Idag tillkännagav den norska Nobelkommittén att Europeiska Unionen får årets fredspris. Det här är ett bra val. EU har varit vital för freden och har bidragit till försoning, demokrati och mänskliga rättigheter runt om i Europa.
Nobelkommittén tar i sin motivering upp andra världskriget och det faktum att 1945 hade Tyskland och Frankrike utkämpat tre krig med varandra under loppet av 70 år. Ett krig mellan dessa länder är kommittén idag otänkbart, något som helt beror på EU. EU är viktig i kampen mot nationalism och radikalisering som allt mer blir ett hot mot fred och stabilitet i Europa.
Den här politiska unionen har skapat fred för en kontinent som genom historien varit skakad av konflikter. EU:s utvidgning har framgångsrikt lett till att före detta diktaturer i södra och östra Europa nu är demokratiska stater. Det är en verklig succéhistoria!
Beslutet har även väckt stark kritik, och till viss mån har jag förståelse för detta. På årets kandidatlista har de sedvanliga före detta stats- och regeringscheferna funnits som ägnat sig åt diplomati och fredsmäkleri – bland annat den store tysken Helmut Kohl, Bill Clinton och burmesiske Thein Sein – samt över 230 freds- och människorättskämpar från hela världen. Även arabvärlden och sociala medier som Facebook och Twitter hade nämnts som bubblare.
Det skulle ha varit mer effektfullt att ge priset till en person och på det sättet sätta fokus på ett konkret problem. Nu faller tyvärr många orättvisor i skugga av diskussion om det var rätt att ge priset till EU. Det finns många frihetskämpar i EU:s grannskap som skulle behöva stöd, vitryske Ales Beljatskij är ett bra exempel.
Dock kvarstår faktum att Europa nu fått uppleva fred i flera decennier tack vare EU, och det är en fred som inte är given för all framtid. De politiska debatterna om våra olika synsätt och möjliga vägar till samarbete kan tyckas oändliga, men alternativen är så mycket värre.
I dessa dystra tider är det också bra med lite uppmuntran.
I år EU och ifjol Barack Obama, därför undrar inte bara jag vad fasen Nobelkommittén röker. Fredspriset till EU, av alla jordens organisationer.
SvaraRaderaOm Robert Schuman, fått priset för 55 år sedan kunde man ha förstått det, men nu EU??
EU är en korporativ överstatlig konstruktion med ett demokratiskt underskott lika stort som det ekonomiska, med en icke-vald regering (kommissionen) ledd av en icke vald president (Barroso), som delar makten med en annan icke vald president (Van Rompuy).
Tillsammans chefar de över en administration där storföretagens lobbyister ränner som barn i huset, och beställer lagstiftning på löpande band. En administration där EU-kommissionen själv aldrig någonsin har beviljats ekonomisk ansvarsfrihet av revisorerna, eftersom det saknas verifikat på miljardbelopp varje år, men ingenting händer, ingen ställs till ansvar och kritiker inom organisationen sparkas ut.
Ett EU som under de senaste åren har gjort allt för att i snabb takt rulla ute en övervakningsstat vars like aldrig har skådats inte ens om man jämför med DDR. Ett EU som diskuterar olika sätt att komma runt Europakonventionens förbud mot censur genom att uppmuntra privata företag att sköta den detaljen. Ett EU som på alla sätt och vis försöker begränsa öppenhet och inte på några villkor skulle kunna acceptera något liknande den svenska offentlighetsprincipen. Ett EU där ledarna öppet talar om att använda den ekonomiska krisen för att flytta mer makt till Bryssel, vare sig medborgarna vill det eller inte.
Den här organisationen har alltså fått Nobels fredspris. Jag vet faktiskt inte om jag ska skratta eller gråta.
Jag är bara glad över att Sovjetunionen hann kollapsa innan den också fick fredspriset.