Regeringen bör agera för att Sverige ställer sig positiv till en gemensam bolagsskattelagstiftning inom EU. Skattetekniskt krångel får inte vara en ursäkt för att hindra en nödvändig reform som kan skapa tillväxt och jobb.
I dag röstar Europaparlamentet om det årliga skattebetänkandet för 2011, som jag är rapportör och ansvarig för i Europaparlamentet.
Betänkandet fokuserar på de skatteinitiativ som kommissionen tagit under 2011 och på områden där ytterligare initiativ är nödvändiga för att förbättra den inre marknaden, som stärker konkurrenskraften, leder till tillväxt och fler arbetstillfällen i Europa.
För att förverkliga den gemensamma gränsöverskridande inre marknaden inom EU fullt ut krävs regelförenklingar. Hinder för gränsöverskridande verksamhet måste elimineras.
Ett exempel på åtgärd är att de stora svenska exportföretagen ges möjlighet att välja en gemensam konsoliderad bolagsskattebas (CCCTB) som nu tas fram inom EU. Istället för 27 skatteregelverk kommer det att bli en EU-gemensam metod för skatteuträkningen, vilket innebär en stor förenkling. Detta är ett bra förslag.
Införandet av en gemensam skattebas skapa ett mer konkurrenskraftigt skattesystem som gagnar gränsöverskridande verksamhet. Det minskar administrativa kostnader och byråkrati, särskilt för små företag som är verksamma i flera EU-länder. Införs en sådan skattebas skulle den inre marknaden bli effektivare, EU-företagens konkurrenskraft förbättras och EU-marknaden bli attraktivare på global nivå jämfört med andra stora marknader, som USA och Kina.
Många företag drabbas idag av dubbla skattekrav från medlemsländerna för samma vinst och de har stora svårigheter att kvitta förluster mot vinster mellan medlemsländerna. Ett införande av en CCCTB löser dessa problem.
Viktigt är att bolagsskattebasen ska vara frivillig för företagen att ansluta sig till. Om den gemensamma skattebasen införs innebär det inte att de nationella skattesystemen överges, utan de kommer att finnas parallellt med existerande system för en lång tid framöver. Men systemet bör vara så attraktivt att företagen väljer att delta i det. Förhoppningsvis blir CCCTB en sådan succé att fler och fler företag ansluter sig. Det är även värdefullt att ha konkurrerande skattesystem och institutionell konkurrens.
Det är också viktigt att understryka att skattesatsen även fortsättningsvis ska bestämmas av de nationella parlamenten. Målet är att stärka systemet för bolagsbeskattning, inte att harmonisera skattesatserna.
CCCTB måste innebära en förenkling genom att endast en deklaration lämnas in för hela koncernen, det vill säga ”en enda kontaktpunkt”. Det leder till minskad administration och underlättar en gemensam skattebehandling och samarbete mellan skattemyndigheter i olika länder.
Jag vill också inrätta ett forum för medlemsstaterna för att lösa tvister utanför domstol.
Finansdepartementets tjänstemän har granskat EU-kommissionens förslag till CCCTB. De anser bland annat att det saknas tekniska detaljer. Att skattelagstiftning är tekniskt krångligt får dock inte vara en ursäkt för att sätta käppar i hjulet för att införa och ge svenska företag möjlighet att också välja att räkna ut sin koncernvinst med gemensamma EU-regler.
I åratal har en gemensam bolagsskattebas inom EU diskuterats. Rädslan hos nationella skattemyndigheter och departement för att förlora skatteintäkter och makt över regeltillämpningen får inte längre stoppa utvecklingen mot undanröjandet hinder för gränsöverskridande verksamhet.
Folkpartiet har tydligt tagit ställning till förmån för införandet av en för företagen frivillig gemensam bolagsskattebas inom EU och har varit drivande i frågan. Nu måste hela regeringen agera för att reformen genomförs och att Sverige ska kunna delta.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar