Vi måste känna solidaritet med våra grannländer

I tisdags deltog jag i en paneldebatt om EU:s utmaningar då SKL tillsammans med Sveriges regionkontor i Bryssel ordnade konferens för besökande tjänstemän från regioner och kommuner. Panelen bestod av, förutom mig själv, Gunnar Hökmark (M), Kent Johansson (C) och Jens Nilsson (S).

Panelen

Eftersom mitt uppdrag var att presentera mina tankar kring EU:s utmaningar var det självklart att fokusera på den ekonomiska krisen och dess följdeffekter. Men som liberal anser jag samtidigt att man måste vara optimist. En rad lagstiftningsinitiativ vad gäller bättre ekonomisk styrning, budgetdisciplin, bankunion mm. driver en process av ökad integration och jag övertygad om att EU kommer att resa sig starkare ur krisen.

Gunnar Hökmark (M) och jag 

Frågan är om vi i Sverige vill vara med på den resan. Integrationen ökar vare sig vi vill eller inte och jag menar att Sverige måste vara en positiv och stark kraft i den processen. Detta betyder att man inte kan plocka godbitarna ur det europeiska samarbetet och stå utanför där det inte passar.

Vi får inte sätta oss på  höga hästar och se ner på de länder som har det svårt. I början av 1990-talet då jag satt i finansutskottet i riksdagen var vi inte så kaxiga vi heller. Nu står många av EU:s medlemsländer inför de strukturreformer som vi i Sverige tvingades genomföra. Det är av största vikt att vi är solidariska med våra europeiska grannländer.

Två steg fram, ett steg bak?

Olle Schmidt kommenterar EU-toppmötets beslut om budgetdisciplin för EuroparlTV.

Låt Sverige bli ett europlus-land

Förra veckan var dyster för Europa. Det toppmöte som hölls kunde ha gått till historien som första steget på ett fördjupat europeiskt samarbete genom ett nytt fördrag – men de brittiska nej-sägarna fick i stället Europas övriga ledare att satsa på ett Europa i två olika hastigheter. Frågan är vilken växel Sverige nu vill lägga in. Låt oss hoppas att det inte blir backen!

Läs gärna hela debattartikeln av Olle Schmidt och Carl B Hamilton i dagens GP.

Fler lärdomar från finanskrisen

Se hela talet i Europaparlamentet idag, om lärdomar från finanskrisen och om vikten av att samtliga 27 medlemsländer, inte bara euroländerna, följer de nya ekonomiska riktlinjerna.

Ekofin bör inte vattna ur förslagen om stärkt finanstillsyn

I början av veckan träffades EU:s finansministrar i Luxemburg för att diskutera hur vi i EU kan stärka det europeiska ekonomiska samarbetet. Det handlar om att stärka kontrollmekanismer och se till att länder håller sig till Stabilitets- och tillväxtpaktens regler.

För att återställa förtroende för euron är det viktigt att förslagen inte vattnas ur.
Tyvärr verkar precis det hända. Tyskland och Frankrike har enats om att släppa på kravet om sanktioner ska införas - i det närmaste med automatik - om ett land misslyckas med sin ekonomiska politik, De har enats om att det behövs en fördragsändring för en skapa en permanent mekanism för att hantera framtida kriser för valutasamarbetet.

Vi i Europaparlamentet bör nu agera för att de nya gemensamma budgetreglerna blir så stränga som möjligt. På så sätt återskapas förtroendet för euron som valuta. Det är något som hela EU tjänar på.

Tal om finanskrisen på ELDR-kongressen

Igår talade jag för ELDR:s kongress i samband med en frågestund med kommissionär Olli Rehn. Här är talet jag höll, om finanskris, euron och svenska lärdomar för vägen framåt.

The financial crisis in 2008 and the following economic down turn have hit Europe hard. The economic crises lead to a debt crisis and a crisis for the common currency. But we have reason to be optimistic. Europe's economic recovery is slowly in progress. The growth is forecasted to be 1.8 percent this year for the EU and employment has also begun to recover.

At the same time as Europe has to recover from its economical problems we also have to deal with the defaults in the functioning of the European economies. There is need for structural reforms to meet the challenges of an ageing population that has been discussed during this congress. But there is also a need to discuss and prepare for the next economic and financial crisis that will for sure come.

There is a need for:
• Better financial market regulation and European supervision
• More and better capital, and liquidity buffers in the bank sector
• Better crisis management and resolution
• New budget policies and stronger economic policies.

In the European Parliament we are working on a lot of new EU legislation. Currently we are working on 25 directives. I will give you some examples:
• Alternative investment funds directive, AIFM.
• European model for supervision: with three new EU supervisory authorities and a board and mechanism for assessing and handling systemic risks, ESRB.
• Implementation of new banking regulation, Basel 3.
• Deposits guarantee schemes and investment protection schemes.
• Trading with OTC derivatives and short selling
• Markets in Financial Instruments Directive (MiFID)

The Swedish economy is booming which is a result of a dramatic crisis in the early 1990s. Our economic and budgetary policy that we introduced in the 90s is more or less in line with the proposals for the whole European economy today. We introduced a solid tool box, budget and economical discipline. You are not supposed to spend money you do not have.

Finally, some words about the euro. The euro has been a great success. The currency has delivered ten years of economic and monetary stability to its members, who have benefited from very low and stable inflation and interest rates. But there are also problems/weaknesses for in the functioning of the Stability and growth pact. Deep financial and/or fiscal problems in one euro area country can quickly turn into a problem for the whole area. Our essential conclusion is that we urgently need to enhance economic governance in the EU. Steps are taken in this direction.

Hårdare budgetdisciplin behövs i EU

EU-kommissionen lade i går fram ett paket med lagförslag i syfte att stärka budgetdisciplinen i EU. Förslagen handlar både om att bättre samordna och staga upp ländernas ekonomier och om att införa snabbare och effektivare sanktioner mot euroländer som bryter mot EU:s regler för länders skulder och budgetunderskott.

För att förtroendet för euron ska återställas krävs att Sverige agerar för att reglerna för euron blir så stränga som möjligt. Efter Greklandskrisen är tiden då man kan slösa bort skattebetalarnas pengar förbi. Det behövs både hängslen och livrem i ekonomiska politiken så att det inte uppstår en ny Greklandskris. Och de nya reglerna om sanktioner borde gälla för alla medlemsländer.

I en artikel i Svenska Dagbladet Opinion föreslår Carl B Hamilton och jag att gå ännu ett steg längre. Om man misstänker att ett land redovisar falsk statistik borde EU:s statistikmyndighet, Eurostat, också kunna göra oanmälda inspektioner, "gryningsräder", för att kolla upp hur siffrorna stämmer.

Kommissionens lagförslag är välkomna och välbehövliga. De är ett skydd för EU-medborgarna mot alltför spendersugna politiker och mot framtida finanskriser!