Kommentarerna på Birgitta Ohlssons och mitt inlägg om euron i Svenska Dagbladet i veckan har fött många reaktioner.
Fortsatt förvånad är jag över Anna-Karins Hatts avståndstagande över det som är på allas läppar i Europa. Alla älskar förvisso inte euron i de sjutton euroländerna, kanske inte ens bland det politiska ledarskiktet.
Men en sak är kristallklar: ängslan över skuldkrisen är stor, men viljan att klara Europa ur denna kris är också stor. Och här frestas givetvis sammanhållningen på ett mycket handfast sätt. Hatt ställer sig vid sidan om och menar att hon fortsatt kan vara en varm EU-vän.
Tillåt mig tvivla på att detta budskap skulle gå hem bland hennes ministerkolleger i Berlin, i Paris, i Madrid, i Rom, i Aten, i Dublin, i Lissabon eller i Bryssel. Vänskap kan under stundom ha ett pris!
Situationen är svår, och svaren på krisen är också svåra att finna. Ekonomer och experter presenterar sina olika analyser. Vissa är väldigt självsäkra och vet svaren. Andra är mer återhållsamma. Själv tror jag att överraskningarnas tid inte är förbi. Europa har visat stor kraft just när mycket står på spel.
EU-ministern och mitt inlägg har hittills fått väl över hundra kommentarer på Svenskans nätupplaga. Argument och språkbruk är tämligen kategoriskt och nyansfritt. Och som vanligt - vill jag säga - är mycket få inlägg undertecknade. Anonymitetens slöja är bekväm att skyla sig med, när man råskäller och idiotförklarar. Därför heder åt dem som står upp för sin åsikt som bland annat Lars Holmgren, vars resonemang jag finner intressant. Men jag ser en annan utveckling.
Jag tror vi går mot ett mer enat Europa, dock inte att jämföra med USA. Finanspolitiken kommer att bli mer integrerad. Visst kan vi kritisera EU-byråkrater och EU-politiker. Min erfarenhet efter över trettio år i svensk politik är att de internationella politiker jag möter, mäter sig väl med mina svenska kolleger, samma sak gäller byråkrater.
Vad gäller korruption vet vi ju att detta också sker i Sverige, givetvis i mindre omfattning än vissa länder, oftast unga demokratier. Glöm inte att Sverige har en unik historia i krigandets Europa! Något att vara tacksam för, men också, förhoppningvis, något att vara ödmjuk inför.
En sak som jag bland annat lärt mig under mina år i EP är att man skall vara försiktig med att tro att det egna landet, de egna nationella modellerna alltid är de bästa och att vi sällan har något att lära av andra. I globaliseringens tid hänger vi samman, i synnerhet i Europa.
Idag kan jag rekommendera Rolf Gustavsson krönika i Svenskan och Peter Wolodarskis krönika i den andra stora stockholmsdraken.
Visar inlägg med etikett EU-minister. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett EU-minister. Visa alla inlägg
söndag 21 augusti 2011
måndag 22 november 2010
Spännande vecka...
I veckan är det plenarförhandlingar i Strasbourg och som vanligt befinner jag mig på plats.
Den här veckan träffas rådet för allmänna frågor, då EU-ministrarna bland annat ska behandla fördragsändring och upprättandet av en krishanteringsmekanism för att trygga euroområdets finansiella stabilitet.
Det blir spännande att se vad våra ministrar kommer att komma fram till.
Den här veckan träffas rådet för allmänna frågor, då EU-ministrarna bland annat ska behandla fördragsändring och upprättandet av en krishanteringsmekanism för att trygga euroområdets finansiella stabilitet.
Det blir spännande att se vad våra ministrar kommer att komma fram till.
Labels:
EU-minister,
Europaparlamentet,
rådet,
Strasbourg
fredag 3 september 2010
Euron het i Bryssel men iskall i Sverige

Idag arrangerade liberala partigruppen i Europaparlamentet det andra av tre seminarier om euron. I en fullsatt hörsal på Stadsbiblioteket höll EU-kommissionär Cecilia Malmström ett brinnande anförande för att Sverige ska gå över till euron.
"Euron är het i Bryssel, men iskall i Sverige", sa Cecilia Malmström.
Hon argumenterade starkt för att euron de första 10 åren varit en framgång.
"Euron har skapat makroekonomisk stabilitet. I snitt har inflationen varit 2 procent, 6 miljoner har skapats och arbetslösheten har gått ned från 9 till 7 procent."
Under finanskrisen så hade euron haft en stabiliserande effekt. "Tänk vad det hade inneburit om vi haft 16 olika valutor istället för en. Genom euron har vi undvikit nationalism och protektionism".
Malmström sa också att regelverket för Euron nu måste ändras.
"Grekland har fuskat och det är fullständigt oacceptabelt. Regelverket har inte följts. Man har också underlåtit att agera när problemen kommit fram".
Nu ska det ekonomiska regelverket ses över och stabilitetspakten ändras. Sanktionsmöjligheter bör införas.
Hon ser en allt större eurogrupp. Estland blir medlemmar vid årsskiftet. Lettland, Litauen, Island och Polen vill ansluta sig.
Sverige har också goda förutsättningar att bli medlem eftersom vi har en sund ekonomi.
"Som representant för Kommissionen vill jag passa på att säga att Sverige är varmt välkomna in i euron".
Labels:
EU-minister,
euron,
Europaparlamentet,
Grekland,
kommissionen
onsdag 10 mars 2010
Europa behöver en krisfond
I helgen föreslog den tyske finansministern Wolfgang Schäuble att en europeisk valutafond, EMF, ska skapas för att kunna hantera framtida kriser. Jag är för den idén.
Den senaste krisen för euron efter det som hänt i Grekland visar på behovet att skapa en gemensam europeisk valutafond, EMF, motsvarande internationella valutfonden, IMF. EMF uppgift är att användas för krishantering och övervakning av euroländer med svag budget.
Finansminister Anders Borg har ställt sig bakom idén. Och jag delar hans syn. Men han säger samtidigt att Sverige inte ska vara med i fonden och därmed inte vara med och finansiera den. "Svenska skattepengar ska inte gå till det här", sa han i går i en intervju i Ekot, lyssna på den här
Även min kollega Gunnar Hökmark var skeptisk. Han säger att:
- Snarare än att stärka euron skulle en valutafond innebära ett åtagande som snarare skulle försvaga euron, eftersom den skulle innebära att bördan av en misskött ekonomi skulle bäras av alla".
Jag delar inte Gunnars negativa syn. Här är mina argument för en gemensam europeisk valutafond och varför Sverige ska delta:
Euroländerna har misslyckats att leva upp till sina förpliktelser kring tillväxt- och stabilitetspakten, som reglerar hur stora budgetunderskott euroländerna får ha. Krisen i Grekland visar att pakten om att hålla budgetunderskotten på en låg nivå har spruckit. Det visar den ekonomiska utvecklingen i de flesta av euroländerna, och i synnerhet i Grekland, Spanien, Irland och Portugal. Enbart Bulgarien av euroländerna klarar kraven.
Det behövs en förstärkt övervakning och samordning av den ekonomiska politiken på EU-nivå. Kommissionen har varit tandlös och inte agerat proaktivt för att förhindra det som hänt i Grekland och andra EU-länder.
Euron har varit en succé under finanskrisen och varit ett "ankare" i Europa. En fond ger ytterligare stabilitet för Europas ekonomier och stärker euron som valuta. En stabilare valuta gynnar alla EU-länder och inte bara euroländerna.
Fonden ska inte hantera det grekiska fallet, utan ska skapas för att förhindra en återupprepning av som hänt i Grekland. Fonden ska kunna förebygga händelser som i Grekland. En förutsättning för att få medel ur fonden är att länder som söker medel ur fonden ska följa hårt uppsatta krav. För att få medel ur fonden måste länderna förplikta sig att genomföra reformpaket för att få sina ekonomier i balans.
Jag tycker också att EU-länder utanför EMU också ska kunna få ekonomiskt stöd ur fonden. Att utesluta vissa EU-länder riskerar att skapa ett splittrat Europa och nu måste vi agera solidariskt och hålla ihop unionen och inte splittra den i A- och B-lag.
Europasamarbetet handlar i grunden om solidaritet och ett gemensamt ansvar för Europa. Fortfarande bär vår kontinent på minnet av nationalismens fasansfullheter. Därför har de fel som tror att eurons problem kommer att splittra EU. Tvärtom. Grekland kommer inte att lämnas därhän. Redan idag kan vi se kraven – och önskemålen – på att EU-samarbetet fördjupas. Här borde Sverige vara med fullt ut. Annars kommer vi att förlora ännu mer i inflytande. Det är min övertygelse.
Se också ledare i Expressen med bra argument för fonden.
Den senaste krisen för euron efter det som hänt i Grekland visar på behovet att skapa en gemensam europeisk valutafond, EMF, motsvarande internationella valutfonden, IMF. EMF uppgift är att användas för krishantering och övervakning av euroländer med svag budget.
Finansminister Anders Borg har ställt sig bakom idén. Och jag delar hans syn. Men han säger samtidigt att Sverige inte ska vara med i fonden och därmed inte vara med och finansiera den. "Svenska skattepengar ska inte gå till det här", sa han i går i en intervju i Ekot, lyssna på den här
Även min kollega Gunnar Hökmark var skeptisk. Han säger att:
- Snarare än att stärka euron skulle en valutafond innebära ett åtagande som snarare skulle försvaga euron, eftersom den skulle innebära att bördan av en misskött ekonomi skulle bäras av alla".
Jag delar inte Gunnars negativa syn. Här är mina argument för en gemensam europeisk valutafond och varför Sverige ska delta:
Euroländerna har misslyckats att leva upp till sina förpliktelser kring tillväxt- och stabilitetspakten, som reglerar hur stora budgetunderskott euroländerna får ha. Krisen i Grekland visar att pakten om att hålla budgetunderskotten på en låg nivå har spruckit. Det visar den ekonomiska utvecklingen i de flesta av euroländerna, och i synnerhet i Grekland, Spanien, Irland och Portugal. Enbart Bulgarien av euroländerna klarar kraven.
Det behövs en förstärkt övervakning och samordning av den ekonomiska politiken på EU-nivå. Kommissionen har varit tandlös och inte agerat proaktivt för att förhindra det som hänt i Grekland och andra EU-länder.
Euron har varit en succé under finanskrisen och varit ett "ankare" i Europa. En fond ger ytterligare stabilitet för Europas ekonomier och stärker euron som valuta. En stabilare valuta gynnar alla EU-länder och inte bara euroländerna.
Fonden ska inte hantera det grekiska fallet, utan ska skapas för att förhindra en återupprepning av som hänt i Grekland. Fonden ska kunna förebygga händelser som i Grekland. En förutsättning för att få medel ur fonden är att länder som söker medel ur fonden ska följa hårt uppsatta krav. För att få medel ur fonden måste länderna förplikta sig att genomföra reformpaket för att få sina ekonomier i balans.
Jag tycker också att EU-länder utanför EMU också ska kunna få ekonomiskt stöd ur fonden. Att utesluta vissa EU-länder riskerar att skapa ett splittrat Europa och nu måste vi agera solidariskt och hålla ihop unionen och inte splittra den i A- och B-lag.
Europasamarbetet handlar i grunden om solidaritet och ett gemensamt ansvar för Europa. Fortfarande bär vår kontinent på minnet av nationalismens fasansfullheter. Därför har de fel som tror att eurons problem kommer att splittra EU. Tvärtom. Grekland kommer inte att lämnas därhän. Redan idag kan vi se kraven – och önskemålen – på att EU-samarbetet fördjupas. Här borde Sverige vara med fullt ut. Annars kommer vi att förlora ännu mer i inflytande. Det är min övertygelse.
Se också ledare i Expressen med bra argument för fonden.
söndag 7 februari 2010
Äntligen - Ny Kommisson på tisdag!
På tisdag röstar vi om den nya kommissionen. Det hela sker med några veckors försening beroende på den bulgariska kandidatens misslyckande.
Denna gång gick det bättre för Bulgariens nya kandidat och spontana applåder lär ha förekommit under utfrågningen av Kristalina Georgieva med erfarenhet från Världsbanken.
Äntligen kan arbetet börja och kommissionen börja fungera fullt ut.
Och så kan Cecilia Malmström börja sitt viktiga värv.
Ny EU-minister
Vi har fått en ny EU-minister denna vecka. Det blev Birgitta Ohlsson, tippad av många, men ändå kanske en överraskning för somliga.
Jag är övertygad om att Birgitta kommer att göra ett mycket bra arbete, och om någon skall lyckas att få denna ministerstol ut ur mediaskugga detta valår och efter ordförandeskapet, så är det hon.
Politik handlar ju i hög grad att komma ut och vara synlig i media och här är hon fenomenal.
På senare tid har jag jobbat mer med Birgitta än tidigare. Det har rört sig om Afrika, Zimbabwe och Liberala Internationalen. Också i dessa sammanhang – mer interna - har jag imponerats av hennes engagemang och heta vilja.
Positiva rockader
Karin Pilsäter
Personförändringarna har givit en hel del annat positivt.
Jan Björklund får en ny statssekretare i Karin Pilsäter. Ett utmärkt val av utbildningsministern att få den kloka Karin vid sin sida, som ju nu gör sina sista månader i den aktiva politiken, i varje fall för den här gången. Vi har stor anledning att tacka Karin för hennes hängivna och uppoffrande arbete under många år. Småföretagen har en särskild vän i Karin. Likaså hade inte jämställdhetsarbetet varit vad det är inom folkpartiet om inte Karin Pilsäter ständigt och jämt med kraft argumenterat för att vi måste flytta fram positionerna.
Carl B Hamilton
Ordförandeskapet i näringsutskottet tas över av Carl B Hamilton, en av folkpartiets mest kompetenta politiker alla kategorier.
När jag får hans mail och ”Blandningar” på alla dygnets timmar, minns jag Anne Wibble och hennes outtröttliga kamp för att få oss andra fåkunniga förstå hur ekonomins samband hänger ihop. Att för mig jämföra Carl B med Anne är den finaste komplimang jag kan ge.
Anne Wibble har jag saknat från den stund hon lämnade oss.
Kunskap, pedagogik och tålamod präglade henne!
Sammalunda med Carl B!
Bra för riksdagsgruppen är också att Nina Lundström och Gulan Avci kommer tillbaka där de hör hemma. På Helgeandsholmen.
För oss i Skåne är det glädjande att Tina Acketoft får ytterligare ansvar, nu inom utbildningsområdet.
Tina är en ambitiös, lojal och mycket duktig politiker, som har stor förmåga att entusiasmera.
Jag vet för jag har varit med!
Denna gång gick det bättre för Bulgariens nya kandidat och spontana applåder lär ha förekommit under utfrågningen av Kristalina Georgieva med erfarenhet från Världsbanken.
Äntligen kan arbetet börja och kommissionen börja fungera fullt ut.
Och så kan Cecilia Malmström börja sitt viktiga värv.
Ny EU-minister
Vi har fått en ny EU-minister denna vecka. Det blev Birgitta Ohlsson, tippad av många, men ändå kanske en överraskning för somliga.
Jag är övertygad om att Birgitta kommer att göra ett mycket bra arbete, och om någon skall lyckas att få denna ministerstol ut ur mediaskugga detta valår och efter ordförandeskapet, så är det hon.
Politik handlar ju i hög grad att komma ut och vara synlig i media och här är hon fenomenal.
På senare tid har jag jobbat mer med Birgitta än tidigare. Det har rört sig om Afrika, Zimbabwe och Liberala Internationalen. Också i dessa sammanhang – mer interna - har jag imponerats av hennes engagemang och heta vilja.
Positiva rockader
Karin Pilsäter
Personförändringarna har givit en hel del annat positivt.
Jan Björklund får en ny statssekretare i Karin Pilsäter. Ett utmärkt val av utbildningsministern att få den kloka Karin vid sin sida, som ju nu gör sina sista månader i den aktiva politiken, i varje fall för den här gången. Vi har stor anledning att tacka Karin för hennes hängivna och uppoffrande arbete under många år. Småföretagen har en särskild vän i Karin. Likaså hade inte jämställdhetsarbetet varit vad det är inom folkpartiet om inte Karin Pilsäter ständigt och jämt med kraft argumenterat för att vi måste flytta fram positionerna.
Carl B Hamilton
Ordförandeskapet i näringsutskottet tas över av Carl B Hamilton, en av folkpartiets mest kompetenta politiker alla kategorier.
När jag får hans mail och ”Blandningar” på alla dygnets timmar, minns jag Anne Wibble och hennes outtröttliga kamp för att få oss andra fåkunniga förstå hur ekonomins samband hänger ihop. Att för mig jämföra Carl B med Anne är den finaste komplimang jag kan ge.
Anne Wibble har jag saknat från den stund hon lämnade oss.
Kunskap, pedagogik och tålamod präglade henne!
Sammalunda med Carl B!
Bra för riksdagsgruppen är också att Nina Lundström och Gulan Avci kommer tillbaka där de hör hemma. På Helgeandsholmen.
För oss i Skåne är det glädjande att Tina Acketoft får ytterligare ansvar, nu inom utbildningsområdet.
Tina är en ambitiös, lojal och mycket duktig politiker, som har stor förmåga att entusiasmera.
Jag vet för jag har varit med!
tisdag 2 februari 2010
Birgitta Ohlsson en tillgång för regeringen
Vi som är Folkpartiets Europaparlamentariker, Marit, Cecilia och jag är glada över att regeringen idag har utsett Birgitta Ohlsson till ny EU-minister. Hon har ett starkt internationellt engagemang, är en driftig, stark personlighet och en duktig kommunikatör. Birgitta Ohlsson är ett gott val som ny EU-minister.
Cecilia Malmström har som EU-minister gjort en strålande insats under det svenska ordförandeskapet. Flera viktiga uppgifter återstår nu för vår nya EU-minister som till exempel genomförandet av Östersjöstrategin och att fullfölja den medborgardialog om EU som Cecilia Malmström initierade. Det gäller att inte upprepa socialdemokraternas misstag och dra ner informationsarbetet bara för att ordförandeskapet nu är över.
Cecilia Malmström har som EU-minister gjort en strålande insats under det svenska ordförandeskapet. Flera viktiga uppgifter återstår nu för vår nya EU-minister som till exempel genomförandet av Östersjöstrategin och att fullfölja den medborgardialog om EU som Cecilia Malmström initierade. Det gäller att inte upprepa socialdemokraternas misstag och dra ner informationsarbetet bara för att ordförandeskapet nu är över.
Labels:
Birgitta Ohlsson,
Cecilia Malmström,
EU-minister
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)