Ambitiösa klimatmål kräver gemensamma energilösningar

Under hösten har jag som liberala gruppens förhandlare behandlat EU-kommissionens energifärdplan för år 2050. Det kan kännas som en väldigt lång framförhållning men långsiktighet krävs i energipolitiken.  Spelreglerna måste dras upp i god tid för att privata och offentliga investerare ska kunna planera sina investeringar.

Jag utvecklar mina tankar i en artikel på Gröna Liberaler

Direkt från Paramaribo: Företagsbesök

Andra dagen i Paramaribo började med en presentation av landets statsägda oljeföretaget Staatsolie. Vi åkte ut till företagets för att se anläggningen och det nya oljeraffinaderiet som var under konstruktion. Projektet är det andra största i landets historia, just efter en aluminiumanläggning som idag sett sina bästa dagar. Landet har oljefyndigheter i de under vattnet i de sydöstra territorierna, och genom det nya raffinaderiet kan landet nu tillverka diesel för eget bruk.

Egna resurser är viktigt för att säkerställa tillgång till energi, en nödvändighet för både industri- och servicesektorn som sakta men säkert växer. Företaget tillverkar även asfalt som är viktig för att bygga ut landets infrastruktur. Att kunna transportera produkter och råvaror till kuststen för export är central för att nödvändiga investeringar kan bli verkliga. 

Företagets representanter visade mycket stolt upp den nya tekniken där importerade sockerrör omvandlas till etanol. Det är alltid roligt att höra om gröna och hållbara lösningar men här kunde jag inte låta bli att ställa några följdfrågor. Jag ser inte det hållbara i att importera sockerrör från Brasilien för att sedan göra det till biodrivmedel. Odlingsmark ska i första hand användas till mat och foder, och bränsle kan vi tillverka av restprodukter. Stabroek news rapporterade från besöket

Arthur Gwagwa, människorättsaktivist från Zimbabwe påpekade att det är viktigt för utvecklingsländer att inte bara vara del av uppbyggnaden av anläggningar som utvinner naturresurser, det ska också vara med och driva den färdiga processen. Han har beklagliga exempel från sitt hemland där bland annat den omfattande diamantindustrin inte alls kommer befolkningen till nytta. Transparens har aldrig varit mer nödvändigt! 

Under vårt besök vid Staatsolie fick vi bevittna en myllrande aktivitet på anläggningen. Det är så klart glädjande att se att så många arbetsplatser skapas när landet investerar i uppgraderingar. Men att skapa arbete är en kortsiktig lösning, att investera i lokal kunskap ger en reell utveckling. 

Den del av AVS-EU delegationen som besökte Staatsolie. Det gamla oljeraffinaderiet - och det annalkande regnet - syns i bakgrunden. 

Dawit Isaak på agendan i Paramaribo

Igår visade jag Gellert Tamas och Maria Magnussons film "Imprisoned - the untold story of Dawit Isaak" som en del av eventen under AVS-EU ländernas möte här i Paramaribo. 

Filmvisningen var lyckad, ett drygt tjugotal afrikanska kolleger kom för att se  film om Dawit Isaaks öde. Det sägs att en bild säger mer än tusen ord, och att detta stämmer märktes av kommentarerna. Flera kom spontant fram efter och tackade att de fått möjlighet att se filmen och nu lättare kunde förstå varför Dawit Isaaks liv engagerar så många i Sverige. 

Det är viktigt att också afrikanska parlamentariker kan kritisera orättvisor som Dawits, och jag hoppas att jag i fortsättningen nu har ett större stöd för min kritik mot skurkstaten Eritrea. 

AVS-EU länderna möts i Paramaribo, Surinam

Idag började mötena inför AVS-EU ländernas gemensamma parlamentariska församlings session i Paramaribo, Surinam. Under det politiska utskottets möte tog jag chansen att fråga Eritreas representant Musa Naib och EU:s utrikestjänst EEAS om förhandlingarna om respekten för mänskliga rättigheter gick framåt. Jag pekade som vanligt ut politiska fångar och habeas corpus petitione om en rättslig prövning för Dawit Isaak. Petitionen har skickats till högsta domstolen i Asmara men vi har inte ens fått bekräftat att den tagits emot av domstolen. 

Musa Naib blev som vanligt upprörd och påpekade att jag under alla möten sedan hans tillträde år 2006 tagit alla tillfällen att fråga om politiska fångar i landet. Han sade även att EEAS och Eritrea hade goda dialoger. Jag håller inte alls med om detta. Att jag ständigt tar upp frågan är nödvändigt. När Eritrea respekterar sina medborgares fundamentala rättigheter kan jag börja fråga om andra saker, men tills dess kommer jag att lyfta fram den här obekväma sanningen.

Jag påpekade även till både Musa Naib och EEAS att två monologer inte är en dialog. Så länge Eritrea inte svarar på EU:s frågor om Dawit Isaak och alla andra fängslade frihetskämpar anser jag inte att man kan kalla den här farsen för en dialog.

Senare i veckan kommer rådens representanter från AVS-länderna att svara på min fråga om en särskild insatsgrupp för politiska fångar, och jag hoppas att jag äntligen kan få uppmuntrande svar.

Eritreas representant Musa Naib under dagens diskussion om mänskliga rättigheter i landet. 

En praktikants dagbok

Anton Wemander, aktiv i LUF i Skåne och student vid Jursitprogrammet i Lund, berättar om sin praktikvecka med Olle Schmidt under den här veckans session i Strabourg:

"Hur skulle jag kunna komma i kontakt med Olle utan att hans sekreterare hindrar mig? Det var den första tanken som slog mig när jag bestämde mig för att inom ramen för juristprogrammet försöka få en praktikplats inom Olles stab. Efter en utdragen facebookchat med Olle var dock praktikplatsen fixad!

Anledningen av valet att praktisera på en politisk institution var enkelt: jag har alltid varit intresserad av att prova på att arbeta med politik på heltid. Dessutom är jag särskilt intresserad av EU-frågor och av hur beslutsfattandet vid Europaparlamentet går till i praktiken.

Det har varit intensiva dagar med tidiga morgnar och sena kvällar under min praktik hos Olle. Unionen är inne i ett kritisk skede på grund av det ekonomiska läget och risken för en splittring av unionen är överhängande. Visserligen har ryktena kring en Grexit svalnat, men nu är istället fokus på hur Storbritannien förhåller sig till den nya budgeten. Stämningen i korridorerna i Europaparlamentet är dock avslappnad, men bakom fasaden döljer sig den ständiga frågan: kommer länderna att komma överens om hur de ska tackla krisen och hur budgeten ska prioriteras.

Under min praktik har jag skuggat Rickard Ydrenäs som arbetar som politisk sakkunnig i Olles stab. Arbetet har bestått i att vara med under förhandlingar, korrekturläsa och ge kritik på artiklar, sammanfatta kompromissförslag och förbereda Olles handlingar. Under veckan har vi arbetat med frågor rörande bankunionen, som ska få stabiliserande effekter på den oroliga ekonomin, och en förordning om revision. Även om Olle och jag i stort har samma politiska värderingar har det ibland varit svårt att inte ifrågasätta de slutsatser han har kommit fram till. Jag är trots allt en ettrig ungdomspolitiker.

Det som ideligen slår mig under arbetet med Olle är hans ständiga optimistiska syn om unionens framtid. Olle kämpar stenhårt för att ena en allt mer splittrad union och vägrar kompromissa med sina liberala ideal. Det handlar om att vara pådrivande i arbetet mot den nya bankunionen, kampen mot detaljreglering och för ökad transparens inom EU:s institutioner. Det är fantastiskt att se en parlamentariker som vägrar vända kappen efter vinden!

Den största skillnaden, mot hur jag hade tänkt mig att arbetet som politisk sakkunnig skulle vara, ligger i hur pass stort inflytande man som politisk sakkunnig kan ha. Olle och Rickard diskuterar ständigt ändringsförslag och hur de på bästa sätt kan gå igenom sina kompromissförslag. Det har varit särskilt intressant att se hur man lägger upp sin taktik för att på bästa sätt få genomslag för sin politik och hur det vardagliga arbetet som Europaparlamentariker ser ut.

Det varit en väldigt tuff och svår praktik, med många frågetecken och förvirrande moment. Detta har bidraget till en av de mest lärorika veckorna i mitt liv och en bra insyn i hur beslutandet går till inom Europaparlamentet. Dessutom har jag fått fördjupad kunskap om hur diskussionen kring bankunionen går till och varför skiffergas är dåligt för miljön. Ett frågetecken kvarstår dock, var det verkligen Olle som svarade på det där facebookmeddelandet?"

Mersch utsedd, trots EU-parlamentets nej

EU:s stats-och regeringschefer beslutade på sitt möte i Bryssel i går kväll att utse Luxemburgs centralbankschef Yves Mersch till medlem av den Europeiska Centralbankens högsta ledning, direktionen, trots det negativa yttrandet från Europaparlamentet.

Det är upprörande eftersom det innebär att det bara kommer att sitta män i ledningen för banken till och med 2018 då nästa ledamot ska utses.

Att EU-ledarna struntade i att respektera Europaparlamentets krav på att det skulle finnas två kandidater att välja mellan - en man och en kvinna.

Jag tvivlar inte på Yves Mersch kompetens, men det är oerhört nedslående och jag blir lika besviken varje gång det inte förs fram en enda kvinnlig kandidat. ECB är en manlig bastion. Det finns inte en enda kvinna i direktionen (sex män), i ECB-rådet (23 män) eller i det allmänna rådet (29 män).

Att ECB:s högsta ledning enbart består av män är fullständigt oacceptabelt. Som liberal är jag övertygad om att en större mångfald i direktionen också höjer kvaliteten i beslutsprocessen i ECB.

Tonio Borg ny EU-kommissionär

Idag röstade Europarlamentet för att godkänna Tonio Borg som EU-kommissionär för folkhälso- och konsumentfrågor. Vi var allt från enhälliga men resultatet blev 386 ja-röster mot 281 nej-röster och 28 nedlagda röster. Jag var förvånad över att det var så många som röstade för.
Under de kommande dagarna kommer EU-länderna att formellt utnämna honom och efter det kan han börja sitt nya jobb som. Jag och mina liberala kolleger som röstade emot Borgs utnämning är såklart besvikna. Vi hade om möjligt sett han tilldelats en annan portfölj.

Efters Borgs utfrågning inför utskottet för inre marknad och konsumenträtt skickade han en skriftlig försäkran om att han tänker respektera EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna, tobakslagstiftning och kvinnors och HBT-personers rättigheter.

Tiden får utvisa om han lever upp till dessa löften. Vi kommer att hålla ett vakande öga på honom.