Europa behöver solidaritet

Vi i Sverige vet vad det var att vara i skuldkris - nu är våra europeiska grannar i den svåra sitsen och om vi bara står vid sidan av kommer vi att kunna dras med i deras fall. Dessutom vore det rätt och solidariskt att istället ge det stöd vi kan.

En händelserik vecka

Japan
Omfattningen av katastrofen i Japan blir värre för var dag som går. Problemen i kärnkraftsanläggningen i Fukushima verkar inte ha stabiliserats, och dödstalen efter tsunamin ökar. Konstigt nog har Japan redan hamnat utanför svensk nyhetsrapporterings huvudfåra.

Libyen
Khadaffi fortsätter att mörda sitt eget folk, även om alliansens flyganfall förhindrar de allra värsta övergreppen. Får Sverige frågan om att delta i insatserna anser jag att vårt land självklart skall svara ja – allt för att diktatorn i Tripoli lämnar makten och kan ställas inför rätta för brott mot mänskligheten.

Toppmöte i Bryssel – ekonomisk styrning - ESM
EU:s ledare hade ett nytt toppmöte i Bryssel i dagarna två. Japan och Libyen var givetvis samtalsämnen även denna gång. Men överst på dagordningen stod den ekonomiska krisen i Europa. Portugals bekymmer ökade när det portugisiska parlamentet avvisade regeringen Sokrates besparingsförslag dagen före toppmötet, vilket betydde minoritetsregeringens fall. Räntorna ökade direkt och osäkerheten kring Portugal spred sig i Europa.

Tuffare styrning av EU-ländernas nationella ekonomier godkändes av ledarna, även om jag gärna sett ytterligare skärpta krav. Vi får nu se vad EU-parlamentets behandling av det så kallade Sex-Pack-förslaget innebär. Vi är inne på upploppet, och motsättningarna är betydande. Vad gäller den permanenta krismekanismen, kallad ESM, kom inte toppmötet helt fram. Val i Tyskland och Finland rör till det. Men i slutändan är jag övertygad om att euroländerna kommer överens. Alternativet är så mycket mer förskräckande.

Samarbete är vägen framåt ur skuldkrisen

Idag en debattartikel i Kristianstadsbladet efter min delegationsresa till Portugal nyligen. I samtal med europeiska grannar blir slutsatsen alltid: utan euron hade det varit värre. Samarbete på europeisk nivå är nyckeln till trygghet mot framtida skuld- och valutakriser.

Eurons sönderfall – en förfärande våt dröm för EU-motståndarna.

I veckan deltog jag i en delegation från EU-parlamentet som besökte Portugal och Spanien, två av EU:s länder som drabbats hårt av den pågående skuldkrisen.
Vår uppgift var inte att examinera och komma med utlåtande inför våra nationella kolleger i Lissabon och Madrid, även om iberiska media hade fått den uppfattningen.

Genom Lissabonfördraget har EU-parlamentet och de nationella parlamenten tillsammans fått utvidgade befogenheter, som kräver ökad samverkan i syfte att nå förståelse för att alltfler frågor måste lösas på EU-nivå., i synnerhet i dessa kristider. Därför vårt besök!

Och här fanns stor enighet om att EU:s ekonomiska problem med dålig tillväxt, stora skulder och hög arbetslöshet måste lösas gemensamt inom EU. Vi har ett gemensamt öde, och vi är beroende av varandra. Den spanska husbubblan påverkar också oss i Sverige.

Den ende som högljutt motsatte sig EU och euron var en portugisisk ”gammal.-kommunist”, som rasande vid våra samtal anklagade EU för den åtstramning som Portugal nu genomgår. I Sverige återfinns hans fränder hos Sverigedemokraterna och Vänstern.

En annan röst var småföretagarens som uttryckte sig mycket expressivt på min fråga om han ångrade inträdet i euron? ”Hell no!”, var hans korta svar!

Efter viss oro klarade både Portugal och Spanien förra veckans upplåningsbehov, även om marknaden var tuff i sin prisgivning. Men fortfarande återstår många utmaningar under året – för hela EU, inte bara för Spanien och Portugal. Redan idag kan vi konstatera att alltfler beslut formas i den viktiga eurogruppen, där Sverige inte är med.

När hela EU diskuterar Europas framtid är vi mer upptagna av nästa jobbskatteavdrag, och inte ens näringslivet verkar intresserat av hur det går för euron.
Sverige är inte med i debattens centrum, och självfallet beror det på vårt utanförskap.

Sverige kan bättre!

Portugal behöver fortsatt budgetsanering.

Igår gav jag mig av till Lisabon, Portugal, på delegationsresa med Europaparlamentets krisutskott(CRIS). Där jag bland annat träffade Portugals parlament för att diskutera den ekonomiska situationen med de nationella politikerna.


Portugal sålde i dag under en auktion tioåriga statsobligationer för 599 miljoner euro och treåriga obligationer för 650 miljoner euro, enligt Dagens Industi.
Försäljningen är i hamn. Efterfrågan på de portugisiska obligationerna höll en hygglig nivå. Det visar att Portugal med tuffa åtgärder kan återvinna förtroendet. En bra dag för Portugal och Europa. Nu gäller det för Portugal att fortsätta med budgetsaneringen för att återställa förtroendet.

Jag har frågat alla som jag har träffat under resan om de tycker att det vore bättre om Portugal hade stått utanför euron. Och det fanns ett tydligt svar: vinsten att vara med i eurosamarbetet är större än att stå utanför. Genom att vara med i eurosamarbetet drar Portugal nytta av inre marknadens fördelar fullt ut och är i centrum av Europasamarbetet.

Vår resa fortsätter mot Madrid, Spanien för möten innan det är dags för oss att återvända till Bryssel och fortsätta vårt arbete på parlamentet.