Så sent som i veckan greps ett antal journalister i Turkiet med anklagelser om att de skulle ha varit inblandade i kuppförsöksplaneringen 2003 - det så kallade Ergenekon-fallet i Turkiet.
Gripandet av journalisterna, där många frågor måste besvaras, visar att det fortfarande är väg kvar till ett turkiskt EU medlemskap. Europaparlamentet är också splittrat om medlemskapsförhandlingarna, det kunde vi se igår under omröstningen om rapporten gällande Turkiets framsteg i förhandlingarna. Pressfriheten, kurdernas rättigheter och Cypernkonflikten hör till frågor som måste lösas innan Turkiet kan bli medlem i EU. Det blir spännande att fortsätta följa landets utveckling nu under våren och fram till parlamentsvalen i juni 2011.
Vi ska inte sänka kraven på kandidatländer. Men inte heller stänga dörren helt för Turkiet om de lever upp till de satta kraven. Jag tror på att EU skulle bli starkare av ett turkiskt medlemskap. Vi kan inte förneka att EU:s medlemsstater kommer att möta stora demografiska förändringar och så småningom behöva arbetskraftsinvandring för att hålla igång de europeiska hjulen. EU måste därför visa att medlemskapsförhandlingarna är på allvar, att det inte kan bli tal om något tyskt eller franskt ”privilegierat partnerskap” med Turkiet som en andra klassens EU-medlem.
Annika Ström Melin skriver som vanligt väl om detta. Läs även mitt debattinlägg i UNT idag i frågan.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar