Kris-utskottet
Som koordinator i det tillfälliga s.k. kris-utskottet är det mitt ansvar att samordna Aldegruppens arbete och presentera ändringsförslag på den rapport som den socialistiska kollegan från Frankrike författat, Pervenche Berès.
Ett i stora stycken just franskt och socialistiskt aktstycke med en analys av såväl vad som hänt i finanskrisens spår som vad som behöver göras för att undvika en dylik kris till. Berès är en slipad politiker, som vet vad hon vill. Men denna gång tror jag hon har tagit i för mycket. Många har sett hennes förslag som väldigt provocerande. Och det har funnits de som vill förkasta hela hennes rapport, som ni för övrigt kan finna på EP:s hemsida.
Så långt har inte jag velat gå. Däremot har utskottets ordförande, min liberala kollega Wolf Klinz, och jag presenterat närmare 500 ändringsförslag, vilket ju i praktiken innebär att om vi får vår vilja igenom, så blir rapporten helt annorlunda än ursprungsförslaget.
Det tunga arbetet med alla dessa ändringsförslag har min medarbetare Rickard Ydrenäs gjort tillsammans med Wolf Klinz kompetente följeslagare. Heder och tack till båda för väl utfört kvällsarbete!
Totalt har ca 1700 ändringsförslag lämnats in. Detta är i sig något av ett rekord för en enskild rapport, som ju inte är en lagtext. Tanken var att utskottet skulle rösta om rapporten före sommaruppehållet, vilket nu är uteslutet.
G 8 och G 20
I Toronto möttes i dagarna världens ledare till informella diskussioner. Några större framsteg tyckts inte ha nåtts. Jag hoppas att löftena till världens fattigaste denna gång verkligen infrias - och inte bara blir ord från ett toppmöte!
Det råder oenighet om hur världen skall ta sig ur krisen - genom sparande eller satsingar. Nu tror jag nog att oenigheten överdrivs. Det behövs som vanligt lite av varje.
Att EU:s skuldsatta länder får ordning på sin ekonomi borde alla inse vikten av. Visst kan tyskarna spendera mer. Men det är inte lätt att övertyga ett folk av sparare, som bär den tunga europeiska historien ständigt med sig, att helt plötsligt glömma vad som varit. Samtidigt måste självklart stora satsningar, t.ex. på den gröna sidan, göras för att få fart på ekonomin.
Någon global bankskatt blev det inte. Här borde mer kunna göras. Jag tycker den svenska lösningen är värd att fundera över för andra länder. En form av försäkringsavgift.
Skall det bli någon form av skatt på finansiella transaktioner, som ju också diskuterats, bör den enligt min mening vara gemensam över hela världen. Och där är vi inte ännu!
Glädjande var att president Obama hade med sig till Toronto en amerikansk uppgörelse om det framtida regelverket inom finanssektorn; den s.k. Wall Street-lagen.
Nu är det EU:s tur.
Två stora lagförslag förhandlas varje dag
De två stora lagstiftningspaketen om den framtida finanstillsynen i EU och regleringen av hedgefonder och riskkapitalbolag går nu in i slutfas.
Det spanska ordförandeskapet hade hoppats klara av dem, innan spanjorerna lämnar över till Belgien. Nu verkar det inte bli så. Möjligen klaras tillsynspaketet, även om framförallt britterna är mycket skeptiska till mer av EU-makt över finanstillsynen.
För hedgefonderna är den stora stötesten hur EU skall se på de fonder som kommer utifrån. Från svensk sida är vi givetvis mycket angelägna om att EU inte isolerar sig eller stänger ute viktiga investeringar.
Öppna gränser är av vikt för ett växande Europa. Här hoppas jag att kritikerna kan stoppa förslagen om gränshinder.
Visar inlägg med etikett hedgefonder. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett hedgefonder. Visa alla inlägg
söndag 27 juni 2010
torsdag 10 juni 2010
Hektiska dagar i Washington/New York
En delegation från det så kallade Kris-utskottet besöker just nu USA och möter beslutsfattare och andra inblandade med kunskap om rötterna till den finansiella härdsmälta som bröt ut för fullt hösten 2008 sedan Lehman Brothers gått i konkurs. Den kedjereaktion som drabbade den globala ekonomin var det ingen som kunde förutse, i varje fall inte de enorma konsekvenserna.
Under några års tid har nu ett stort "reparationsarbete" pågått på båda sidor av Atlanten. I EP har vi varit upptagna med en rad olika lagförslag om kreditinstitut, tillsyn och övervakning av bankerna. Hur klara av banker på fallrepet utan att skicka notan till skattebetalarna, hedgefonder, derivathandel, bonussystem, mm mm.
I USA håller just nu de båda husen i kongressen i en gemensam konferens på att mejsla fram det amerikanska svaret på hur reglerna skall se ut, så att världen kan undvika en liknande kris igen.
President Obama har sagt att han vill ha några amerikanska svar med sig till G20´-mötet i Toronto om några veckor. Hela lagförslaget hoppas presidenten kunna skriva under den 4 juli.
Om så sker är dock högst osäkert.
Åsikterna på Capitol Hill är verkligen delade. Den republikanske senatorn Richard Shellby verkade inte vilja stödja en ny striktare lagstiftning överhuvudtaget. De båda demokratiska kongressledamöterna, Brad Sherman och Paul Kanjorski hade en stark vilja att agera kraftfullt, även om de inte var helt ense om medlen och dess utformning för att få bukt med den känsliga marknaden.
Ett av våra viktigaset budskap var att vi borde agera gemensamt över Atlanten, så vi får någorlunda lika regler och spelregler. I annat fall riskerar vi att få ett ihåligt regelverk, där investerare flyr till andra kontinenter i vår globaliserade värld.
Jag har varit flera gånger i USA under senare år. Man får alltid ett sympatiskt mottagande. Diskussionerna förs självfallet i vänlig anda, men det är förbålt svårt att få politiker på Capitol Hill att verkligen bry sig om Europa och vad vi håller på med.
I höst är det mellanårsval och just nu pågår nomineringar och primärval och då får vi européer snällt finna oss i att få en kvart med några av beslutsfattarna.
Så är det. Men jag tycker mig ändå se en viss sinnesförändring. Möjligen har det att göra med att våra amerikanska vänner behöver en nära samarbetspartner, när kineserna blir allt starkare.
John B Larson - kongressman med svenska rötter
Folkpartiets internationelle sekreterare, den förträfflige Fredrik Svensson, lyckades ordna ett sammanträffande med kongressmannen John B Larson, som är högt rankad inom det demokratiska partiet. Larson har sin rötter i Skåne och Närke och känner Sverige mycket väl. För mig ett mycket givande samtal om svensk och amerikansk politik.
Jag hoppas att denna min nya kontakt på Capitol Hill skall kunna fördjupas. Om nu inte amerikanska politiker har så lätt för att åka till Bryssel och Europa, så får väl vi européer göra det.
Världen blir mindre. Och vi påverkas alla av varandra. Utan samarbete kommer världens möjligheter att klara tillväxt och klimat att allvarligt försämras.
Under några års tid har nu ett stort "reparationsarbete" pågått på båda sidor av Atlanten. I EP har vi varit upptagna med en rad olika lagförslag om kreditinstitut, tillsyn och övervakning av bankerna. Hur klara av banker på fallrepet utan att skicka notan till skattebetalarna, hedgefonder, derivathandel, bonussystem, mm mm.
I USA håller just nu de båda husen i kongressen i en gemensam konferens på att mejsla fram det amerikanska svaret på hur reglerna skall se ut, så att världen kan undvika en liknande kris igen.
President Obama har sagt att han vill ha några amerikanska svar med sig till G20´-mötet i Toronto om några veckor. Hela lagförslaget hoppas presidenten kunna skriva under den 4 juli.
Om så sker är dock högst osäkert.
Åsikterna på Capitol Hill är verkligen delade. Den republikanske senatorn Richard Shellby verkade inte vilja stödja en ny striktare lagstiftning överhuvudtaget. De båda demokratiska kongressledamöterna, Brad Sherman och Paul Kanjorski hade en stark vilja att agera kraftfullt, även om de inte var helt ense om medlen och dess utformning för att få bukt med den känsliga marknaden.
Ett av våra viktigaset budskap var att vi borde agera gemensamt över Atlanten, så vi får någorlunda lika regler och spelregler. I annat fall riskerar vi att få ett ihåligt regelverk, där investerare flyr till andra kontinenter i vår globaliserade värld.
Jag har varit flera gånger i USA under senare år. Man får alltid ett sympatiskt mottagande. Diskussionerna förs självfallet i vänlig anda, men det är förbålt svårt att få politiker på Capitol Hill att verkligen bry sig om Europa och vad vi håller på med.
I höst är det mellanårsval och just nu pågår nomineringar och primärval och då får vi européer snällt finna oss i att få en kvart med några av beslutsfattarna.
Så är det. Men jag tycker mig ändå se en viss sinnesförändring. Möjligen har det att göra med att våra amerikanska vänner behöver en nära samarbetspartner, när kineserna blir allt starkare.
John B Larson - kongressman med svenska rötter
Folkpartiets internationelle sekreterare, den förträfflige Fredrik Svensson, lyckades ordna ett sammanträffande med kongressmannen John B Larson, som är högt rankad inom det demokratiska partiet. Larson har sin rötter i Skåne och Närke och känner Sverige mycket väl. För mig ett mycket givande samtal om svensk och amerikansk politik.
Jag hoppas att denna min nya kontakt på Capitol Hill skall kunna fördjupas. Om nu inte amerikanska politiker har så lätt för att åka till Bryssel och Europa, så får väl vi européer göra det.
Världen blir mindre. Och vi påverkas alla av varandra. Utan samarbete kommer världens möjligheter att klara tillväxt och klimat att allvarligt försämras.
onsdag 19 maj 2010
Slutreplik om hedgefondsdirektivet
Olle Ludvigsson skrev en replik på mitt inlägg om det klåfingriga hedgefondsdirektivet vi röstade om i måndags. Idag finns min slutreplik i den debatten på svenskans hemsida.
Jag står fast vid att förslaget som ligger måste korrigeras för att vi inte ska riskera att strypa kapital till Europa. Det gäller både jobb, pensionssparanden och det transatlantiska samarbetet.
Jag står fast vid att förslaget som ligger måste korrigeras för att vi inte ska riskera att strypa kapital till Europa. Det gäller både jobb, pensionssparanden och det transatlantiska samarbetet.
måndag 17 maj 2010
Röstar nej till klåfingrig fondreglering
När Europaparlamentets ekonomiutskott ikväll röstar om nya regler för kapitalförvaltare kommer jag att rösta emot både socialdemokrater och konservativa. Förslaget som innebär en hårdare reglering av riskkapitalfonder riskerar strypa Europa på kapital. Därför röstar jag och liberalerna emot majoriteten i utskottet.
Idag publicerar Svenska Dagbladet på sin webbsida en debattartikel där jag utvecklar och förklarar mitt ställningstagande.
Även ekonomijournalisten Annika Creutzer, Privata Affärer, SvD och Europaportalen skriver om omröstningen.
Det är främst förslaget om reglering av så kallade tredjelandsfonder som jag vänder mig emot.
Förslaget är felkonstruerat. Det försvårar och förhindrar för utomeuropeiska fonder. Regelverket är tyvärr konstruerat på ett sätt som omöjliggör för de flesta utomeuropeiska fonder och fondbolag att få tillträde till Europa.
Effekten blir att EU stänger ute en stor del av den globala finansiella finansmarknaden som pensionsfonder och andra investerare skulle behöva ha tillgång till. Den liberala gruppen håller med om att vissa regleringar är nödvändiga - till exempel för att få bukt med problem som penningtvätt och oegentligheter - men förslaget som ligger nu är inte välbalanserat.
Förslaget slår alltför hårt mot svenska fondbolag, exempelvis UCITS-fonder och hedgefonder som vill investera i fonder i tredje land och svenska pensionsbolag som placerar i hedgefonder.
Förslaget riskerar att leda till färre investeringar och mindre kapital till Europa, vilket betyder att europeiska fonder blir mindre intressanta att investera i. Det får förödande konsekvenser för små- och medelstora tillväxtbolag som är beroende av nytt riskkapital från alternativa investeringsfonder. Även svenska pensionssparare drabbas genom att pensionsbolagen får ökade kostnader.
Efter omröstningen i Ekonomiutskottet ikväll kommer den liberala gruppen att försöka uppnå en bättre kompromiss inför omröstningen i plenum, en kompromiss som på ett mer balanserat sätt uppnår säkrare villkor inom världens finanssystem men utan att strypa Europa på kapital.
Idag publicerar Svenska Dagbladet på sin webbsida en debattartikel där jag utvecklar och förklarar mitt ställningstagande.
Även ekonomijournalisten Annika Creutzer, Privata Affärer, SvD och Europaportalen skriver om omröstningen.
Det är främst förslaget om reglering av så kallade tredjelandsfonder som jag vänder mig emot.
Förslaget är felkonstruerat. Det försvårar och förhindrar för utomeuropeiska fonder. Regelverket är tyvärr konstruerat på ett sätt som omöjliggör för de flesta utomeuropeiska fonder och fondbolag att få tillträde till Europa.
Effekten blir att EU stänger ute en stor del av den globala finansiella finansmarknaden som pensionsfonder och andra investerare skulle behöva ha tillgång till. Den liberala gruppen håller med om att vissa regleringar är nödvändiga - till exempel för att få bukt med problem som penningtvätt och oegentligheter - men förslaget som ligger nu är inte välbalanserat.
Förslaget slår alltför hårt mot svenska fondbolag, exempelvis UCITS-fonder och hedgefonder som vill investera i fonder i tredje land och svenska pensionsbolag som placerar i hedgefonder.
Förslaget riskerar att leda till färre investeringar och mindre kapital till Europa, vilket betyder att europeiska fonder blir mindre intressanta att investera i. Det får förödande konsekvenser för små- och medelstora tillväxtbolag som är beroende av nytt riskkapital från alternativa investeringsfonder. Även svenska pensionssparare drabbas genom att pensionsbolagen får ökade kostnader.
Efter omröstningen i Ekonomiutskottet ikväll kommer den liberala gruppen att försöka uppnå en bättre kompromiss inför omröstningen i plenum, en kompromiss som på ett mer balanserat sätt uppnår säkrare villkor inom världens finanssystem men utan att strypa Europa på kapital.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)