Befinner mig just nu i Lusaka, Zambia, för ett regionalt möte i den gemensamma parlamentariska församlingen för EU- och AVS-länderna*. Dagens diskussioner har bland annat rört mineraler och korruption samt frihandelsavtalen mellan EU och AVS-länderna (EPAs).
Mitt inlägg i debatten handlade om att vi politiker måste kunna agera snabbt och handfast. Jag underströk att också Europaparlamentet har haft sina problem när det gäller detta. Den zambiske ministern var bra och informerade konkret om Zambias åtgärder för att komma till rätta med korruptionen. En undersökning i Zambia visar att de flesta av de tillfrågade anser att deras parlamentariker är kontinentens mest korrupta, en häpnandsväckande uppgift som naturligtvis vållade livlig debatt under mötet.
Vad gäller EPAs, som förhandlats sedan 2004, frågade jag om de afrikanska politikerna anser att de har en del i ansvaret för att vi aldrig kommer någon vart i förhandlingarna. Att vi inom EU har ett stort ansvar framhöll jag, men från den afrikanska sidan var det helt tyst. Inget ansvar verkade representanterna från de regionala organisationerna vara villiga att ta. Dystert, tycker jag. Afrika behöver ju handel och andra ekonomiska inkomster istället för ett evigt bistånd.
*AVS-länderna innebär 79 av jordens fattigaste länder i Afrika, Västindien och Stillahavsöarna, som signerat det så kallade Cotonou-avtalet om samarbete med EU.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar