ECB borde tydligare föra fram fördelarna med euron

Igår deltog jag i den s.k. monetära dialogen då europeiska centralbankens ordförande Mario Draghi kom till utskottet för ekonomiska och monetära frågor för att presentera och diskutera den monetära och ekonomiska utvecklingen i EU.

Mycket av debatten kom att handla om den stigande arbetslösheten och bristen på tillväxt i Europa. Draghi hävdade i optimistisk anda att de länder med störst ekonomiska problem kommit långt under de senaste året tack vare ambitiösa strukturprogram och finanspolitisk återstramning, även om detta inte än har fått önskad effekt på arbetsmarknaden.

Draghi menade att den största utmaningen man står inför nu är att se till att små och medelstora företag, som står för 70 % av arbetstillfällena i EU, får tillgång till finansiering från banksektorn.

Jag frågade Draghi vilka argument som finns idag för att Sverige och Danmark ska gå med i euron. Jag har förespråkat ett svenskt inträde i euron sedan en lång tid tillbaka men Draghi har inte visat sig tillräckligt offensiv i debatten för att få med sig nya medlemsländer i euron. När ekonomin i de nordiska länderna går som på tåg behöver man en påminnelse om varför eurosamarbetet är viktigt ur ett långsiktigt perspektiv.

Draghi påpekade att euron på många sätt varit ett lyckat projekt, då eurozonens medlemsländer hade historiskt låga lånekostnader, prisstabilitet osv innan krisen. Draghi påpekade även att dagens ekonomiska kris hade varit än värre om man i eurozonen hade haft en rad olika valutor. Jag uppmanade Draghi att vara mer framåt i sitt sätt att framhäva eurons positiva sidor och efter mötet fick jag medhåll från honom.

Jag bad även Draghi att ta ställning till det nya förslaget på den finansiella transaktionsskatten som kommer att få ödesdigra effekter på handeln i EU, framförallt mellan länderna i eurozonen och de som står utanför. Här ville inte Draghi inte kommentera.

Kommentar om tobinskatten till Carl Schlyter

Igår röstade en majoritet i Europaparlamentet för ett betänkande om att införa en gemensam finansiell transaktionsskatt i EU.

Carl Schlyter var en av de svenska ledamöter som röstade för förslaget med hänvisning till att det minskar spekulation och leder till större gröna investeringar 

Jag röstade ju emot förslaget och tycker Carl Schlyter har fel.

En skatt på finansiella transaktioner leder enligt Kommissionen till en halv procent lägre tillväxt och minskad handel med värdepapper. FTT är en äventyrlig skatt att införa eftersom skatteintäkterna är osäkra och den riskerar minska tillväxten i Europa. Skatten ökar företagens kapitalkostnad, vilket skulle leda till minskade investeringar och därmed lägre BNP. I 40 år har transaktionsskatten diskuterats, nu är det dags att istället fokusera diskussionen på hur vi kan skapa högre tillväxt och fler jobb i Europa.

Lägre tillväxt med EU-tobinskatt

 

Idag röstade en majoritet i Europaparlamentet för ett betänkande om att införa en gemensam finansiell transaktionsskatt i EU. Det var en het debatt i kammaren i ett ämne som väckte starka känslor. Jag valde att rösta emot förslaget. En transaktionsskatt är inte svaret på medborgarnas ilska. Det är en dålig skatt som riskerar att öka utgifterna för vanliga bankkunder, försvåra för investeringar i Europa, skada tillväxten och därigenom riskera jobben!

Skrota förslaget om europeisk Tobinskatt

De senaste dagarna har det i Europaparlamentet och i Bryssel debatteras intensivt om den nya formen av Tobinskatt, FTT, som EU-kommissionen föreslagit.

I 40 år har förslaget om tobinskatt diskuterats och en gång införts - i Sverige på 80-talet. Då med förödande konsekvenser. Resultatet blev att 60 procent aktiehandeln flyttade till London.

Få skatter väcker så mycket känslor som den finansiella transaktionsskatten. Argumentet för och emot skatten är välkända. De som argumenterar för skatten hävdar att den ger egna resurser till EU och kan minska spekulation som banker och fondbolag ägnar sig åt.

Argumenten emot är också välkända. Antalet transaktioner minskar. Enligt Kommissionens egna beräkningar minskar aktie- och obligationshandeln med tio procent och derivathandeln med upp till 70-90 procent. Om den införs i Europa så drabbas pensionssparare och vanliga bankkunder genom att skatten förs över på kunderna. Svenska pensionsbolag får betala skatten på sina stora transaktioner. Det är självklart det får effekter på pensionsspararnas kapital som de förvaltar. Det är pensionsspararna riskerar stå för notan när bankerna och pensionsbolagen i förlängningen låter kunderna betala skatten.

Skatten är ett hot mot europeisk tillväxt. Det är pensionsspararna och företagen som riskerar att stå för notan om skatten införs.

Läs gärna mina artiklar på ämnet under de senaste dagarna. De finns i GP, på Europaportalen.se samt i Kristianstadsbladet.