Dawit Isaaks fall tas upp inom Afrikanska unionen

Dagens Afrika är till stor glädje en växande ekonomi, där allt fler länder får stabilia politiska och sociliala strukturer. Det är bra, och det innebär att regionen också kan ta ansvar för brott mot mänskliga rättigheter.

Som Expressen uppmärksammar idag kommer Afrikanska kommissionen för mänskliga rättigheter träffas i Gambia den 18-25 februari för att bland annat diskutera en habeas corpus petition som sänts till Eritrea. Petitionen kräver att landet ska respektera Dawit Isaaks grundläggande rätt till en rättegång, och då varken advokaterna som skickar petitionen eller EU:s kontor i Eritrea fått något svar har frågan nu gått vidare till kommisionen.

Jag har under åren haft tät kontakt med EU:s utrikeschef Catherine Ashton och EU:s delegation i Eritrea för att förmå dem att få information om varför högsta domstolen i Eritrea ännu inte behandlat petitionen. Mötet i Gambia är en ny öppning och jag har skrivit brev till de 11 kommissionärerna och även talat med min Gambiska kollega från AVS-församlingen (länder från Afrika, Västindien och Stilla havet) för att de ska ta upp fallet i domstolen.

Dawit Isaak hålls fången i strid mot både eritreansk lag, flera afrikanska konventioner och FN-deklarationer. Han har varken åtalats eller dömts. Han hålls isolerad från omvärlden och utan möjlighet att träffa vare sig sin familj, advokat, svensk ambassadpersonal eller Internationella Röda korset. Och han har suttit fängslad i över elva år. Hade eritreansk lag följts skulle han ha åtalats inom en månad annars släppts.

Jag hoppas verkligen att Afrikanska kommissionen för mänskliga rättigheter kan påminna Eritrea om detta.

EU stärker Sveriges utrikespolitik

Nu på morgonen presenterade Carl Bildt regeringens utrikesdeklaration. Utrikesdeklarationen är dels regeringens årliga avrapportering av Sveriges roll i världen, dels en presentation av det kommande årets mål och prioriteringar inom utrikes-, bistånds-, handels- och säkerhetspolitiken. Här kan du läsa hela deklarationen.

Flera viktiga ämnen togs upp, men särskild vikt lades vid EU:s roll för utrikespolitik. EU:s nya utrikestjänst EEAS kom till i och med Lissabonfördraget år 2009, och under ledning av den EU:s högsta utrikeschef Catherine Ashton är arbete i full gång. Utrikestjänstens viktigaste roll är att samordna de olika politiska intressen som samsas inom utrikespolitik. Världen krymper, och genom EU får Sverige en större roll i den globala utrikes- och biståndspolitiken. Det var glädjande att Carl Bildt påminde den kritiska oppositionen om att EU är central för att idag driva utrikespolitik. Att samarbeta och samordna med våra kolleger i EU är inte en förlust. Det är en styrka. Ensam är inte stark, ensam är ensam!

Carl Bildt talade också om mänskliga rättigheter och yttrandefrihet. Att Dawit Isaak nämndes är en viktig markering från regeringens sida. Under alla de år jag engagerat mig för Dawit Isaaks frigivning har jag fått frågan varför Sverige inte gör mer. Eritreas president Isaias Afewerki är en sjuk och förvirrad person som dragit ett land och dess befolkning i fördärvet. Att resonera med honom är inte lätt. Jag tror vi tillsammans med EU måste hitta samarbetsformer med Afrikanska unionen.

Det nya Afrika som reser sig tar ansvar för vad som händer på kontinenten. Eritrea destabiliserar hela regionen och grannarna tappar tålamodet. Goda kontakter med afrikanska kolleger kommer att vara avgörande.

Viktigt att EU:s ledare kunde enas om budgeten

Att enas om en ny långtidsbudget för EU har varit en svår prövning för medlemsländernas ledare. Inte bara för oss Europaparlamentariker har ovissheten försvårat arbetet, alla de projekt och visioner som finansieras av EU-medel har varit i ett finansiärt vakuum. Det är bra att avtalet nu är klart, även om förhandlingsmetoden förtjänar kritik.

För första gången har en långtidsbudget mindre medel än den föregående. Hela EU sparar, och det bör också synas i den gemensamma budgeten.

Det finns positiva delar av budgeten, som mindre resurser till jordbruk och mer till forskning, innovation och utbildning. Men fortfarande är budgeten omodern. En annan positiv del är att EU:s utvecklingsstöd till världens fattigaste länder, det så kallade EDF-stödet, inte sänktes. I de flesta av dessa stater finns inte politiska strukturer som sköter sjukvård, infrastruktur eller säkerhet. Att EU och andra stora givare kan leva upp till sina åtaganden är mycket viktigt.

Nu är det upp till Europaparlamentet att säga sitt om budgeten. För första gången sedan Lissabonfördraget trädde i kraft 2009 har Parlamentet möjlighet att rösta emot en långtidsbudget. Min bedömning är att det inte är vare sig möjligt är rimligt att Parlamentet blockera långtidsbudgeten i detta svåra ekonomiska och politiska läge.

Vad jag reagerat på är att vår talman Martin Schulz från den socialistiska gruppen och den konservativa gruppens ledare Joseph Daul föreslår att vår omröstning ska vara hemlig. Denna oerhört viktiga omröstning måste hanteras på samma öppna sätt som övriga ärenden i Europaparlamentet. Allt annat vore ju absurt!

Tillsammans med mina kolleger Marit Paulsen och Cecilia Wikström har jag framfört detta till vår liberala gruppledare, Guy Verhofstadt, och uppmanat honom att stå upp för att demokrati och insyn får råda även i detta fall.

Att spela med diktatorn är politik

Jag har länge upprörts över och protesterat emot att 2014 års ishockey VM ska hållas i Europas sista diktatur Vitryssland/Belarus. Landets president Lukasjenko är en tyrann som ända sedan det manipulerade valet 2010 undertryckt sitt folk. Politiska fångar, tortyr, censur och det för oss otänkbara - avrättningar - är vardag i ett land som nu bygger nya hotell för att ta emot världseliten i ishockey.


Jag har tidigare debatterat detta med svenska ishockeyförbundets ordförande Christer Englund, och i helgen träffades vi i Malmö för att se Tre kronor spela mot Finland och för att tala om Vitryssland.

Christer Englund är en trivsam person som lyssnade och hade förståelse för mina argument, men han trodde inte någon förändring var möjlig. Vi i Europaparlamentet har uppmanat till bojkott av den här skandalen och jag bad Englund om tre saker:

Att han kunde ställa upp på ett offentligt arrangemang i Stockholm i samband med årets Hockey-VM som arrangeras i vår huvudstad. Detta var han positiv till.

Det andra var om han kunde försöka förmå Internationella ishockeyförbundets ordförande René Fasel att komma till Europaparlamentet för en utfrågning. Vi är många parlamentariker som inte förstår varför idrott anses viktigare än respekt för mänskliga rättigheter, och jag tror det är viktigt att ishockeyförbundet öppet och transparent klargör hur man resonerat.

Min tredje fråga var att de under interna kongressen för planeringen inför 2014 års VM skulle kunna tänka sig att bjuda in en expert på mänskliga rättigheter i Vitryssland. Det trodde han inte, eftersom det vore att acceptera att förbundet skulle göra ett politiskt ställningstagande.

Sympatisk, men inget nytt. Men vi skulle hålla kontakt framöver.

Själva matchen präglades av dåligt svenskt försvar, men stämning i arenan var bra! Det finska laget var starkt, och jag gratulerar mina finska vänner och kolleger Calle Haglund och Nils Torvalds.

Momsbedrägeri kostar EU miljarder

Momsbedrägeri beräknas varje år kosta EU-länderna upp emot 107 miljarder euro. Det är lika mycket pengar EU lägger på jordbruket och 5 gånger så mycket som för arbetsmarknadsinsatser och den sociala sektorn. Problemet har funnit länge. Redan för 10 år sedan uppskattades summan till 100 miljarder euro.

Momsbedrägeri, som karusellbedrägeri, utgörs av gränsöverskridande kriminella nätverk som snabbt, samordnat och flexibelt utnyttjar de rättsliga och administrativa luckorna i EU:s momssystem.

EU:s medlemländer måste samarbete för att komma åt de kriminella ligorna!

Vi måste få slut på bullret!

Vårt samhälle har blivit allt mer högljutt. Att ständigt utsättas för höga nivåer av trafikbuller är inte bara förargeligt, det är även i längden skadligt för hälsan. Kroppens reserver tar slut, organens normala regleringsfunktioner störs och ökar risken för bland annat hjärt- och kärlsjukdomar.

Idag rösta Europaparlamentet för ett betänkande som syftar till att förbättra folkhälsan och skydda befolkningen mot negativa effekter av trafikbuller. Det är glädjande, men lagförslaget riktar helt in sig på det ljud som orsakas av motorer. För att verkligen komma åt problemet behöver vi ett bredare grepp för vi behöver också ta hänsyn till sådana saker som vägbeläggning, aerodynamik och däckens ålder och utformning.

Dagens omröstning är en bra grund, och jag hoppas att EU-ländernas ministrar är beredda att ta tag i problemet.

Småföretagare är EU:s ryggrad

EU kan göras konkurrenskraftigt igen, men då måste småföretagarna känna att de har parlamentets och EU:s stöd.

Vid SME-dagen häromåret framkom att okunskapen om vad EU har att erbjuda småföretagare i form av bidrag, lån och i vissa fall garantier är stor. Vi måste bli mycket bättre på att sprida informationen.

När jag frågar företagare vad de vill ha blir svaret: enklare regler, lägre skatter och tätare samarbete mellan näringsliv och samhälle. Här har vi alla ett ansvar!