Japan och den Europas framtida energipolitik

I dag hölls en tyst minut under CRIS-utskottsmötet för offren i Japan. Vi lider alla med de drabbade och både EU och Sverige måste nu bistå med hjälp för att rädda så många liv som möjligt.

Att nu dra förhastade slutsatser om Sveriges och EU:s framtida energipolitik på grund av händelserna i Japan vore förhastat.

Under Krisutskottets möte med de nationella parlamenten i Europa i eftermiddags, för att diskutera långsiktiga effekter av krisen ställde jag en fråga till Thomas Mirow, verkställande direktör för Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling, om hur han ser på hur händelserna i Japan påverkar Europas energipolitik.

Mirow efterlyste långsiktighet vad gäller energiinvesteringar.
"Det får inte vara händelsestyrt, Europas framtida energibehov måste ses i ett långsiktigt perspektiv".

I arbetet med Krisutskottets slutbetänkade senare i vår kommer jag att vara pådrivande för att förverkliga en gemensam energimarknad.

Kärnavfallshantering - en fråga för EU?

Igår stod jag värd för ett seminarium om EU:s kärnavfallshantering, med bland annat representanter från Europakommissionens generaldirektorat för energipolitik och från SKB. De talade om hur läget ser ut idag men också om framtiden för kärnavfallshantering. Ett nytt EU-direktiv om frågan var den självklara huvudpunkten för seminariet.

Sedan 90-talet har Sverige arbetat med att utveckla kärnavfallshanteringen. I dagsläget är Sverige, tillsammans med Finland och Frankrike, bland de ledande länderna inom säker hantering.

Den 16 mars kommer SKB att lämna in en ansökan om ny långsiktig slutförvaringsplan. Planen kommer att behandla den geologiska metod som är tänkt att användas och den plats där slutförvaringen planeras vara.

Det nya EU-direktivet öppnar upp för möjligheten att hantera andra staters kärnavfall, detta är dock inte aktuellt för Sverige. Sverige följer fortfarande den grundläggande principen att alla ska hantera sitt egna avfall. Denna hållning stärks också med det nya direktivet som ger mer makt åt de nationella myndigheterna.

Förslaget läggs fram för att man ska skapa möjligheter för medlemsstater med mindre kärnavfall att kunna samarbeta i hanteringen.

SKB har haft en väldigt viktig roll i processen: delat med sig av sina kunskaper och konsulterat andra länder. Sverige har och kommer att fortsätta att generöst dela med sig av kunskap.

Ska vi fortsätta med kärnkraftverk så behöver vi också utveckla ett säkert sätt att hantera avfall på. Därför är syftet med direktivet bra.

Jag deltog också i en direktsänd debatt i finska radion om frågan om "atomsopor". Programmet går att lyssna på eller ladda ner via den här sidan.

Den som vill kan läsa mer hos SKB, Europakommissionen eller EU-upplysningen. Carl B Hamilton skriver också bra om kärnkraft.