner som finansieras av EU-medel har varit i ett finansiärt vakuum. Det är bra att avtalet nu är klart, även om förhandlingsmetoden förtjänar kritik.

För första gången har en långtidsbudget mindre medel än den föregående. Hela EU sparar, och det bör också synas i den gemensamma budgeten.

Det finns positiva delar av budgeten, som mindre resurser till jordbruk och mer till forskning, innovation och utbildning. Men fortfarande är budgeten omodern. En annan positiv del är att EU:s utvecklingsstöd till världens fattigaste länder, det så kallade EDF-stödet, inte sänktes. I de flesta av dessa stater finns inte politiska strukturer som sköter sjukvård, infrastruktur eller säkerhet. Att EU och andra stora givare kan leva upp till sina åtaganden är mycket viktigt.

Nu är det upp till Europaparlamentet att säga sitt om budgeten. För första gången sedan Lissabonfördraget trädde i kraft 2009 har Parlamentet möjlighet att rösta emot en långtidsbudget. Min bedömning är att det inte är vare sig möjligt är rimligt att Parlamentet blockera långtidsbudgeten i detta svåra ekonomiska och politiska läge.

Vad jag reagerat på är att vår talman Martin Schulz från den socialistiska gruppen och den konservativa gruppens ledare Joseph Daul föreslår att vår omröstning ska vara hemlig. Denna oerhört viktiga omröstning måste hanteras på samma öppna sätt som övriga ärenden i Europaparlamentet. Allt annat vore ju absurt!

Tillsammans med mina kolleger Marit Paulsen och Cecilia Wikström har jag framfört detta till vår liberala gruppledare, Guy Verhofstadt, och uppmanat honom att stå upp för att demokrati och insyn får råda även i detta fall.