Visar inlägg med etikett skattepolitik. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett skattepolitik. Visa alla inlägg

lördag 10 mars 2012

Ska vi göra tyskar av grekerna?

Jag befinner mig just nu på Folkpartiets Riksmöte i Västerås. Som vanligt trevligt att träffa goda vänner och att diskutera liberal politik med människor från Sveriges alla hörn!
Idag startade dagen med en utfrågning av oss tre Europaparlamentariker - en så kallad grillning.
Här ordnar två av våra duktiga praktikanter, Tuva och Julia, med Europakansliets bokbord. Där har vi allihop från Bryssel hjälpts åt att berätta om det arbete vi gör i Europaparlamentet. Chokladeuros har delats ut till alla och en var.
Under eftermiddagen höll Carl B Hamilton och jag ett seminarium om aktuell ekonomisk politik i Sverige och världen. Grekland, skuldkrisen och euron var naturligtvis heta ämnen, men också många bra frågor från publiken om ungdomsarbetslöshet, a-kassan, skatter och inflation. FP:s representanter är som vanligt väl pålästa och det blev en mycket intressant debatt. Är lösningen på skuldkrisen verkligen att vi ska försöka göra tyskar av grekerna eller greker av tyskarna? Det tror inte vi. En sammanfattning av diskussionerna kommer inom kort på Folkpartiets hemsida.

onsdag 9 mars 2011

Problematiskt med finansiell transaktionsskatt på EU nivå

Under tisdagen röstade Europaparlamentet om en mycket kontroversiell rapport om innovativ finansiering skriven av socialisten Anni Podimata. Den mest kontroversiella frågan i rapporten är om Europa ska gå före och på egen hand införa en finansiell transaktionsskatt. Referensen till denna skatt på europeisk nivå röstades ut ur rapporten när den behandlades i det ekonomiska utskottet, men efter påtryckningar från både Tysklands och Franskrikes regeringar lyckades förslaget, tyvärr, få majoritet i plenum.

Rapporten tar visserligen upp en rad viktiga aspekter; så som vikten av att skapa en verklig inre marknad som grund för Europas tillväxt, betydelsen av att möjliggöra finansiering av europeiska infrastrukturprojekt med hjälp av europeiska projektobligationer, liksom en möjlig lösning för en europeisk koldioxidbeskattning, för att ställa om Europas produktion till en hållbar utveckling. Rapporten poängterar också att EU:s medlemsländer måste leva upp till de uppställda biståndsmålen, vilket tyvärr bara fyra utav de 27 medlemsländerna gör idag.

Men på grund av uppmaningen till en europeisk finansiell transaktionsskatt valde jag att avstå i den slutgiltiga voteringen. Det svenska exemplet av att ensidigt införa en slags finansiell transaktionsskatt från 1980-talet, vilket resulterade i att stora delar av av aktie-, obligations- och optionshandeln flyttade till London, bör beaktas så att vi inte gör om samma misstag på europeisk nivå.

Jag betvivlar starkt att de stabiliserande effekterna av finansmarknaderna, som man hoppas att en finansiell transaktionsskatt ska leda till, kommer att infrias om EU ensidigt inför en sådan skatt. Risken är för stor att aktie-, obligations- och optionshandeln istället flyttar till mindre transparenta och mindre öppna marknader utanför Europa. Det skulle inte skapa en bättre tillsyn av finansmarknaderna, och det skulle dessutom undergräva den gemensamma europeiska tillsynen av finansmarknaderna som vi har tagit fram inom EU.

tisdag 12 januari 2010

Skatter ett minfält för Semeta

Algirdas Semeta, nominerad kommissionsledamot med ansvar för skatter och tullar, revision och bedrägeribekämpning, från Litauen ställdes under tisdagens utfrågning i Europaparlamentet inför de tre utskott som jag sitter i; budgetkontroll, det ekonomiska utskottet och utskottet för den inre marknaden och konsumentfrågor.

Jag lyfte frågan hur Semeta ser på möjligheten att stärka den inre marknaden genom skattereformer och skattekonkurrens. Jag hänvisade i sin fråga till professor Monti, som på uppdrag av Barroso gör en översynen av den inre marknaden i vilken han poängterar vikten av både ökat samarbete och balanserad konkurrens inom skatteområdet. Semeta svarade att han delar Montis värderingar när det gäller den inre marknaden och att det fortfarande finns för många kryphål inom EU lagstiftningen. Semeta är positiv till rättvis skattekonkurrens, och framhöll att skattekonkurrens i stort är av godo så länge det inte leder till negativa effekter för medlemsstaterna.

Jag sa i min replik att det problematiska är att vad som anses som rättvis konkurrens kan tolkas olika i de olika medlemsländerna och jag fortsatte med att fråga om Semetas visioner för de europeiska skattebaserna, den viktigaste skattefrågan för de europeiska medborgarna, och hur Semeta tänker sig att kunna påverka finansministrarna till att utvidga samarbetet inom skatteområdet.

Semeta svarade att EU generellt har ett högt skattetryck, särskilt i jämförelse med USA och Japan. Samtidigt påpekade han att det råder en ekonomisk kris och att länder under sådana omständigheter kan behöva använda olika skatteinstrument. Semeta framhöll att det viktigaste gällande skattebasen är att först studera utgiftssidan och därefter ta beslut om inkomstsidan.

Semeta besvarade aldrig frågan om hur han planerar att hantera de europeiska finansministrarna. Något han kan behöva då han framhöll att han planerar att återuppta arbetet för en gemensam företagsskattebas inom EU. Det är ett medel för är att avlägsna de hinder på EU:s inre marknad som finns för gränsöverskridande näringsverksamhet, vilket snedvridande effekter på företags investeringsbeslut och ökade företagens administrativa kostnader. Att Semeta var finansminister i Litauen fram till juli 2009 kan förhoppningsvis hjälpa honom att genomföra projektet som stöds av Europaparlamentet, men som inte har lika stort stöd bland medlemsstaterna.

Det är ingen lätt uppgift att bli utfrågad om skatter, som kan ses som ett minfält, om man ska lyckas bli accepterad av parlamentariker från höger till vänster. Kanske var det därför som Semeta var så försiktig i sina svar. Förutom upptagandet av arbetet av en gemensam företagsskattebas och tron på en grön skattebas var det få visioner som levererades. Semeta sade sig dock vara en resultatinriktad man så förhoppningsvis kan dubbelbeskattning och andra skattehinder som påverkar den inre marknadens tillämpning negativt undanröjas om Semeta blir kommissionsledamot.