Välkomna på Europakalas 8/5 i Göteborg!

Söndagen den 8 maj kl 13-15 bjuder liberala gruppen ALDE på Europadagsfirande för hela familjen i Göteborg. Kom och mingla med bland andra Marit Paulsen, Helene Odenljung och mig.

Det bjuds på någon liten plockmat, ett glas att dricka och ballonger till alla barn. Missa inte detta kalas!

Var: Restaurang ETT, Kungsportsavenyen 1, Göteborg
När: Söndag 8 maj, kl 13-15
Hur: Föranmälan krävs för att vara säker på att få plats! Anmäl dig och hela familjen till susanne.lindahl@folkpartiet.se. Ingen kostnad.

Jag hoppas vi ses där!

Förfärande utveckling i Libyen och Syrien

När ropen på frihet blir allt ljudligare i Nordafrika och Mellanöstern verkar tyvärr Europa stå tämligen handfallet. Förvisso görs insatser för Libyen, även om det tog tid innan de kom i gång.

FN:s resolution om en flygförbudszon och skyldigheten för omvärlden att skydda den angripna befolkningen (R2P) visar att FN kan agera kraftfullt om viljan finns. Men fortfarande sitter Khadaffi kvar och fortsätter att angripa den egna befolkningen utan att omvärlden kan göra så mycket.

Skall mördandet få ett slut tror jag att det är nödvändigt att ytterligare militärt stöd ges till dem som vill se ett fritt Libyen. Här har FN, EU och Nato ett stort gemensamt ansvar.

Sveriges Libyen-politik bör förändras i en mer progressiv riktning genom att bland annat erkänna det nationella övergångsrådet, liksom Frankrike tidigt gjorde. Läs för övrigt en utmärkt artikel i SvD idag av Fredrik Malm, Allan Widman och Per Altenberg (alla FP).

Syrien
Den arabiska våren har nu med full kraft nått Syrien, ett utomordentligt viktigt och strategiskt land i en så känslig geopolitisk del av världen. I än högre grad tövar omvärlden, medan människor skjuts ihjäl under fredliga demonstrationer och sörjande anhöriga kallblodigt mördas under begravningen av Assads så kallade säkerhetspolis.

Jag kan inse de överväganden som görs bland världens ledare. Men jag tror att om inte EU står upp för frihet och demokrati varhelst den växer fram, skadas tilltron till EU:s budskap om universella värden allvarligt. Realpolitik ses då som viktigare än kamp för demokrati och grundläggande mänskliga rättigheter.

FN har misslyckats att enas om ett tydligt fördömande. Därför bör EU snabbt agera, som min gruppledare Guy Verhofstad har krävt, genom att frysa Assads tillgångar, ta initiativ för att föra Assad till den internationella domstolen för brott mot mänskligheten. De frihetslängtande i Syrien kan inte vänta!

Öppenheten ifrågasatt
Utomordentligt trist är det att lyssna på Berlusconi, Sarkozy och andra i Europa, som tror att lösningen på sannfinländares, sverigedemokraters, nationaldemokraters och familjen le Pens framfart i Europa skulle vara slutenhet och fler gränskontroller. Historien visar ju på motsatsen. Europas styrka ligger i öppenhet och motstånd mot nationalism och protektionism.

Att inte EU kan klara av den tämligen begränsade flyktingströmmen från Nordafrika är en skam. Häromveckan skrev kollega Cecilia Wikström tillsammans med Guy Verhoftstadt i DN en mycket bra artikel just om Europas bristande ansvar i en svår tid.

En omväxlande grön vecka
Eter en skön påskhelg är det gott att få komma igång igen. Jag började med att möta intresserade folkpartister i Malmö, som ville veta mer om mitt arbete i EU och vad som är viktigt just nu.

Igår var jag i Stockholm och träffade Försäkringsförbundet och talade därefter på Försäkringsföreningens årsmöte. Alltid lika stimulerande att få vara på hemmaplan och diskutera EU-frågor med intresserade och kunniga personer.

Idag ordnar EU-parlamentets Sverige-kontor en diskussion om flyktingfrågor i Helsingborg. I morgon är det åter Stockholm och bland annat möte med FP:s utrikespolitiska programgrupp.

Väl förklarat om svensk lönebildning och EU

Min kollega i Folkpartiet, riksdagsledamot Carl B Hamilton, skriver som vanligt klart och sakligt om EU:s ekonomiska styrning och eventuell påverkan på svensk lönebildning, som vissa politiska och fackliga aktörer skrämts med på sistonde. Läs gärna detta kloka inlägg.

Framgång om skärpt ekonomisty​rning och svensk lönebildni​ng

Igår röstade majoriteten i Europaparlamentets ekonomiutskott för de sex lagförslag som ska förbättra ekonomistyrningen i EU. Det handlar om sex olika förslag: Fyra om finanspolitiska frågor, bland annat en genomgripande reform av stabilitets- och tillväxtpakten, och två om hantering och förebyggande av makroekonomiska obalanser inom EU.

Bland annat antogs liberala gruppens förslag att EU-kommissionens rekommendationer till ett land med stora budgetunderskott "ska respektera Europeiska Unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, artikel 153 i fördraget och de kollektiva förhandlingarna mellan arbetsmarknadens parter i varje medlemsstat", det vill säga en skrivning som förtydligar principen att lönebildningen även fortsättningsvis ska bestämmas av arbetsmarknadens parter.

Målen med paketet är 1) att medlemsstaterna snabbt upptäcker och tar itu med stora budgetunderskott och 2) att hindra en ökning av statsskulder genom utökad användning av sanktioner. Sanktionerna ska kunna utdömas med viss automatik.

Vart är Finland på väg?

Det finska valresultatet kan ställa till problem för EU och för hur den pågående skuldkrisen skall hanteras. Sannfinländarna har drivit en populistisk kampanj mot EU och mot euron.

Men Finland har alltid varit ett land med ett folk som tagit ansvar i svåra tider och som vet vad samarbete över gränserna är värt. Isolering kan inte vara svaret på den oro som många finländare gav uttryck för vid söndagens val.

Om detta skriver jag mer i dagens ST.

Ökat skydd för investerare - ett steg närmre

I onsdags röstades i ekonomiutskottet om mitt förslag till ändringar i ett EU-direktiv om stärkt investerarskydd. Utskottet antog med en stor majoritet den kompromiss som vi förhandlat fram, som innebär att personer som placerat pengar hos värdepappersföretag ska kunna få upp till 929000 kr (100 000 euro) i ersättning om de drabbas av att företaget i fråga begått brott eller på annat vis hanterat placeringen felaktigt och vårdslöst.

Kunden är den svagare parten i en tvist och borde kunna få en betydligt högre ersättning än de maximalt 250 000 kr som man kan få i ersättning i Sverige idag. Skyddet måste förbättras och ersättningsnivån vara densamma oavsett vilket europeiskt land en person bor i.

Utskottet antog också mitt förslag om att ytterligare utvärdera huruvida värdepappersfonder - till exempel aktie- och räntefonder - ska ingå i skyddet. Vi måste utreda de eventuella kostnaderna respektive nyttan detta skulle medföra.

Financial Times skriver mer om detta. Läs även Europaportalens artikel.

Europadagarna ger välkommen EU-debatt

Jag besökte i veckan Europadagarna i Hässleholm. I samband med dem skrevs också en debattartikel i Kristianstadsbladet, läs gärna den.

Portugal, Waidelich, kärnkraft och slutförhandlingar om ICSD

Portugal
Efter mitt besök i Portugal i januari gjorde jag en optimistisk bedömning att landet skulle klara sig utan stöd från EU och IMF.
Nu blev det inte så.
Efter politisk oro och misslyckade försök att få igenom ett nytt sparpaket i parlamentet fick premiärminister Socrates avgå med nyval som följd.
Detta blev för mycket för marknaden och i veckan blev Portugal det tredje euro-landet att söka stöd uitfrån.

Nu stundar än tuffare tider för redan hårt drabbade portugiser, något som man varit med om tidigare.Den finländske finansministern var mycket tydlig i sitt budskap i dessa valtider i vårt östra grannland; det krävs mer av besparingar och strukturförändringar om Portugal skall få EU:s stöd.
Nu tror jag nog att detta löses, precis som skett i Greklands och Irlands fall. Men helt klart är att det politiska systemet i Portugal måste ta sitt ansvar. En av våra svenska erfarenheter från 90-talet år att det rådde stor politisk enighet om de viktigaste inslagen i reformprogrammen.

Väl rutet, Tommy Waidelich!
I veckan gladdes jag åt att socialdemokraternas nya ekonomiska talesperson Tommy Waidelich så entydigt uttalade sitt stöd för euron och att Sverige skall gå med. Tidpunkten var han mer osäker på, men i dessa för euron i Sverige så lugubra tider får man glädja sig åt det som gives.

Kärnkraften delar EU-parlamentet
I veckan skulle vi rösta om en resolution om kärnkraftsolyckan i Japan med stärkta säkerhetskrav inom EU.
Meningarna var så delade att alla förslag i slutändan röstades ned.
Vi folkpartister avstod vid slutvoteringen, eftersom ett förslag om moratorium för ”utvecklande och idrifttagande av nya kärnreaktorer” röstades igenom.
Att ha ett stopp för att starta nya reaktorer under de omfattande säkerhetstesterna tycker jag är rimligt, men att införa någon form av tankeförbudslag på EU-nivå är vare sig rimligt är klokt.

Vi vet ju konsekvenserna av den svenska tankeförbudslagen, som de facto inneburit större problem med de svenska reaktorerna.

Investor Compensation Scheme Directive
I veckan avslutade vi – Team ICSD, min duktige
medarbetare Rickard, två utomordentliga tjänstemän från utskottssekretariatet respektive Alde-gruppen, båda med namnet Claire, och jag – kompromissförhandlingarna om direktivet som handlar om investerarskydd och ersättningsregler om ett finansföretag begår t ex bedrägeri och inte kan säkerställa insättningarna.

Det har varit tuffa förhandlingar, som dessutom rörts till genom att den ansvarige från den största gruppen, EPP, är indragen i den s.k. ”cash-for laws-scandal”.
Jag fick ge upp en del av mina krav, men till stor del lyckades vi tämligen väl.
Rapporten röstas på onsdag.

Bakgrunden till debatten om EU:s egna medel

Det finansieringssystem EU har idag har vuxit fram över tid men har idag stora problem. En reform behövs. Dagens system är onödigt krångligt och mycket svårt att få överblick över.

För den som vill veta mer om bakgrunden till debatten om egna medel till EU kommer här ett lästips: Harry Notenbooms sammanfattande översikt över hur finansieringssystemet utvecklats över tid - med en god analys av hur de problem vi har idag har uppstått.

Avkrävt svar av skattekommissionären om momsfrihet för ideella föreningar

I går hade Ekonomiutskottet en utfrågning med EU-kommissionär Algirdas Šemeta, ansvarig för skattefrågor i EU-kommissionen. Jag ställde frågan varför inte ideella föreningar i Sverige ska tillåtas behålla sitt undantag från att betala moms.

Föreningslivet drabbas hårt om den tvingas betala moms. Det skapar onödig byråkrati och krångel om fotbollsföreningar ska tvingas redovisa moms för försäljning av korv och läsk. Frivilligt arbete måste uppmuntras och inte kvävas.

Šemeta gav ett besked på min fråga. "Jag och Kommissionen värnar innehållet i fördragen och kan inte se varför Sverige ska få undantag".

Men han gav oss ändå en strimma hopp:

"I översynen som Kommissionen gör i vår av momsreglerna i unionen kommer vi att titta på frågan om momsfrihet för den ideella sektorn".

Är det ett löfte från dig? "Ja", svarade kommissionären.

Bakgrunden är att Kommissionen 2008 inledde ett fördragsbrottsförfarande mot Sverige eftersom Kommissionen anser att den svenska momslagen ger för generösa undantag åt den ideella sektorn. För att undvika att Kommissionen skulle dra Sverige inför EU-domstolen, ansökte den regeringen den 20 januari 2011 om tillåtelse om att få införa en momsredovisningsgräns om 1 miljon kronor för ideell sektor. Regeringens avsikt med en redovisningsgräns var att värna de ekonomiska villkoren för den ideella sektorn. Finland, Danmark, Nederländerna och Österrike har också fått klagomål från kommissionen och Sverige söker samarbete med dessa länder för att bestrida Kommissionens beslut.

Om Kommissionen tar detta till EU-domstolen och utslaget skulle gå emot Sveriges intressen kommer regeringen att pröva olika kompensationsåtgärder. Det kan vara en generell momsgräns som inte enbart riktar sig till ideell verksamhet utan också till företag, förenklingar i hanteringen av momsen eller mer direkta kompensationer.

Vad vill Juholt med EU?

Krisen har visat att det ekonomiska regelverket i EU, i synnerhet för euron, måste skärpas. Detta arbetar vi med i EU-parlamentet just nu. Tydlig ekonomisk samordning, tidiga insatser mot syndare och i slutändan tuffa sanktioner är några av inslagen i den nya stabilitets- och tillväxtpakten.

Vad som också sker är att euro-plusländerna går vidare och gemensamt formar en politik för Europas bästa, som givetvis har effekter på hela beslutsfattandet i EU. Det märks kanske inte imorgon, eller om ett år. Men man är ganska naiv om man inte förstår att det som nu sker i EU ökar Sveriges utanförskap.

Jag hoppas därför att det nya socialdemokratiska ledarskapet med Håkan Juholt och Tommy Waidelich, som jag har uppfattat båda är EU-vänner, kan styra bort (S) från EU-kritikerna i riksdagen.

Sverige behöver engagerade EU-vänner på vänsterkanten!

Läs mer i min senaste GP-krönika.

Egna medel till EU, inte ny skattebörda

Vår artikel nyligen i Sydsvenskan där Marit Paulsen, Cecilia Wikström och jag utvecklade ett par tankar om egna medel till EU har väckt en del debattlystna till liv. Ett par punkter förtjänar att understrykas igen och igen eftersom debatten tycks haka upp sig bara på det vilseledande ordet "EU-skatt" som ibland slarvigt används, istället för att se till vad det egentligen är som diskuteras.

- Egna medel betyder inte mer pengar till EU. Vi stödjer den svenska riksdagens modell om budgettak, det vill säga att varje utgiftstökning ska motsvaras av en utgiftsminskning inom det givna budgettaket.
- Vi talar inte om att lägga till en ny skattebörda. Det handlar inte om någon slags inkomstskatt från medborgarna. Det som diskuteras är till exempel en del av momsen, vilken redan idag går till EU:s budget - men som skulle kunna göra det på ett mer direkt, transparent och krångelfritt vis.
- Det handlar inte om mer överstatlighet. Sverige har vetorätt över budgeten och så kommer det att förbli även om t.ex. avgifter från handel med utsläppsrättigheter skulle gå direkt in i EU-budgeten istället för via medlemsstaterna.

Varför kunde detta vara bra?
- Det finns avgifter som det är enklare och effektivare att vi tar in gemensamt på europeisk nivå, t.ex. avgifter på handeln med utsläppsrätter.
- Att skifta viss del av EU:s finansiering från dagens krångelsystem skulle ge bättre kontroll över pengarna och en ökad transparens.
- Bättre transparens ger också tydligare ansvarsskyldighet hos dem som beslutar om medlens användning.
- Då kan vi istället ägna mer tid åt de satsningar som behövs för att bygga ett Europa som kan möta framtidens utmaningar - istället för att debattera hur stora enskilda länders rabatter på medlemsavgifterna ska vara.

Läs mer på Cecilas blogg

Torkild i Europaparlamentet om Landskronas erfarenheter

I onsdags gästades Europaparlamentet av Torkild Strandberg, kommunalråd i Landskrona. Torkild deltog i den liberala gruppen ALDEs konferens "Rise of extremism and populism in the EU - containment and counteraction" där han delade med sig av sina erfarenheter av att framgångsrikt hantera Sverigedemokraterna i Landskrona. Guy Verhofstadt ledde konferensen där även andra intressanta talare deltog med exempel från olika EU-länders erfarenheter.



Konferensen var mycket viktig. Det är nödvändigt att vi vågar diskutera främlingsfientlighet, rasism och populism och erfarenheter från olika europeiska länder. Det går inte att ignorera högerkrafternas frammarsch i Europa.

Fler foton finns på ALDEs flickr-sida. Läs också Guy Verhofstadts tal på ALDEs hemsida.