Under eftermiddagen har vi diskuterat en resolution om
situationen i Somalia. I stort är vi alla eniga, innan demokratiska
institutioner kan få fäste måste säkerhetsläget garanteras. Detta innebär både
kortsiktiga, snabba aktioner för att stabilisera vissa områden men även
långsiktigt stöd för statsbyggande och garanterande av rättssäkerhet.
Jag påpekade att Al-Shabab och andra kriminella nätverk
utnyttjar det här politiska och rättsliga vakuumet till sin fördel. Årets
presidentval var det första riktigt genomförda valet på 42 år! Landets president, den förre universitetsläraren Hassan Sheikh Mohamud har en enorm arbetsuppgift framför sig
och utan omvärlden hjälp ser framtiden mörk ut. EU kan bistå med teknisk
assistans för allt från rättssystem till infrastruktur, men det är viktigt att
utvecklingen drivs från Somalia och EU bistår med de verktyg som efterfrågas.
Redan fattiga familjer på landsbygden är de största offren,
och jag framhöll att kvinnors roll är central för att lösa konflikten.
Stabilitet, tillgång till odlingsmark och utbildning är central för familjerna
och det är deras behov som måste vara i centrum.
Det är viktigt att Somalia nu visar att man menar allvar att
skilja på politisk administration och den nationella militären. Ugandas delegationsledare,
Jacob Oulanyah påpekade att osäkerheten i Somalia påverkar hela regionen. Han
räknade upp alla de grannländer som redan bidrar med trupper till
fredsbevarandet i de rurala delarna av landet som fortfarande är i
terroristernas grepp, och bad uppmanade alla andra afrikanska länder att skicka
trupper.
Vi röstar om resolutionen på torsdag att döma av dagens
debatt kommer den att få ett starkt stöd.
Låt Somalia lösa Somalias problem.
SvaraRaderaVi har nog med våra egna.