torsdag 21 mars 2013

Vi måste känna solidaritet med våra grannländer


I tisdags deltog jag i en paneldebatt om EU:s utmaningar då SKL tillsammans med Sveriges regionkontor i Bryssel ordnade konferens för besökande tjänstemän från regioner och kommuner. Panelen bestod av, förutom mig själv, Gunnar Hökmark (M), Kent Johansson (C) och Jens Nilsson (S).


Panelen

Eftersom mitt uppdrag var att presentera mina tankar kring EU:s utmaningar var det självklart att fokusera på den ekonomiska krisen och dess följdeffekter. Men som liberal anser jag samtidigt att man måste vara optimist. En rad lagstiftningsinitiativ vad gäller bättre ekonomisk styrning, budgetdisciplin, bankunion mm. driver en process av ökad integration och jag övertygad om att EU kommer att resa sig starkare ur krisen.



Gunnar Hökmark (M) och jag 


Frågan är om vi i Sverige vill vara med på den resan. Integrationen ökar vare sig vi vill eller inte och jag menar att Sverige måste vara en positiv och stark kraft i den processen. Detta betyder att man inte kan plocka godbitarna ur det europeiska samarbetet och stå utanför där det inte passar.

Vi får inte sätta oss på  höga hästar och se ner på de länder som har det svårt. I början av 1990-talet då jag satt i finansutskottet i riksdagen var vi inte så kaxiga vi heller. Nu står många av EU:s medlemsländer inför de strukturreformer som vi i Sverige tvingades genomföra. Det är av största vikt att vi är solidariska med våra europeiska grannländer.

Jag välkomnar bankunionen


Den 13 mars skrev Gunnar Hökmark (M) på DI debatt att bankunionen inte behövs. Jag håller inte med. Den allvarliga krisen i euroområdet och den senaste bankkrisen då hela banksystemet var nära att kollapsa visar att vi behöver mer och bättre tillsyn av banksektorn på EU-nivå. 
  
Jag välkomnar bankunionen - för kan bryta bankernas beroende av ett skyddsnät i form av statsgarantier. Skattebetalarna ska inte behöva rädda fallerande banker igen. 
  
Om det vore så enkelt att alla banker vore nationella, skulle jag kunna köpa Gunnar Hökmarks resonemang. Med nationella banker behövs ingen EU-lagstiftning eller bankunion. Då behövs ingen europeisk bankreglering. Men varför välkomnar Nordeas vd Christian Clausen och ordförande för svenska och europeiska bankföreningen bankunionen och vill att Sverige går med? 
  
Jo, därför att Nordea har verksamhet i både euroländer och icke-euroländer, i både Sverige, Danmark och Finland samt i Baltikum. Bankerna är inte längre nationella utan internationella, därför måste också tillsynen också vara europeisk. Clausen säger att på längre sikt gynnas Sverige av att vara med i bankunionen. En europeisk bankunion skulle fungera som dagens banktillsyn i Sverige: gemensamma regler, en tillsynsmyndighet och rutiner för att hantera krisbanker. Varför är Hökmark emot det vi redan har i Sverige? 
  
Att ECB blir tillsynsmyndighet är problematiskt utifrån ett svenskt perspektiv eftersom vi inte är med i euron, men ECB är den myndighet som för tillfället har störst trovärdighet på marknaden. 
  
Det Hökmark presenterar i sina kompromissförslag i parlamentet till krishanteringsdirektiv är ett komplement till bankunionen - men kan inte på ett trovärdigt sätt ersätta en stark europeisk tillsyn och gemensamma regler. 
  
Hökmark måste lyfta ögonen från sitt strikt svenska nationella perspektiv och se varför bankunionen kom till. Det handlar om att rädda euron. Om euron fallerar vore det förödande för svenska företag och banker. 
  
Istället för att säga nej borde Sverige därför så snart som möjligt går med i bankunionen när de legala hindren om lika rösträtt i ECB har rättats till. Genom att säga nej bidrar vi till att dela upp unionen. Istället borde vi bejaka ett närmare europeiskt samarbete.

onsdag 20 mars 2013

Svar från EU-kommissionen gällande ishockey-VM i Vitryssland!

Det är för mig orimligt att Vitryssland, Europas sista diktatur, nu ska få stå värd för nästa års ishockey-VM. Landets enväldiga president Alexander Lukasjenko är själv barnsligt förtjust i ishockey och bygger som bäst nya hotell för att ta emot världseliten i ishockey.

Jag har frågat EU:s högste representant för utrikesfrågor Catherine Ashton om EU tycker det är rimligt att diktaturen Vitryssland kan få stå värd för ishockey-VM 2014, och idag fick jag svar! Förutom de vanliga löftena om att EU i dialog med regimen i Vitryssland tar upp politiska fångar och fuskval fanns inte mycket att sätta sitt hopp på. Ashton garanterade att EU håller de internationella och nationella ishockeyförbunden informerade om EU:s oro vad gäller respekt för mänskliga rättigheter i landet. Det är synd att detta inte görs offentligt.

Mänskliga rättigheter är ett tyngre kriterium för ett arrangörsland än transporter, hotell och arenor. Idrottsvärlden måste ta sitt ansvar och öppna ögonen för vad som nu händer i Vitryssland.

Här kan du läsa min fråga till kommissionen och Catherine Ashton och här finner du svaret.

Hur får vi upp valdeltagandet i EU-parlamentsvalet 2014?


Nästa år är det dags för Sverige att gå till val. Inte en gång, utan fyra! Det är ett superval vars like vi sällan kommer att få uppleva igen. Tyvärr har röstdeltagandet i EU-parlamentsvalet historiskt varit lågt, men Olle hoppas och tippar på över 50% 2014.

Valet i maj är på många sätt en "förvalrörelse" till det val som äger rum i september. Detta gör att engagemanget och intresset kommer bli mycket större än det någonsin varit tidigare.

Se gärna hela intervjun med Olle i SVT Forum här.

onsdag 13 mars 2013

Kvotering löser inte brister i jämställdheten

Den 6 mars gick ledande socialdemokrater ut med tio punkter de anser skulle bidra till ökad jämställdhet och också tillväxt och jobb (i Barometern OT). Bland dessa punkter finns klassiska liberala förslag som Folkpartiet länge drivit och diskuterat, både i Sverige och på det europeiska planet. Socialdemokraterna har varit alltför tysta i dessa frågor så därför vill jag välkomna dem in i debatten!
 
Men även om jag kan skriva under på många av problembeskrivningarna i artikeln så tror jag inte på kvotering eller rätten till heltid som lösning på problemen kring bristande jämställdhet och glastak. Andra metoder har bättre effekt. Läs gärna repliken i sin helhet här.

tisdag 12 mars 2013

Grönt ljus för "2-packet" i plenum

Under plenarsessionen i Strasbourg röstade ledamöterna idag igenom de två förordningar gällande skärpt ekonomisk styrning i euroländerna som brukar benämnas 2-packet. Det är ett kompletterande lagstiftningspaket till det så kallade 6-packet. Efter trilogförhandlingar med rådet och EU-kommissionen gav parlamentet nu ett sista OK till de framförhandlade lagtexterna.

De två förordningarna stärker bland annat kommissionens befogenheter att övervaka nationella budgetar. Jag välkomnar dessa förslag eftersom att de är en förutsättning för att euroländerna ska kunna reda ut sina problem - med allt för höga budgetunderskott och höga statsskulder.

Rapporterna har blivit ett slagträ i parlamentet mellan höger och vänster. Där högern, inklusive liberalerna, vill skärpa ländernas budgetpolitik, medan socialisterna vill göra den mer flexibel.

En viktig vinst för den liberala gruppen var att vi fick igenom ett förslag om en s.k. skuldinlösenfond . Det innebär att euroländer med mycket hög statsskuld ska kunna överföra en del av skulden till en gemensam fond. På så sätt delar medlemsstaterna på skuldansvaret vilket reducerar marknadens tryck på de mest skuldsatta länderna som således får hjälp att växa. Kommissionen ska nu tillsätta en expertgrupp som ska utvärdera möjligheten att upprätta en sådan fond.

Andra viktiga ändringar från parlamentets sida i de två förordningarna är bestämmelser om ökad transparens och demokratisk översyn. Man hindrar också åtstramningspolitiken från att få för stora konsekvenser på viktiga budgetposter som utbildning och sjukvård i krisande länder.