Jag har tidigare i vår skrivit om västvärldens beroende av olja och de negativa konsekvenserna för demokratiska värden och mänskliga rättigheter som kommer av detta.
Det senaste exemplet är Sydsudan, som efter en ekonomisk konflikt med Sudan nu i januari stängde ned all oljeproduktion i landet. Produktionen av olja utgör 98 procent av landets nationalinkomst och är viktigt både för att föda landets befolkning och för att bygga upp de demokratiska institutionerna.
Striderna har under våren trappats upp och eskalerade då Sydsudan i början av april intog Sudans viktigaste oljefält Heglig. Oljefältet är ett av få som nu ligger på den sudanesiska sidan av gränsen och striderna i gränsstäderna har skördat över tusen människoliv. Att man vid delningen av dåvarande Sudan inte exakt bestämde gränsdragningen i den här oljerika regionen har nu lett till en ohållbar situation.
Om denna oroande utveckling förbereder vi just nu en resolution till den gemensamma parlamentariska församlingen för EU och AVS-länderna, som snart möts i danska Horsens för debatter och omröstningar. Unde församlingens förra möte hade vi glädjen av att få välkomna den nye sydsudanesiske kollegan till församlingen; ett knappt halvår senare tvingas vi debattera en gränskonflikt i hans land. Ännu en gång visar det sig att naturresursrikedom kan vara en förbannelse för länder utan stabila demokratiska institutioner.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar